En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans ställning däri. Människans världsbilder har skiftat genom historien.
En världsbild, ibland även kallad världsåskådning, är en individs eller en grupps samlade uppfattning och förståelse av världen. Den omfattar övertygelser, värderingar och antaganden om verkligheten och är formad av kulturella, historiska, religiösa, filosofiska, vetenskapliga och personliga influenser (se nedan). Världsbilden kan liknas vid en lins genom vilken man tolkar händelser, fattar beslut och samverkar med omvärlden. En världsbild är dynamisk och kan förändras över tid genom nya erfarenheter och kunskaper.
Genom att förstå olika världsbilder kan vi bättre förstå varandra och bygga broar över kulturella och personliga skillnader.
Världsbilden beskriver hur vi uppfattar, tolkar och förstår världen omkring oss. Den påverkas av en rad olika faktorer och kan skilja sig markant mellan individer, kulturer och historiska epoker. Här nedan beskrivs begreppet ur olika perspektiv:
Kulturellt perspektiv:
Olika kulturer har unika sätt att se på världen. En världsbild ur ett kulturellt perspektiv är påverkad av historia, traditioner, religioner och sociala normer. Till exempel kan världsbilder mellan västerländska och österländska kulturer skilja sig i synen på individualism och kollektivism.
Historiskt perspektiv:
Mänsklighetens förståelse av världen har förändrats genom historien. Medeltidens Europa hade en religiöst förankrad världsbild, medan upplysningen medförde en mer vetenskapligt centrerad världsbild. Som exempel kan nämnas att man under medeltiden trodde att jorden - Guds främsta skapelse - utgjorde världsalltets centrum (en geocentrisk världsbild), medan den vetenskapliga revolutionen under 1600-talet möjliggjorde spridandet av en heliocentrisk världsbild (där solen utgjorde världsalltets centrum).
Religiöst perspektiv:
Religion har ibland stor roll i formandet av en individs eller en kulturs världsbild. Varje religion har sin egen tolkning av skapelsen, moral, livets mening och döden.
Filosofiskt perspektiv:
Filosofer har i alla tider resonerat kring frågor om människans existens, verklighetsuppfattning och vad som är kunskap. Detta har bidragit till att forma olika världsbilder. Platon lade t.ex. grunden för en idealistisk världsbild medan existentialister fokuserade på individens frihet och ansvar.
Vetenskapligt perspektiv:
Inom vetenskapen ska världen tolkas och förstås genom observation och experiment. Den vetenskapliga metoden - som utvecklas alltmer i samband med den vetenskapliga revolutionen på 1600-talet - har gett oss en världsbild baserad på bevis och logik, vilket skiljer sig från mer personliga och ensidiga eller religiösa synsätt.
Personligt perspektiv:
Varje individ har sin egen unika världsbild som är formad av personliga erfarenheter, utbildning, sociala sammanhang och psykologiska faktorer. Denna inre kompass styr hur vi tolkar händelser och fattar beslut.
LÄS MER: Icke religiösa livsåskådningar
LÄS MER: Religion och vetenskap
LÄS MER: Religionskunskap
LÄS MER: Politiska ideologier
Litteratur:
Carl Bråkenhielm, Världsbild och mening, Bokförlaget Nya Doxa, 2001
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Text: Robert de Vries (red.)
Här nedan presenteras material som kan relateras till olika världsbilder genom historien och idag.
Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad kommer i så fall sedan? I äldre tider visste människor inte mycket om världen de levde i. De visste inte att vår jord är ett klot som går i en bana runt solen...
Det tog miljarder år för livet på jorden att uppstå och utvecklas. De djur och växter som lever idag fanns inte från början. När jorden var ny, blixtrade och mullrade det från åska och vulkaner. Meteoriter bombarderade marken. Jordbävningar ruskade och slet i klippor och berg. Från början fanns det inget vatten på jordens yta. Kometer förde med sig is som smälte. Ur vulkanerna sprutade vattenånga. Ångan bildade moln, och regnet började falla. Det regnade i miljarder år. Vattnet samlades i sprickor och sänkor. Floder forsade. Från djupa dalar höjde sig världshavet sakta men säkert...
Här presenteras i bokstavsordning några viktiga astronomiska fakta och begrepp. Sammanställningen är ett komplement till den föregående artikeln i serien om universum. Ordlistan är i första hand tänkt som en källa för läraren i syfte att öka eller fräscha upp kunskaperna i ämnet för att kunna berätta mer levande och intressant för eleverna om världsrymden och Big Bang. Det är alltså på inga vägar någon heltäckande ”astronomisk ordlista”...
För 14 miljarder år sedan var allt material i hela universum sammanpressat till en tät kula. Kanske är den inte större än en fingertopp. Allt är liksom fångat i sig självt. Inget annat finns, inte ens tiden. Ingen vet vad som fanns innan, eller var allt kom ifrån. I "Big Bang" exploderar kulan. Ofantliga mängder gas och stoft kastas ut i rymden. Där dras de ihop till glödande klot. Miljarder stjärnor bildas. När de har brunnit i miljarder år exploderar de och slungar ut nya moln av gas och stoft. Molnen klumpar ihop sig och bildar nya stjärnor...
New Age kan liknas vid ett andligt smörgåsbord där man tar av de rätter som passar. Från slutet av 1960-talet framträdde en rad olika tankar som alternativ till de etablerade livsåskådningarna. New Age-tankarna, som är sinsemellan olika, saknar dogmer, fasta ritualer, fastställda heliga skrifter, centrala ledare och medlemsupptagning. Det finns heller ingen klar organisation och det ställs inga krav på att anhängare ska omfatta hela budskapet. New Age riktar sig till den enskilda individen men är ingen privatreligion utan öppet missionerande med skriftspridning, diskussionsutbyten, kurser, butiksförsäljning och träffar för andliga och mystiska upplevelser. Tankegodset kommer från olika religioner, främst indiska läror, från teosofin, från pyskoanalytikern CG Jung, från vetenskapen och från en rad - nutida och forntida - ockulta och magiska fenomen...
Del 3 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens verklighetsuppfattning, s.k. dialektisk materialism.
Marxisterna säger sig ha en beskrivning av verkligheten som bygger på vetenskap. Den grundar sig på att allt i världen är materia eller har sitt ursprung i materia. Den kraft som styr materiens rörelser är en dialektik, ett spel mellan motsatser, vars resultat skapar nya egenskaper. Marxismens verklighetsuppfattning brukar därför kallas dialektisk materialism. Verkligheten beskrivs med hjälp av teser och lagar...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om kreationism.
Julia, Mattias och Kristoffer reder ut vad religion är och vad vetenskap är samt hur relationen dem emellan ser ut.
Genomgång (6:23 min) där religionskunskapsläraren Jonas Kander berättar om asatrons världsbild. Här berörs bland annat: Yggdrasil, Valhall, Asgård, Alfheim, Midgård, Niefelheim m.m.
Avsnitt (18:25 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om tidigmodern tid. Den tidigmoderna tiden rubbar den kristna världsbilden med upptäcktsresor, vetenskapliga upptäckter och en ny syn på människan. Men vad var det för upptäckter som gjordes? Vilka konsekvenser fick upptäcktsresorna? Och hur kunde ett krig splittra hela kontinenten? Vi förklarar den här epoken och hur den förändrade världen.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Pedagogisk genomgång (36:05 min) där historieläraren Joakim Wendell lär dig mer om den naturvetenskapliga revolutionen, dess upptäckter och upplysningen. Hur växte den naturvetenskapliga världsbilden fram? Vilka följder fick upplysningen?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om medeltida världsbilder. Trodde man förr i världen att jorden är platt som en pannkaka och att man, om man seglade tillräckligt långt ut på havet, skulle falla över kanten och ned i en avgrund?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Ragnarök inom fornnordisk mytologi. Ragnarök föregås först av en period av allmän oro, ofred och nöd, därefter av en lika lång tid av bister kyla, fimbulvintern. Enligt Snorre ska vintern vara i tre år...
Pedagogisk genomgång (10:22 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz ger en kort introduktion till syskonreligionerna judendom, kristendom och islam. Här berörs likheter och skillnader gällande gudssyn, människosyn och världsbild.
Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om makro- och mikrorum i medeltidens värld. Vårt rumsmedvetande är långt mera subjektivt än vad vi vanligen reflekterar över. Det bestäms av vårt personliga perspektiv, av vår erfarenhet, av vår uppfattning om väsentligt och oväsentligt. Ett spädbarn har en helt annan uppfattning om rummet än den vuxna människan. Lantbon har en annan än stadsbon. På samma sätt har olika kulturer och tidsperioder uppvisat helt olika föreställningar om det rum man har rört sig i...
Webbföreläsning (8:20 min) där NO-läraren Andreas Sandqvist berättar om den naturvetenskapliga revolutionen som började under 1500- 1600-talen. Här berörs bland annat den förändrade världsbilden och framväxten av det naturvetenskapliga arbetssättet.
Pedagogisk genomgång (5:19 min) som handlar om biologins historia. Materialet presenteras av Studi.se.
Läxhjälpsfilm (9:44 min) som handlar om vikingarnas tro och gudar. Läraren Pernilla Kans läser ur boken Koll på Vikingatiden. Filmen lämpar sig bra för åk 4.
Genomgång (5:56 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Copernicus (1473-1543).
Genomgång (13:27 min) där SO-läraren Björn Ström berättar om upptäckternas tid. Fokus ligger på: "Nya vägar till sjöss", "Columbus resor till Amerika", "Vasco da Gama seglar till Indien", "Cortés erövrar Mexiko", "triangelhandeln" och "Kina - Mittens rike".
Genomgång (15:01 min) om nya tiden med fokus på 1500-talet och 1600-talet. Här berättas om den nya tidens starka kungar/drottningar/furstar (som en följd av reformationen) samt om den vetenskapliga revolutionen (som en följd av boktryckarkonsten, kyrkans minskade makt och den framväxande nya världsbilden). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Föreläsning (12:50 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om den vetenskapliga revolutionen. Filmen riktar sig till gymnasiet.
Hemföreläsning (14:00 min) där gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter berättar om hinduismens lära och tro med fokus på viktiga begrepp. Genomgången riktar sig till elever på gymnasiet.
Religion, etik och livsfrågor. Innehållet är indelat i olika ämnen med anknytning till ämnet religionskunskap.
Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).
Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.
Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens...
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider...
Myter är berättelser inom religionerna som försöker besvara de stora livsfrågorna. Religiösa riter är bestämda...
Religioner från några stora civilisationer under forntiden och antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).
Den egyptiska mytologin var en religion i forntidens Egypten som existerade i omkring 3000 år. Egyptierna tillbad många...
Zoroastrismen grundades i Iran av profeten Zarathustra och är en av världens äldsta monoteistiska religioner.
Religionen som utövades i antikens Grekland innefattar den grekiska mytologin samt den kult och de ritualer som omgav...
Romarnas religion under antiken byggde i stora drag på den grekiska mytologin. Många romerska gudar och gudinnor hade...
Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna...
Judendomen är en monoteistisk religion som ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är...
Kristendomen är världens största religion och utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet...
Islam är en monoteistisk religion som grundades av profeten Muhammed på 600-talet e.Kr. Islam är idag utbredd över hela...
Kristendomens huvudlinjer. Här hittar du fakta om kristendomens troslära, seder och utövande i stora drag.
Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.
Hinduismen är Indiens största religion och en av världsreligionerna. En central tanke är tron på reinkarnation och att...
Buddhismen grundades på 500-talet f.Kr i norra Indien av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit...
Många gamla vishetsläror och religioner har sitt ursprung i Österlandet.
Taoismen, eller daoismen, är en gammal kinesisk livsfilosofi som bär stora likheter med buddhismen.
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Kartor är en förenklad bild av verkligheten. Kartografi går ut på att med hjälp av geografiska data...
Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. Ämnet astronomi är enormt stort och...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...
Naturvetaren Charles Darwin (1809-1882) är en av historiens mest inflytelserika vetenskapsmän. Hans...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Material som innehåller jämförelser mellan religioner. Här hittar du likheter och skillnader mellan...
Att leva innebär att vi ställs inför en rad existentiella frågor. Religion är människans sätt att...
1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...
Galileo Galilei (1564-1642) kallas ibland den moderna vetenskapens fader. Galilei insåg att teorier...
