+ Visa hela artikelserien

Hästens historia i människans tjänst

När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur.
L

Vildhästar springer på väggen i den världsberömda grottan i Lascaux i södra Frankrike. Grottan upptäcktes 1940 av några pojkar som letade efter en bortsprungen hund. Klippmålningarna är utförda för mer än 13 000 år sedan.

Hästen som stridsvagn och Ferrari

Vi flyttar oss dryga 10 000 år framåt i tiden till europeisk medeltid. Den var ryttarnas tid. Att resa snabbt betydde då oftast att rida. Det fanns inget snabbare sätt att förflytta sig till lands. Att åka i vagn, vilket de förmögna kunde göra, var ett långsamt och skakigt sätt att resa. Europa saknade i stort sett farbara vägar. Det romerska imperiets stensatta vägar hade fått förfalla, eller helt enkelt försvunnit. Folk i byarna längs vägarna plockade nämligen till sig stenplattorna och byggde hus och murar av dem.

Militärt och maktpolitiskt var europeisk medeltid riddarnas tid. Riddarnas stridshästar var starka, snabba och dyrbara djur. I strid fungerade häst och ryttare som vår tids stridsvagnar. Ett uppbåd av upproriska bönder hade ingen möjlighet att på ett öppet slagfält stå emot en grupp bepansrade ryttare som anföll i tät formation, stigbygel vid stigbygel.

ANNONS

ANNONS

Det krävdes stora hästar som orkade bära dels sitt eget skyddspansar, dels den pansarklädde ryttaren. Hans rustning vägde omkring 50 kilo och låt oss därtill räkna med att den vältränade krigaren vägde 75 kilo, så blir det 125 kilo som riddarens svenner (väpnare) hade att lyfta upp på hästryggen. Ibland hissades riddaren upp med ett slags kran. Det är bara i filmer av typ Ivanhoe som den bepansrade hjälten spänstigt och lekande lätt svingar sig upp i sadeln.

En dekorativ riddare på en målning i en bok från 1300-talet. Hans hjälm pryds av gudinnan Venus och hans ädle springare galopperar obesvärat över vattnet. I havets djup rasar en strid mellan demoner.

Ett vanligt uttryck för att karakterisera en självmedveten och snorkig person är att han eller hon "sätter sig på sina höga hästar". Sannolikt kom talesättet till under medeltiden, då fint folk hade mycket högre hästar än det enkla folket.

Riddarna blev en elit i det feodala samhället, som ju kännetecknas av ståndsindelning. I svensk historia skiljer vi mellan adel, präster, borgare och bönder. På det sättet var vår riksdag uppdelad fram till 1865 då ståndsriksdagen avskaffades.

År 1280 organiserades adeln eller riddarståndet genom Alnsö stadga, som lovade skattefrihet åt den herreman som - när kungen kallade - ställde upp, utrustad med fullgod stridshäst, rustning och vapen.

Det kostade pengar att vara riddare. Hästarna var dyra i inköp, men det var också status att rida dessa högdjur, ungefär som när vår tids rika människor rattar sin Ferrari. Och i likhet med lyxbilen var stridshingsten dyr i både inköp och drift. Den ädle springaren nöjde sig inte med att enbart tugga hö utan skulle utfodras med brödsäd. Därtill kom att en riddare måste ha reservhästar. Hans folk, svennerna, skulle också ha hästar, om än inte i klass med herremannens.

"Winners take all"

Den romantiska riddartid som vi oftast möter i romaner, film och TV-serier var i verkligheten i hög grad styrd av ekonomiskt tänkande - i mindre grad av romantik och chevalereska ideal. En förlorare som stötts ner från sin häst i strid blev ofta liggande hjälplös på marken och var prisgiven åt fienden. Men den slagne blev i allmänhet inte dödad utan istället tillfångatagen. Som död var ju riddaren (adelsmannen) värdelös, men som levande kunde han mot en stor lösensumma säljas tillbaka till sin familj och släkt. Lösensummorna kunde nå astronomiska höjder och ruinera en förmögen familj.

ANNONS

ANNONS

Utgjordes fienderna av ofrälse upprorsmän, var den till marken slagne illa ute och blev sannolikt dödad och plundrad in på bara kroppen. Allmogen hade ju inga kanaler för förhandlingar med en besegrad riddares familj och släkt.

Ryttare och ryttarinnor

Under 1300-talets senare del började de pansrade ryttarna förlora sin huvudroll i krigföringen. Pansarbrytande pilar från långbågar och något senare kulor från handeldvapen medförde att riddarna förlorade sitt övertag på slagfältet.

Visserligen kom rytteri att spela en viktig roll i krigföringen ända in i 1800-talet, men militärtekniskt byggdes taktiken mer och mer upp kring andra vapenslag.

Men de förnäma ridhästarna har behållit sin status in i vår egen tid. Hästarnas förnämitet har så att säga överlevt den forna adeln. Det tycks vara den nya tidens höginkomsttagare som njuter mest av att klä sig i riddräkt och motionera till häst ett par timmar. En avkoppling lika skön som seglingen och golfen. En adelspersonen idag, som tar sig fram på arvegodset, har kanske också hästar att rida på men färdas betydligt oftare i terränggående motordrivna fordon när de ska ut på ägorna.

Bönder red till kyrkan

Det bör tilläggas att också också bönder och bondmoror i äldre tider satte sig på hästryggen för att rida till en marknad eller till kyrkan. De dyrbara sadlarna lades in i vapenhuset under gudstjänsten för att inte bli tjuvgods. Det finns fortfarande så kallade stigstenar kvar vid kyrkogårdsmurarna. Detta för att far och mor lättare skulle komma upp i sadeln. Det var bekvämt även om bondfolk inte satt på några höga hästar. Deras riddjur var inga stridshingstar utan små och lurviga djur, ungefär som vår tids fjordingar.

Också drängar och pigor kunde få lov att rida när de skulle arbeta långt bort på gårdens utmarker. Men att rida till kyrkan eller marknaden var inget nöje som erbjöds torpare eller tjänstefolk på gårdarna.

Bönder var ju inte detsamma som landsbygdsbefolkning. Bönder och änkor efter bönder ägde jord, och bondfolket var en mindre del av dem som bodde på landet. De jordlösa var den större gruppen, och den snabbast växande, fram till industrialiseringen och emigrationen till USA under 1800-talets senare del.

En nyhet i vår tid är att ridning för nöjes skull ökat i alla samhällsklasser. Ett skäl till detta är att vi förstår att motion är viktigt för att vi ska må bra. Ett annat skäl är att många av oss tycker om djur - vill vara tillsammans med dem. Men svårare att förklara är varför just tonårsflickor i långt högre grad än jämnåriga pojkar blivit hästälskare, hängivna utövare av ridsport och skötsel av hästar.

Staffan - ett helgon till häst

Oden, den förnämste av asagudarna, red på den åttafotade Sleipner. En häst som aldrig behövde bli trött i benen.

ANNONS

ANNONS

Staffan, Hälsinglands apostel, färdades också på hästryggen. Han blev - som flera andra missionärer - ihjälslagen av den gamla trons försvarare, när han predikade den nya läran (kristendomen).

Enligt legenden var Staffan en stor hästvän och använde sig av fem hästar under sina färder. Han blev senare helgonförklarad och hästarnas skyddspatron. Det tänker vi kanske inte så mycket på när vi i juletid sjunger "Staffan var en stalledräng" som vattnade "sina fålar fem". Och nämner ridklubbarna att Staffansritten annandag jul ska hedra missionären Staffan?

Hedendom och hästkött

I Norden under järnåldern när hövdingar gravsattes, fick deras stridshäst följa dem i graven. Vid offermåltiderna åt man hästkött, och seden fortsatte in i kristen tid. Men prästerna, vars uppgift var att utrota allt hedniskt, förbjöd den sortens måltider. Påven Gregorius III hade därtill redan på 700-talet förklarat att hästkött förgiftade blodet och framkallade spetälska, den mest fruktade farsoten.

Hästslakt
Gårdens trogne dragare ska lämna sitt arbetstyngda liv. Slaktaren har satt en patron i slaktmasken, som nu ska tryckas mot hästens bläsiga panna. Med sin träklubba ska slaktaren slå stiftet mot tändhatten. Far i gården håller sin arbetskamrat i grimman. Pojken har en stor yxa, kanske för att ha något att hålla i på det noggrant arrangerade fotot. Flickan har  fått en panna att hålla i. Ska blod samlas upp i den? I så fall är pannan alldeles för liten. En häst har många liter blod. Så kunde umgänget mellan människor och djur se ut på en bondgård kring förra sekelskiftet. Vi ser sällan bilder av hästslakt idag. Men betyder det att slakten har blivit mindre brutal? Det är kanske tvärtom?

Det växte fram en motvilja inför hästkött som skulle dröja kvar i århundraden. Det var till och med så vanhedrande att slakta och flå en häst att detta arbete blev en syssla för bödeln.

Friherre Cederhjelm gjorde 1774 en insats i upplysningens tjänst, en som gått till historien. Sedan han räknat ut att över 200 000 kilo hästkött varje år fick ruttna bort till ingen nytta, kallade han samman bönderna på sitt gods. Friherren slaktade på egen hand en häst och började också dra av huden. En av bönderna erbjöd sig då att hjälpa godsherren och blev för detta rikt belönad. Och hästköttet blev av med sin giftstämpel.

Fortfarande är ordet hästkött bannlyst från matsedlarna. Rökt hästkött är dock en delikatess - om det kallas hamburgerkött (ska dock att förväxlas med vår tids hamburgare).

LÄS MER: Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

LÄS MER: Husdjurens betydelse för människan

LÄS MER: Hur behandlar vi våra djur?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur kan det ha gått till enligt textens författare när människan tog hästen i sin tjänst (började tämja hästar)?
     
  2. Medeltidens tunga kavalleri med riddare kan liknas vid vår tids stridsvagn. Motivera.
     
  3. Varifrån kommer uttrycket "sätter sig på sina höga hästar"?
     
  4. Under slutet av medeltiden hade riddarna förlorat sitt övertag på Europas slagfält. Varför?
     
  5. Ge några exempel på vad bönder använde hästar till i det gamla jordbrukssamhället.
     
  6. Vem var "Staffan" som vi ibland sjunger om i våra luciatåg?
     
  7. Nämn en orsak till att vi inte konsumerar lika mycket hästkött som t.ex. nötkött eller fläskkött.

Diskutera:

  1. Varför är det idag många fler flickor/kvinnor, jämfört med pojkar/män, som sköter om hästar och utövar ridsport?
     

 

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 16 maj 2022
Publicerad: 14 maj 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Orsaker till krig

Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater...

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...

M

Kortfattat om krigets historia

Våld och krig har sedan tusentals år gått som en röd tråd genom historien. En del forskare...

SO-rummet bok
L

Hur behandlar vi våra djur?

"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur...

SO-rummet bok
L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens...

SO-rummet bok
L

Husdjurens betydelse för människan

Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Riddare och riddarordnar

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden,...

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Medeltida krig och försvar

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Relaterade taggar

Resor och transporter

Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens...

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna