Rosettastenen löste hieroglyfernas gåta

Fransmannen Jean-François (1790-1832) var otroligt språkbegåvad. Som barn behärskade han flera forntida språk och redan som elvaåring var han fast besluten att så småningom kunna dechiffrera det gamla Egyptens mystiska hieroglyfer. Han visste att det var möjligt om man bara lyckades tyda alla inskriptioner på den s.k. Rosettastenen - en stor, svart granodioritplatta som hittats 1799 av Napoleons trupper i Egypten. På Rosettastenen fanns tre liknande texter på tre olika forntida språk inristade, varav det ena var hieroglyfer. Rosettastenen var språknyckeln till hieroglyfernas gåta! År 1822 lyckades till sist Jean-François tyda samtliga inskriptioner på Rosettastenen. Därmed var hieroglyferna dechiffrerade och kunde nu tydas. En port till en svunnen tid öppnades och det antika Egypten väcktes till liv.
M

Den franska egyptologen Jean François Champollions arbete med Rosettastenens texter ledde till lösandet av hieroglyfernas gåta och till uppställandet av ett hieroglyfiskt alfabet.

Underbarnet Jean-François

Han är ett underligt barn, som ständigt hamnar i bråk, som avskyr när andra talar om för honom vad han ska göra. Vissa saker har han märkvärdigt svårt för att lära sig, som att dela tio med två, som att hoppa över en smal bäck, som att stava sitt eget namn. Men ändå - och det är hans bror som märker det - den unge Jean-François är ett underbarn.

Det som tagit brodern år av möda att lära sig - latin, grekiska och hebreiska - det lär sig Jean-François snabbt och enkelt innan han ens fyllt tio. Inte utan ansträngning, för han anstränger sig, passionerat. Men de svåraste grammatiska utmaningar löser han intuitivt; han behöver bara höra de mest komplicerade meningar en gång för att sedan komma ihåg dem.

ANNONS

ANNONS

De gamla språken är hans enda, verkliga intresse.

Han får börja i läroverket år 1801, då han ska fylla elva år, trots att familjen egentligen inte har råd. Hans storebror betalar med sina egna hårt ihopslitna pengar, övertygad om att hans bror har en talang och en gåva.

Men tiden i skolan blir fruktansvärd; han är ju ett underligt barn. Han retas och hånas av de andra eleverna, och även lärarna avskyr honom för att han inte vill lyda deras regler, för att han är sluten i sig själv, osäker och arrogant på samma gång. Hans fattigdom provocerar liksom det slarviga sätt som han äter sina måltider på. Han är stolt, känslig, egen.

Den strikta franska skolplanen, som slagits fast av diktatorn Napoleon Bonapartes regering, tillåter bara läsningen av 526 godkända böcker. Efter några veckor hittar lärarna otillåtna skrifter under Jean-François madrass. I vanliga fall när man gör sådana fynd i pojkarnas sovsalar hittas smått pornografiska verk, skriver Daniel Meyerson i boken Hieroglyfernas gåta; kanske sådana som beskriver vad Marie Antoinette egentligen gjorde om nätterna tillsammans sina hovdamer. Men hos Jean-François hittar lärarna en arabisk grammatik, dikter på latin och en lista på grekiska över Egyptens kungar.

Makalös språkbegåvning

Jean-François Champollion lär sig koptiska, det språk som talades i Egypten under de första århundradena efter Kristus. Han blir besatt. Han sammanställer en egen koptisk-fransk-ordbok, på mer än tvåhundra sidor. ”Jag tänker på koptiska”, berättar han för sin bror; ”jag för mina anteckningar och håller kassabok och till och med drömmer på det språket”.

Men skolan går det inte bra. I alla andra ämnen är han på gränsen till underkänd. I vecka efter vecka, månad efter månad, klagar han i brev till sin bror över allt som ”stjäl tid” från hans språkstudier. Inget räcker; han får aldrig nog. När han till sist får höra att hans speciallärare, abbé Dussert, funderar på att låta honom lägga till ännu ett språk, antingen kaldeiska eller syriska, blir han förtvivlad: ”Varför måste jag välja? Jag behöver ju studera båda!”

Ända från sina första år lever han mer i antiken än i sin egen tid. Han inser tidigt att världen var gammal redan när Jesus föddes; att det redan då fanns en uråldrig, mystisk värld, den egyptiska, som var död, och att det språk som man talade där och lämnade efter sig, var ett dött språk.

Han får upp ögonen för hieroglyferna, de märkliga symboler som täcker Egyptens alla ofantliga monument. Ordet hieroglyf är grekiskt och betyder ”heliga tecken”. Liksom så många före honom förundras han av dessa märkvärdiga skrivtecken, bilder som verkar föreställa vandrande krukor, fyrfotadjur med människokroppar, puckelryggiga gamar, kvinnor som föder barn, barn som sitter på huk...

ANNONS

ANNONS

Men ingen vet längre vad de vackra tecknen betyder. Vilket innebär att den enorma mängd inristningar som täcker det urgamla landets monument är stumma. Egyptens mysterier har gått förlorade; den civilisation som greken Herodotos redan på 500-talet f.Kr beskrev som uråldrig är nästan helt dold av tidens dunkel.

Jean-François intresse för hieroglyfer väcks på allvar

Så en dag, när Jean-François är elva år, kommer prefekten Jean-Baptiste Fourier på besök till hans skola. Fourier är fysiker och har varit forskningschef i det Egypten som franska trupper under Napoleon precis erövrat i ett fälttåg som har beskrivits som det första ”sekulära korståget”; inledningen på tvåhundra år av väpnade angrepp från västmakter, riktade mot Mellanösterns islamska länder. Med sig tillbaka till Frankrike har trupperna tagit enorma mängder kunskaper om landet, som nu hela Europa är fascinerat av.

När Fourier talar med eleverna om detta märker han att det finns en pojke där som kan till och med ännu mer om faraonernas rike än han själv. Jean-François Champollion heter han, får Fourier veta.

Rosettastenen återfanns 1799 av franska soldater vid staden Rosetta nära Alexandria under Napoleons fälttåg i Egypten. Inskriptionen fick en avgörande betydelse för uttolkningen av de egyptiska hieroglyferna.

Prefekten berättar för pojken om den så kallade Rosettastenen som franska soldater hittade några år tidigare, inmurad i en vägg i en gammal fästning. På den finns en viss text skriven dels med hieroglyfisk skrift, dels med en annan variant av gammalegyptiska (den mer ledigt skrivna så kallade demotiska skriften) och dels ungefär samma text på grekiska. Alla inser att dessa skrivprov tillsammans borde kunna användas för att lösa hieroglyfernas gåta, men ingen har ännu lyckats presentera en verklig översättning.

Det är då som den lilla Jean-François uttalar orden, med en hetta som Fourier kommer att minnas hela livet: ”Jag ska göra det! Jag ska dechiffrera hieroglyferna!”

Intensiva studier av hieroglyfer och Rosettastenen

Nu är året 1822. Jean-François Champollion har blivit 32 år gammal. Med manisk energi ägnar han alla sina dagar och många av sina nätter åt att studera hieroglyferna och alla de andra språk som han tror ska kunna hjälpa honom att lösa deras gåta.

Han tar inte hand om sitt yttre; hans kläder är så slitna och smutsiga att han skäms över att visa sig för andra människor. Man viskar om honom, säger att han är galen. Men han bryr sig inte; han tänker att han får tvätta sig och byta kläder senare. Han är övertygad om att han är lösningen på spåren.

Från svensken Johan David Åkerblad, som studerat Rosettastenen, har han tagit med sig insikten om att åtminstone vissa av hieroglyferna måste vara ljudhärmande, precis som bokstäverna i det västerländska alfabetet, och att de alltså inte behöver läsas som symboler eller bilder, vilket man tidigare har tagit för givet. Från engelsmannen Thomas Young
har han tagit med sig andra ledtrådar, om hur vissa hieroglyfer borde kunna utläsas som specifika konsonanter eller kombinationer av konsonanter.

ANNONS

ANNONS

Men det är han själv som sätter ihop dessa delar och lyckas skapa en helhet. Nyckeln visar sig vara hans barndoms passion för koptiskan, det språk som talades i Egypten under början av den kristna eran, och som visar sig innehålla många ord och uttryck som levt vidare från fornegyptiskan.

Med denna kunskaps hjälp sker det stora genombrottet, när Jean-François får se hieroglyfer, kopierade från väggen på ett enormt tempel i Abu Simbel.

Jean-François löser hieroglyfernas gåta

En sen kväll sitter han uppe och arbetar, darrande av upphetsning. Det första tecknet skulle kunna representera en sol, resonerar han, vilket på koptiska uttalas ”ra”. De sista två tecknen, som ser ut som käppar, bör motsvara konsonanterna ”SS”, vilket han tidigare lärt sig. Den mittersta symbolen kan vara ett ”M”, som också uttalas ”mes”. Vilket betyder att hieroglyfen ska utläsas som Ra-mes-ss, eller ”Ramses”, den mest kända av alla forntida faraoner som man trots allt vet något om.
 

Anteckningar
Bild: Okänd
En sida ur Jean-François Champollions anteckningsbok.

Jean-François provar sin metod på ett antal andra inskriptioner och inser i ett bedövande rus att han har rätt och att hans teori stämmer.

Denna natt sker alltså genombrottet. Han har knäckt nyckeln till hieroglyfernas struktur. Han har insett, och kan snart bevisa, att det tills nyss döda språket i själva verket består av en blandning av ljudhärmande bokstäver, alltså tecken som motsvarar ett visst ljud, och av ren bildskrift, där varje symbol kan stå för ett helt ord eller delar av ett ord. Till detta kommer en rad tilläggstecken, som används för att ange vilken av de olika möjliga tolkningarna av ett visst tecken som gäller i ett givet sammanhang.

ANNONS

ANNONS

Systemet är med andra ord oerhört komplext. Varje enskild mening måste tydas, i det närmaste lösas som en rebus, vilket ställer stora krav på läsaren. Men med rätt redskap är det fullt möjligt att förstå dem. Jean-François Champollion har därmed uppfyllt sin barndomsdröm. Tack vare honom kommer hieroglyferna att börja tala - det döda språket återuppstår.

Euforisk kastar han sig ut på Paris gator och springer hela vägen till biblioteket där hans bror arbetar. Han stormar in i broderns arbetsrum, viftar med en sliten anteckningsbok och ropar: ”Je tiens l`affair!” (Ungefär: jag har kommit på det!).

Sedan svimmar Jean-François Champollion, och ligger medvetslös i flera dagar.

LÄS MER: Forntidens Egypten

LÄS MER: Skrivaryrket i gamla Egypten

LÄS MER: Jordbruk och pyramidbyggen i forntidens Egypten

LÄS MER: Egyptiska civilisationen - från arkaisk tid till sentid

LÄS MER: Egyptens historia

LÄS MER: Upptäckten av Tutankhamuns grav 1922

LÄS MER: Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. På vilket sätt var Jean-François ett "underbarn"?
     
  2. Vilken händelse i Jean-François liv var det som fick honom att besluta sig för att lösa hieroglyfernas gåta?
     
  3. Vad är Rosettastenen?
     

 

VILL DU VETA MER? Läs Hieroglyfernas gåta av Daniel Meyerson (2004)

 

FÖRFATTARE

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 13 mars 2024
Publicerad: 9 augusti 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Forntida glasblåsare

Glasets historia

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan...

L
Bröderna  Lumiere

Lätta fakta om filmens tidiga historia

Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda...

M

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan...

SO-rummet bok
M

Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet

Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller...

SO-rummet bok
S

Patriarkalismen vid svenska järnbruk under 1800-talet

Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-...

SO-rummet bok
M

Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk

Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Forntidens Egypten

Det egyptiska riket längs med Nilen varade i flera tusen år. Invånarna i forntidens Egypten styrdes av en farao som...

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Hi
Karta

Egyptens historia

Fördjupa dig i Egyptens historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Hi
relief

Språkhistoria

Språket och skrivkonsten är två grundläggande mänskliga uppfinningar.Språket är antagligen den...

Hi
Upptäckten av Tutankhamuns grav.

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Hi
vetenskapspersoner

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna