© 2026 SO-rummet.se
Som modernt energisystem slog elektriciteten igenom först när trefassystemet infördes på 1890-talet. Detta gjorde det möjligt att överföra el över långa avstånd med små energiförluster. Elektricitet ersatte sedan stegvis äldre energikällor, bland annat gas för belysning och andra kraftkällor inom industri och uppvärmning. Till en början producerades mycket el i koleldade kraftverk, men i Sverige fick vattenkraftverken snart stor betydelse.
Trefassystemet var viktigt eftersom elen då kunde skickas längre sträckor utan att så mycket energi gick förlorad. Det gjorde att kraftverk inte behövde ligga precis bredvid fabriker, gruvor eller städer. Man kan jämföra det med att bygga vägar för energi – elen kunde nu transporteras från platsen där den producerades till platsen där den behövdes.
Den första svenska anläggningen där vattenkraft användes för att producera el byggdes 1882 vid Viskan, vid Rydals bomullsspinneri utanför Borås.
Energisystemens utveckling krävde ny lagstiftning vid 1900-talets början. Det gällde bland annat kraftverkens rätt att dämma upp vattendrag, dragning av högspänningsledningar och äganderätten till vattenfallen. Eldistributionen sågs allmänt som kommunernas ansvar, inte statens. Härnösand inrättade ett kommunalt elverk 1885. För att elektrifiera landsbygden från 1920-talet behövdes dock regionala kraftbolag, som Sydkraft och Gullspång.
Elektrifieringen förändrade både industrin och vardagen. I fabriker kunde elmotorer ersätta äldre kraftkällor och göra produktionen mer flexibel. I hem och på gator gjorde elektriskt ljus att människor kunde arbeta, läsa och röra sig på nya sätt efter mörkrets inbrott. Därför var elektriciteten inte bara en teknisk uppfinning, utan en förändring av hela samhället.
Elektriciteten förändrade samhället steg för steg. Först användes elen främst i industrier och städer, men med tiden nådde den även landsbygden och hemmen. Trefassystemet, vattenkraften och företag som ASEA gjorde Sverige till en del av den moderna elektriska tidsåldern. Än idag bygger mycket av vår vardag på den utveckling som tog fart kring sekelskiftet 1900.
ASEAASEA, Allmänna Svenska Elektriska AB, har sitt ursprung i Elektriska Aktiebolaget, som grundades 1883. Namnet Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA, kom 1890 efter en sammanslagning. Syftet var att utveckla och sälja teknik för elproduktion och elöverföring. Senare blev Jonas Wenströms trefassystem särskilt viktigt, eftersom det gjorde det möjligt att överföra el över långa sträckor. ASEA blev snabbt ett mycket viktigt svenskt industriföretag och senare ett av landets ledande exportföretag. Med sin utveckling från uppfinnarverkstad till nationellt exportföretag och senare del av den multinationella koncernen ABB speglar företaget också industrikapitalismens förändring från slutet av 1800-talet till vår egen tid. |
Elektriciteten gav dygnet fler timmarDet elektriska ljuset förändrade samhället i grunden. Gator, torg, fabriker, järnvägsstationer och butiker kunde lysas upp när solen hade gått ner. Det blev lättare och säkrare att röra sig i städerna på kvällen, samtidigt som affärer och andra verksamheter kunde hålla öppet längre. Gränsen mellan dag och natt blev mindre tydlig. Svenska sågverk började använda elektriska båglampor redan på 1870-talet. Därmed kunde arbetet fortsätta under mörka vinterdagar, när produktionen tidigare hade begränsats av dagsljuset. När elbelysningen senare nådde bostäderna kunde människor läsa, arbeta och umgås på kvällarna utan det svaga och brandfarliga ljuset från stearinljus och fotogenlampor. Efterhand började elektriciteten också driva spisar, strykjärn, kylskåp, dammsugare och tvättmaskiner. Många tunga och tidskrävande sysslor i hemmet blev lättare. Det fick särskilt stor betydelse för kvinnor, som vid den här tiden vanligtvis ansvarade för hushållsarbetet. Elektriska lampor och spisar minskade dessutom behovet av öppna lågor och därmed risken för bränder. Elektricitetens genombrott handlade därför om mycket mer än nya lampor. Samhällets dygn förändrades, hemmen fick nya hjälpmedel och städerna fylldes av ljus även efter mörkrets inbrott. När sedan elnätet byggdes ut blev elektriciteten en grundförutsättning för det moderna samhället. |
M LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914
M LÄS MER: Elektricitetens historia, del 2: Belysningsrevolutionen
M LÄS MER: Michael Faraday – elektricitetens utforskare
M LÄS MER: Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk
M LÄS MER: Energikällor
L LÄS MER: Teknikhistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Faktarutan är skriven av Robert de Vries (red.)
Källor till faktarutan:
https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/elektricitet/
https://foretagskallan.se/elektrifieringen-andrade-allt/
Här nedan hittar du material som kan relateras till elektricitetens genombrott i Sverige.
© 2026 SO-rummet.se
Ge dina elever en lärorik historisk upplevelse och ta dem med på en resa genom Sveriges historia.
Lästid 13 minuter
Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.
Lästid 9 minuter
För 5 000 år sedan hade egyptiska arbetare oljelampor när de sökte sig fram i pyramidernas mörka gångar. Vid vår tideräknings början talade Jesus om hur viktigt det är att ha olja i sin lampa. Kejsar Augustus hade en oljelampa när han läste brev om kvällen. Genom årtusenden hade alltså människor en svag och fladdrande belysning inomhus. Utomhus hade de knappast någon belysning alls. Allt ljus kom från öppna lågor. Soldater med facklor följde kejsar Augustus när han gick genom Rom sedan mörkret fallit. Karl den store måste år 800 fortfarande nöja sig med facklor. Napoleon hade det inte så mycket bättre 1 000 år senare. Men det hade börjat ljusna...
Lästid 7 minuter
Greker hade för 2 500 år sedan lärt sig att göra en bärnsten magnetisk genom att gnida den med en tyglapp. Grekerna kunde inte förklara fenomenet, men de gav det ett namn. Bärnsten heter elektron på grekiska, och därifrån kommer vårt ord elektricitet. År 1819 visade dansken Örsted att elektrisk ström kan få en magnetnål att röra sig. Tidigare hade man trott att magnetism och elektricitet var två olika fenomen. Nu började det bli klart att det var fråga om samma sak. När sedan engelsmannen Michael Faraday förde en magnet genom en slinga koppartråd – och tråden blev strömförande, blev det fastställt att magneten kunde skapa elektricitet. Detta experiment år 1831 är kanske historiens viktigaste...
Lästid 13 minuter
Idag tar vi elljus för givet. Nästan alla kan få sina rum bättre upplysta än de salar i Versailles där den franske kungen Ludvig XIV höll hov år 1700. "Kung Sol", som han kallades, fick nöja sig med vaxljus i sitt slott. Men de flesta hade inte ens råd med vaxljus utan fick nöja sig med talgljus eller skenet från en eldstad för att lysa upp sina hem. Den som har fått äran av att ha uppfunnit glödlampan, föregångare till dagens LED-lampor, är Thomas Alva Edison (1847-1931) som under 60 års ständigt arbete tog patent på över tusen uppfinningar. Förutom glödlampan gjorde Edison förbättringar på bland annat telefonen, telegrafen och skrivmaskinen.
Lästid 14 minuter
Att utarbeta matematiska formler var ingenting för Michael Faraday som hellre visade resultaten av sina experiment genom att slänga en kolhink full med kol och några eldtänger mot en stor magnet. När de fastnade där, dånade åhörarnas skrattsalvor genom salen. Trots sin svaghet för sådana lustigheter var Faraday noggrann i sina experiment. Han visade att magnetism och elektricitet kunde skapa varandra och lade därmed grunden till den utveckling som gjort att vi idag tar elektriciteten som en naturlig – och nödvändig – del av vardagen...
Mattias, Kristoffer och Anna pratar om vad energi och energikällor är för något?
Artikel i tidningen Släkthistoria där Torbjorn Wester berättar om elektricitetens genombrott i Sverige. Elektrifieringen av Sverige gick snabbare än i något annat land. Elektriskt ljus och maskiner förändrade samhället i grunden...
Avsnitt (57 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Nikola Tesla, uppfinnaren med ett snille som banade väg för den värld vi idag lever i. Men med genialiteten kom också en omättlig rastlöshet – och plågan av att aldrig riktigt bli förstådd i sin egen tid.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om kortfattat den elektriska belysningens genombrott och historia i Sverige. Det finns mycket i dagens samhälle som vi tar för givet. Vatten ska rinna ur kranen, mat ska finnas i affären och rummet lysas upp när vi tänder taklampan. Men vår elektriska belysning är ett relativt nytt fenomen – den introducerades bara för drygt 100 år sedan. Det är en innovation som drastiskt förändrade människors liv, vilket gör belysningens utveckling genom tiderna till en form av kulturhistoria.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur Sveriges elektrifiering. Genom elektrifieringen förändrades förutsättningarna för industri, jordbruk och företagande. Tack vare många svenska uppfinningar och innovativa samarbeten, och den goda tillgången på vattenkraft, har svenska företag varit föregångare inom det här området...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om hur elen ändrade folks vardag. Elektricitetens intåg i hemmen förändrade för alltid människans sätt att leva. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. Och i hemmet försvann tunga uppgifter i hushållsarbetet, vilket fick en enorm betydelse – inte minst för kvinnorna...
Artikel i tidningen Släkthistoria där Jan Garnet berättar om hur vi lyste upp våra hem förr i tiden. Fram till senare halvan av 1800-talet präglades de svenska hemmen av ett kompakt mörker vintertid, med inslag av svaga ljuskällor. Med fotogenlampan och den elektriska glödlampan skulle allt förändras...
Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om hur vi såg på vår omgivning innan elektriciteten började lysa upp våra hem. 1800-talets fotogen och eletricitet markerar den största revolutionen i människans historia, och Tobias Svanelid återupplever förvandlingen.
Tobias Svanelid besöker 1800-talsgårdarna på Skansen för att uppleva revolutionen när Sverige gick från ett skumt mörkerland till ljusets rike med hjälp av fotogenlampor och elektricitet.
– Det var den största förändringen i människans historia när det gäller hur vi kunnat röra oss och uppleva världen, menar etnologen Jan Garnert, aktuell med boken Ut ur mörkret.
Lysstickor, talgljus, stearin och oljelampor skapade en skumraskvärld som är svår för oss att begripa och kanske acceptera idag, menar Jan Garnert, när vi nu är bortskämda med elektricitet och möjligheten att ta makten över ljus och mörker.
Genomgång (5:18 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om den tekniska utvecklingen under 1800-talet. Här berörs ny byggnadsteknik, nya energikällor, transportrevolutionen, masskommunikation och befolkningsutveckling. För åk 7-9.
Artikel på Tekniska museets webbplats där du kan läsa om när elektriciteten slog igenom i Sverige under slutet av 1800-talet. När den elektriska belysningen var ny upplevdes den nästan som magi...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om de första nöjesparkerna. Det var stål och elektricitet som kring år 1900 skapade förutsättningar för hisnande attraktioner som världen aldrig tidigare skådat. Det första moderna nöjesfältet följdes snart av många fler...
Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Om olika typer av energikällor och vad som kännetecknar dessa samt vilka skillnaderna är mellan förnybara och icke...
Industrialisering är den process där ett samhälle får allt fler fabriker, maskiner och...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Vattenkraft är förnybar energi. Det innebär att man fångar energin som finns i strömmande vatten....
Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag – ett samhälle med...
Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...
