Barnarbete var en normal företeelse i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen lekålder, så snart som möjligt fick bondbarnen hjälpa till i arbetet. Samma sak gällde för den växande skaran obesuttna (torpare, statare, backstugusittare m.fl.) på landsbygden. Deras barn måste dessutom ofta ta arbete långt hemifrån som pigor och drängar. Aristokratins och borgarnas barn fick lära sig faderns yrke men slapp rena tjänstesysslor.
Barnarbetet följde med in i industrisamhället. Bestämmelsen från 1846 om 12-årsgräns följdes inte. Tändsticksindustrin som byggdes upp vid seklets mitt använde 1845 upp till 85 procent barnarbetare; 1855 var andelen 37 procent. Cirka en tredjedel av glas-och tobaksindustrins arbetare var också barn, oftast med okvalificerade sysslor och för kanske en tredjedel av de vuxna arbetarnas löner.
Så småningom avtog barnarbetet och en förordning 1881 begränsade barnens arbetstid till sex timmar. Nattarbete var redan tidigare förbjudet.
Barnarbetet kritiserades, inte bara för de hårda arbetsvillkoren utan främst för att barnens skolgång och kristliga uppfostran därmed försummades. En av systemets försvarare, fabrikören Per Murén, ansåg däremot att det var en fördel för föräldrarna att få de små barnen "uppfostrade, klädda och födda" vid fabrikerna.
LÄS MER: Sverige under 1800-talet
LÄS MER: Industriella revolutionens baksida
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Här nedan hittar du material som kan relateras till barnarbete förr.
Industriella revolutionen i Storbritannien skapade välstånd och rikedom för en del. Men det var många som hade det svårt. I Liverpool bodde 20 000 människor i källare, och golven kunde vara så fuktiga att de som bodde där hakade av dörrar och lade dem på tegelstenar för att få enkla sängar...
Läxhjälpsfilm (11:34 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.
Avsnitt i pdf-format (9 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om kvinnoarbete, barnarbete och kvinnans ställning i 1500- och 1600-talens Sverige. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt (fr.o.m. kap 19) som handlar om jordbruk och livet på landet i Sverige under perioden 1500-1700-talet. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om barnens betydelse sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Familjen med små barn lever ofta på små marginaler. Så har det alltid varit. Men i alla tider har också småbarnsfamiljerna kunnat se fram mot en mer resursrik framtid, när barnen når vuxen ålder...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Sveriges övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Fokus ligger på den norrländska sågverksindustrin. Här berättas bl.a. om fattigdom, folks arbetsliv, barnarbete och arbetarrörelsens kamp.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Stora barnhuset i Stockolm (1633-1923). Till Stora barnhuset i Stockholm kom barn vars föräldrar var döda eller inte kunde försörja dem. På barnhuset skulle de få "en kristlig uppfostran", viss skolgång och lära sig ett yrke. Syftet var gott, men livet på barnhuset var hårt. Många år dog vart tredje barn...
Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
