Patriarkalismen vid svenska järnbruk under 1800-talet
Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet.
Arbetarnas bostadslängor vid Domnarvets järnverk. Överst till höger syns brukspatronens eller disponentens bostad. Den sociala hierarkin vid bruken avspeglades även i arkitekturen.
Industriella omstruktureringar i slutet av 1800-talet
Perioden efter 1850 har i Sverige karakteriserats som bruksdödens tid. Större och mer effektiva bruk växte fram på de mindres bekostnad. Bruksdöden var ett resultat av både tekniska och administrativa förändringar.
Tekniska landvinningar gjordes i form av nya effektivare stålframställningsprocesser, förbättrade kommunikationer och elektriska motorer som ersatte vattenkraft. Andra förändringar var av administrativ art. De statliga regleringarna som utövats genom Bergskollegiet avskaffades, vilket innebar att bruken hädanefter kunde producera så mycket järn och stål de önskade samt bygga ut sina anläggningar och förlägga dem var de ville.
ANNONS
ANNONS
Patriarkalismens syfte
Patriarkalism var något typiskt och unikt for 1800-talets bruksmiljöer och användes i regel av arbetsgivaren som ett arbetspolitiskt redskap i syfte att göra arbetarna lojala genom att skapa en trygg miljö som fick dem att utföra arbetet på ett disciplinerat sätt till minimerade kostnader.
Förändringarna fick till följd att många mindre bruk inte längre var konkurrenskraftiga. De bruk som överlevde bruksdödens framfart hade ofta väl utbyggda samhällsfunktioner som kontrollerades av bruket. Bruken präglades därmed av en patriarkalisk anda.
Vid bruken rådde patriarkalism
Skildringar av bruken har ofta fokuserat på de patriarkala dragen. Med det menas främst att relationen mellan bolagsledning och anställda var personlig och att bruken utmärktes av ett hierarkiskt uppbyggt samhälle där allt kretsade kring bolaget. Patriarkala strategier brukades även inom stadscentrerade industrier och då främst av sådana bolag som var i behov av "åtråvärda" arbetare. Den stora skillnaden mellan stadsindustriernas patriarkalism och patriarkalismen bland bruken var att i bruksmiljöerna omfattades alla av det patriarkala systemet.
Begreppet patriarkalism
Patriarkalism har inneburit en rad olika företeelser inom tidigare forskning. Frågan om vad som utmärker patriarkalism skulle därför besvaras olika av historiker. Främst har patriarkalismen använts för att förklara olika samhälleliga och sociala relationer mellan över- och underordnade i olika epoker och på olika platser. Patriarkalism har t.ex. använts för att beskriva grundläggande sociala relationer inom det förindustriella hantverket och jordbruket.
Patriarkalismen har inom senare forskning särskilt använts för att beskriva fabriksmiljöerna i samband med industrialiseringen under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Denna senare typ av patriarkalism skiljer sig markant från den tidigare modellen som tillämpades i det gamla bondesamhället. De mest utmärkande skillnaderna är att denna "industripatriarkalism" mera har formen av ett arbetspolitiskt redskap bestående av en rad av företagsstrategiska idéer sammanflätade i en slags ideologi som arbetsgivarna kunde använda och tillämpa i varierande grad för att uppnå önskade resultat. Medan patriarkalism i dess ursprungsform i högre grad bestod av idéer vilka var inpräntade i människor av statsmakten genom Hustavlan och Luthers katekes.
Gemensamt för dessa två skilda typer av patriarkalism är dock att de innehåller ett system baserat på strikt hierarkisk skiktning mellan de inblandade parterna, samt normen om ömsesidiga rättigheter och skyldigheter dem emellan.
I den här artikeln avses alltså enbart "industripatriarkalismen", d.v.s. den form av patriarkalism som blev alltmer utpräglad under andra halvan av 1800-talet i samband med att Sverige industrialiserades.
De flesta forskare anser att patriarkalismen avmattades under 1900-talets första decennium då fackföreningar alltmera började göra sig gällande. Som ett svar på arbetarnas organisering anslöt sig även arbetsgivarna i föreningar. Följden blev att den personliga relationen mellan arbetsgivare och arbetare avtog. Medling mellan arbetstagare och arbetsgivare skedde fortsättningsvis till största delen genom dessa organisationer - de individuella avtalen ersattes av kollektivavtal.
En annan viktig faktor som undergrävde patriarkalismen var att produktionsprocessen blev alltmera rationaliserad. Detta var i många fall en följd av ökad konkurrens, men kunde också bero på ökad efterfrågan. De flesta bruk hade vid denna tidpunkt också omvandlats till aktiebolag, vilket kunde påverka den personliga relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, då en disponent (högsta chefen för bruket som utnämnts av aktiebolagets styrelse) inte hade lika stor bestämmanderätt som en brukspatron som ägde sitt eget bruk. Den tillsatte disponenten var i många frågor tvungen att rätta sig efter styrelsens beslut.
ANNONS
ANNONS
Järnbruken utmärktes av en mångsidig produktionsapparat där järntillverkningen bara var en i raden av verksamheter. Det var också nödvändigt att göra socialt förankrade investeringar som i livsmedelsförsörjning, bostäder, sjukvård, kyrka och andra inrättningar som ombesörjde arbetarnas grundläggande behov. Det var i en tid då statens sociala ansvar var dåligt utvecklat, så det föll helt enkelt på arbetsgivarens lott att sköta detta. Kommunerna hade visserligen olika sociala institutioner, men bruken drev många gånger sina egna, och då ofta i bättre regi.
Patriarkalismen, sådan som den var på järnbruken, innebar en försäkran om en viss tillräcklig levnadsstandard, varför man kan säga att bruksfolket hade en materiell och social särställning i jämförelse med exempelvis industriarbetarna i städerna. Brukens arbetarbostäder var jämförelsevis goda och de sanitära förhållandena var bättre än på många andra håll både i städerna och på landsbygden. Prydlighet och trevnad rådde allmänt i bruksarbetarnas hem som ett resultat av de trygga samhällsförhållandena. Orsaken till allt detta var att bruken i regel gynnades av en väletablerad och stabil ledning.
Bild: Järnvägsmuseet Flygfoto över Munkfors järnbruk. Vid bruket i Munkfors användes patriarkalismen framförallt som en metod att binda skickliga yrkesarbetare till bruket. Detta skedde bland annat genom att skapa gynnsamma sociala och ekonomiska förhållanden för de anställda.
De materiella förutsättningarna varierade förstås mellan bruken i tid och rum. Vissa bruk gjorde stora vinster medan andra fick läggas ned. Ytterligare en viktig faktor angående välfärden var om bruket styrdes av en brukspatron som själv ägde bruket, och därmed också hade ensam bestämmanderätt i sakfrågor, eller om bruket styrdes av en disponent som blivit tillsatt av ett aktiebolag. Gemensamt var dock - om än i varierande grad - att de utan större svårigheter kunde realisera sina planer på det sociala området eftersom de utövade en fast och centralt styrd förvaltning. Brukspatronens och i ansenlig grad även disponentens personlighet spelade därutöver en stor roll huruvida bruksinvånarna fick ett drägligt liv eller ej då det var de som ensamma styrde samhället - på gott och ont.
Bruksandan som resurs
Bruken utmärktes av en speciell mentalitet, bruksandan, som kan kopplas till den rådande patriarkalismen vid bruken. Det är flera faktorer som ligger till grund för detta. Först och främst så var bruken ofta geografiskt isolerade, d.v.s. lokaliserade på mindre orter och ibland ute på landsbygden, medan den övriga industrin för det mesta fanns i städerna. Bruken var i många fall ett eget litet samhälle i det samhälle i vilket de ingick och tenderade dessutom att helt dominera den lokala arbetsmarknaden. Som ett resultat därav gavs företagsledningen möjlighet till större systematisk kontroll av arbetarna jämfört med i städerna.
ANNONS
ANNONS
Bruksinvånarna kände samhörighet med varandra och med bruket. De bodde alla i brukets närhet och levde sina liv tillsammans i denna slutna värld. Den intensiva integrationen i bruksmiljön resulterade ofta i att täta sociala band uppstod.
Ett annat utmärkande drag för bruksorterna var den strikta hierarkiska skiktningen som rådde där. Överst stod förvaltaren (brukspatronen eller disponenten) och på botten stod pigorna och drängarna. Arbetarna var i sin tur också indelade i olika fack allt efter yrkesskicklighet och specialitet.
Traditionen är också viktigt om man ska tala om bruksanda. Bruken har ofta haft en lång och anrik historia bakom sig, till skillnad mot de flesta andra industrier som är av betydligt senare datum. Arbetskraften har därutöver varit stabilare på bruken än bland övrig industri som ofta haft en mera lättrörlig arbetskraft. Undersökningar som har gjorts visar att det inte var ovanligt att personer tjänat bruket under hela sin livstid. I dessa fall rörde det sig många gånger om personer som arbetat från tidig ungdom tills det blev dags an pensionera sig, och då för att de inte längre hade varit arbetsföra. Och samma förfarande gällande arbetet vid bruket kunde ofta härledas flera släktled bakåt i tiden. Till detta hörde arbetarnas vanligtvis goda tycke för sitt arbete, samt deras yrkesmässiga stolthet. Individuell praktisk yrkesskicklighet var viktigare förr än nu, vilket gjorde att många uppfattade arbetet mera personligt än vad vi gör idag. Arbetarna hade dessutom större närhet till det som producerades och kände sig på så sätt mera delaktiga i brukets framgångar.
Denna yrkesstolthet kom senare att utmanas då maskiner i allt högre grad tog över arbete från människor. I samband med denna rationaliseringsprocess blev arbetsmomenten mera uppdelade och helheten svårare att överblicka. En följd av detta blev att arbetarna i många fall fick svårare att identifiera sig med företaget och känna lojalitet med den gemensamma prestationen och företaget.
Hur påverkade den industriella omstruktureringen i slutet av 1800-talet de svenska järnbruken?
Vad menas med termen "patriarkalism" i kontexten av 1800-talets svenska järnbruksmiljöer, och vilka var dess huvudsakliga syften?
Vilken roll spelade patriarkalismen vid de svenska järnbruken under perioden i fråga?
Hur skilde sig de sociala och materiella förhållandena för arbetare vid järnbruken jämfört med industriarbetarna i städerna?
Vad kännetecknade den speciella mentaliteten "bruksandan" och hur kan den relateras till (kopplas samman med) den rådande patriarkalismen vid järnbruken?
Hur påverkade övergången till mer maskinbaserade produktionsmetoder arbetarnas yrkesstolthet och relation till sina arbetsplatser?
Litteratur: Barbro Bursell, Träskoadel, Lund, 1975 Richard Edwards, Contested Terrain:The transformation of the Twentieth Century, New York, 1979 Christer Ericsson, Vi är alla delar av samma familj, Malmö, 1997 Torsten Gårdlund, Industrialismens samhälle, Stockholm, 1942 Börje Harnesk, "Den föränderliga patriarkalismen" i Historisk tidskrift nr 2 1987 Alf Johansson, Den effektiva arbetstiden. Verkstäderna och arbetsintensitetens problem 1900-1920, Uppsala, 1977 Patric Joyce, Work, society and politics - The culture offactory in later Victorian England, Brighton, 1980 Lars Magnusson, Arbete vid en svensk verkstad: Munktells 1900-1920, Lund, 1987 Lars Magnusson, "Patriarkalism och social kontroll" i Arbete och arbetsmarknad i Norden / red: Bernt Schiller/Thommy Svensson, Lund, 1988 Hilding Pleijel, "Patriarkalismens samhällsideologi" i Historisk tidskrift nr 2 1987 Thommy Svensson, "Japansk företagsledning och svenska bruk - en felande länk?" i Arbete och arbetsmarknad i Norden / red.: Bernt Schiller/Thommy Svensson, Lund, 1988 Thommy Svensson, Svensk varvsindustri under 100 år, Kungälv, 1983
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?
