Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när industrialiseringen kom igång mot mitten av 1800-talet så gick det snabbt. Även befolkningen ökade snabbt. Mellan 1850 och 1900 växte den från 3.5 miljoner till 5,1 miljoner.
Det fanns förutsättningar för det industriella genombrottet i Sverige:
- Krångliga lagar (t.ex. skråförordningen) hade försvunnit vilket innebar att man fick arbeta med vad man ville.
- Det fanns en del rika människor som gärna satsade pengar i företag.
- Befolkningsöverskottet innebar att det fanns billig arbetskraft.
- Sverige hade gott om råvaror i form av skog och malm.
- Utlandet ville köpa våra produkter som skog och malm.
Vid mitten av 1800-talet fick Sverige en trävaruindustri. Tidigare hade man varit tvungen att placera de vattendrivna sågarna vid forsar och vattenfall långt uppe i älvarna. Nu kunde man utnyttja ångmaskiner och placera ångsågarna vid någon älvmynning. Hit flottades timmerstockarna på älvarna från skogarna. Sundsvall blev centrum för världens träexport. I England fanns ett stort behov av svenskt virke som skulle användas till bostäder med mera.
”Såg vid såg varthelst jag såg”, skaldade poeten Elias Sehlstedt 1872 vid ett besök i Sundsvall år 1872. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror.
Under 1870-talet började de första storföretagen växa fram inom textilindustrin. Textilindustrin fick sitt uppsving genom den stora efterfrågan i landet. Nu blev det en massproduktion av kläder. Denna industri fanns främst i Älvsborgs län.
En stor förändring skedde också inom järnhanteringen. Priset på stål sjönk 1858 då brukschefen Göran Göransson lyckades få fram en störningsfri produktion genom bessemermetoden. Luft blåstes då direkt in i det smälta tackjärnet som måste vara kiselrikt men fosforfattigt. I en senare process, thomasblåsningen, kunde man göra stål av kiselfattigt men fosforrikt råjärn. Det innebar att man kunde utnyttja den fosforrika malmen uppe i Kiruna och Malmberget i Norrbotten.
De många uppfinnarna betydde mycket för industrialiseringen i Sverige. Den mest kände var Alfred Nobel, som uppfann dynamiten. Men det fanns många andra som hade stor betydelse. En av dessa var Gustav Erik Pasch som uppfann säkerhetständstickan. Istället för gul giftig fosfor använde han ofarlig röd. För att inte stickorna skulle tändas mot vad som helst, och därmed inte heller självantända, ”delade” han på de kemiska ingredienserna i satsknoppen och placerade fosforn på ett särskilt plån på askens utsida. Därmed föddes begreppet ”säkerhetständstickor”. 1864 konstruerades den första automatiska tändsticksmaskinen av Alexander Lagerman. Resultatet blev att massor av tändsticksfabriker startades. Totalt fanns det 155 stycken i Sverige som hade gott om råvaror för ändamålet.
Sven Winquist uppfann det självreglerande kullagret och byggde upp världsföretaget SKF. Skiftnyckeln uppfanns av Johan Petter Johansson på 1880-talet. Verktyget används fortfarande överallt i världen.
Listan kan göras lång när det gäller betydelsefulla svenska uppfinningar från den här tiden.Redan 1870 sysselsattes 15 procent av befolkningen i industri och hantverk. Sverige hade då 80 000 industriarbetare. År 1900 fanns det över 300 000.
M LÄS MER: Sverige under 1800-talet
M LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914
S LÄS MER: 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen
S LÄS MER: Sågverksindustrin
M LÄS MER: Sågverksindustrin i Sundsvall på 1800-talet
M LÄS MER: När Sverige fick järnväg
L LÄS MER: Teknikhistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 13: emigrationen och det industriella genombrottet, Bonnier Lexikon AB, 1994
Merike Fridholm m.fl., Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare ; fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
