År 1860 svarade bomullen för två tredjedelar av värdet av hela USA:s export. Merparten av all bomull exporterades till de stora textilindustrierna i Storbritannien (se industriella revolutionen).
I frågan om slaveriet ansåg sydstaterna att det var upp till varje enskild delstat att själv få avgöra om slaveri skulle tillåtas eller inte.
Av de omkring 9 miljoner människor som bodde i sydstaterna var 4 miljoner slavar.
I nord fanns landets alla industristater
I de industrialiserade nordstaterna levde mer än 22 miljoner människor. Här fanns nästan alla landets stora städer, järnvägar och viktiga industriområden.
För nordstaterna var den egna hemmamarknaden (inom landet) den viktigaste. Nordstaterna ville därför, till skillnad från sydstaterna (som krävde frihandel), behålla och bygga ut de skyddstullar som fanns för att skydda sin industri från utländsk konkurrens (tullar gjorde att importerade utländska varor blev dyrare än amerikanska).
Även jordbruket var anpassat för hemmamarknaden. I städerna hade en ökad efterfrågan på jordbruksprodukter uppstått i samband med att industrialiseringen tog fart.
I nordstaterna var slaveriet förbjudet. Här fanns också de som ville avskaffa slaveriet i hela USA eftersom det stred mot budskapet i självständighetsförklaringen och Bibeln. Många av nordstaternas invånare hade därtill själva en gång i tiden kommit till USA för att slippa ofrihet och förtryck i Europa.
Men de flesta invånarna i norr hade inget emot slaveriet i sydstaterna, bara det inte spreds till de nya staterna i västern så att slavstaterna skulle få majoritet i unionen (se nedan).
Abraham Lincoln blir president
Konflikten mellan syd och nordstaterna ökade när Abraham Lincoln valdes till president år 1860. Lincoln och hans parti, republikanerna, ansåg att skyddstullarna skulle bevaras och att slaveriet skulle förbjudas. Hans politiska program innebar att USA valde nordstaternas väg: skyddstullar och en mer restriktiv (hindrande) politik gentemot slaveri.
LÄS MER: Abraham Lincoln
Sydstaterna bryter sig ur unionen
Staterna i södern tyckte att nordstaterna bestämde för mycket över dem. När Abraham Lincoln valdes till president lämnade elva delstater unionen som protest.
De bildade Amerikas konfedererade stater (Konfederationen) med egen författning, regering och president (Jefferson Davis). Denna aktion ledde till inbördeskriget 1861-1865.
Krigets orsaker
Krigets viktigaste orsaker var handelsfrågan (bevara tullarna eller tillämpa fri handel) och slaverifrågan (bevara eller avskaffa slaveriet).
Därtill fanns även andra frågor som skapade osämja mellan parterna som t.ex. utdelning av jord på förmånliga villkor till nybyggare i väster. Sydstaterna var nämligen rädda för att nya stater i väster (vilda västern) skulle rubba den politiska balansen. Det hade under lång tid rått jämvikt mellan nord- och sydstaterna som ända fram till 1840-talet hade bestått av lika många delstater. Detta var viktigt eftersom varje delstat skickade två representanter till senaten, där många av landets viktiga frågor avgjordes. Sydstaterna ställde som villkor att hälften av de nya delstaterna som upprättades i väst skulle vara slavstater.
Kriget börjar
Sydstaterna började kriget med många nackdelar. De hade betydligt mindre befolkning än nordstaterna. De hade heller ingen egen utbyggd industri som kunde användes för att framställa krigsmateriel.
Sydstaterna var därför beroende av import från Europa, bland annat av vapen. Ett stort hinder för denna import var att nordstaternas flotta behärskade havet.
En viktig fördel för sydstaterna var att de hade många utmärkta militära ledare, varav general Robert E Lee är den mest kända. Lee kom att agera som sydstatsarméns överbefälhavare under större delen av kriget.
Sydstaterna hade under krigets två första år stora militära framgångar.
Några av de viktigaste segrarna var vid Bull Run 1861 och 1862, vid Fredricksburg 1862 och vid Chancellorsville 1863.
Kriget vänder - sydstaterna retirerar
Nordstaternas överlägsna befolkningsunderlag, järnvägsnät och industrikapacitet avgjorde kriget. Nordstaternas industriproduktion var tio gånger större än sydstaternas. När nordstaternas industri väl hade anpassats för masstillverkning av krigsmateriel var krigets utgång given.
Nordstaternas flotta blockerade dessutom alla hamnar i sydstaterna och förhindrade import och export av varor.
Blockaden bröts en tid av sydstaternas pansarklädda fartyg Merrimac som i början av 1862 förstörde många av nordstaternas träfartyg. Nordstaternas nybyggda pansarfartyg Monitor, konstruerat av svensken John Ericsson, besegrade Merrimac vid Hampton Roads den 8 mars 1862.
Den militära vändpunkten kom i början av juli 1863 i slaget vid Gettysburg. Där vann nordstaterna en avgörande seger. Efter detta slag fick sydstaterna retirera och inrikta sig på försvarsstrider.
Söderns befolkning fick lida
Civilbefolkningen i sydstaterna fick utstå fruktansvärda lidanden eftersom kriget utkämpades nästan helt i södern.
Kriget rasade värst i området mellan unionshuvudstaden Washington och sydstaternas huvudstad Richmond.
Nordstaterna segrar - slaveriet avskaffas
Den 9 april 1865 kapitulerade sydstaterna. Inbördeskriget var nu över. Några dagar senare mördades president Lincoln under en teaterföreställning i Washington.
Nordstaterna vann kriget och slaveriet avskaffades, men inget gjordes för att säkra de svartas sociala och juridiska trygghet. De blev därför även i fortsättningen diskriminerade och var näst intill rättslösa i jämförelse med sina vita landsmän.
De frigivna slavarna hade ingen jord att livnära sig på. De fick istället leva som underbetalda daglönare (fattiga arbetare). När sedan nordstaterna drog bort sina trupper från södern passade dessutom många av de forna slavägarna på att ta revansch på de svarta. Sydstaterna kom därefter att plågas rasism i nästan hundra år.
Det första moderna kriget
Användandet av järnvägar, monitorer (bepansrade båtar), torpeder, landminor, spaningsballonger och fälttelegrafi samt omställningen till krigsindustri (för massproduktion av vapen m.m.), gör att det amerikanska inbördeskriget ofta ses som det första moderna kriget.
För första gången användes industrisamhällets nya uppfinningar i ett stort krig.
Läs mer om det amerikanska inbördeskriget >
Litteratur:
Göran Rystad, Den bittra fejden - Nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865, Historiska Media, 2000
Sven Skovmand, Bonniers världshistoria, Albert Bonniers Förlag, 2008
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Bra Böckers lexikon 2000, band 1, Bra Böcker AB, 1995
Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
