Tagg om Sveriges industrialisering

Sveriges industrialisering

M

Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när industrialiseringen kom igång mot mitten av 1800-talet så gick det snabbt. Även befolkningen ökade snabbt. Mellan 1850 och 1900 växte den från 3.5 miljoner till 5,1 miljoner.

Det fanns förutsättningar för det industriella genombrottet i Sverige:

  • Krångliga lagar (t.ex. skråförordningen) hade försvunnit vilket innebar att man fick arbeta med vad man ville.
  • Det fanns en del rika människor som gärna satsade pengar i företag.
  • Befolkningsöverskottet innebar att det fanns billig arbetskraft.
  • Sverige hade gott om råvaror i form av skog och malm.
  • Utlandet ville köpa våra produkter som skog och malm.

Vid mitten av 1800-talet fick Sverige en trävaruindustri. Tidigare hade man varit tvungen att placera de vattendrivna sågarna vid forsar och vattenfall långt uppe i älvarna. Nu kunde man utnyttja ångmaskiner och placera ångsågarna vid någon älvmynning. Hit flottades timmerstockarna på älvarna från skogarna. Sundsvall blev centrum för världens träexport. I England fanns ett stort behov av svenskt virke som skulle användas till bostäder med mera.

ANNONS

ANNONS

”Såg vid såg varthelst jag såg”, skaldade poeten Elias Sehlstedt 1872 vid ett besök i Sundsvall år 1872. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror.

Under 1870-talet började de första storföretagen växa fram inom textilindustrin. Textilindustrin fick sitt uppsving genom den stora efterfrågan i landet. Nu blev det en massproduktion av kläder. Denna industri fanns främst i Älvsborgs län.

En stor förändring skedde också inom järnhanteringen. Priset på stål sjönk 1858 då brukschefen Göran Göransson lyckades få fram en störningsfri produktion genom bessemermetoden. Luft blåstes då direkt in i det smälta tackjärnet som måste vara kiselrikt men fosforfattigt. I en senare process, thomasblåsningen, kunde man göra stål av kiselfattigt men fosforrikt råjärn. Det innebar att man kunde utnyttja den fosforrika malmen uppe i Kiruna och Malmberget i Norrbotten.

De många uppfinnarna betydde mycket för industrialiseringen i Sverige. Den mest kände var Alfred Nobel, som uppfann dynamiten. Men det fanns många andra som hade stor betydelse. En av dessa var Gustav Erik Pasch som uppfann säkerhetständstickan. Istället för gul giftig fosfor använde han ofarlig röd. För att inte stickorna skulle tändas mot vad som helst, och därmed inte heller självantända, ”delade” han på de kemiska ingredienserna i satsknoppen och placerade fosforn på ett särskilt plån på askens utsida. Därmed föddes begreppet ”säkerhetständstickor”. 1864 konstruerades den första automatiska tändsticksmaskinen av Alexander Lagerman. Resultatet blev att massor av tändsticksfabriker startades. Totalt fanns det 155 stycken i Sverige som hade gott om råvaror för ändamålet.

Sven Winquist uppfann det självreglerande kullagret och byggde upp världsföretaget SKF. Skiftnyckeln uppfanns av Johan Petter Johansson på 1880-talet. Verktyget används fortfarande överallt i världen.

Listan kan göras lång när det gäller betydelsefulla svenska uppfinningar från den här tiden.Redan 1870 sysselsattes 15 procent av befolkningen i industri och hantverk. Sverige hade då 80 000 industriarbetare. År 1900 fanns det över 300 000.

ANNONS

S  Fördjupning

Ett första industriellt genombrott i Sverige ägde rum på 1870-talet, men först under 1890-talet blev förändringen mer genomgripande. Många av de nya industrierna låg utanför städerna, på bruksorter eller i andra mindre samhällen, som blomstrade till följd av järnvägsbyggena. Stora koncerner byggdes upp där järnbruk kunde kombineras med sågverk, t.ex. Uddeholms AB. Andra kända järnverk var Domnarfvet och Sandvikens jernverk. Motala verkstad och Kockums i Malmö fick en viktig roll genom sin specialiserade produktion.

Krisen 1878-1879 drabbade järnbruk, sågverk och järnvägar, men industrialiseringen fortsatte. Stockholm, Göteborg och Norrköping blev i allt högre grad industristäder med fabriker och en talrik, trångbodd arbetarbefolkning. Städernas nya invånare, som var ditlockade av bättre ekonomiska möjligheter, hade blivit överflödiga inom jordbrukssektorn som successivt rationaliserats.

Urbaniseringen, omflyttningen till städerna, tilltog alltmer. Många sökte sig ännu längre bort - till framtidslandet Amerika (USA). Ett närmare beläget framtidsland var Norrland, vars järnvägsbyggen och snabbt växande sågverkssamhällen drog till sig skaror av arbetare. Urbaniseringen var ändå inte mer genomgripande än att 57 procent av befolkningen ännu år 1900 fanns inom de agrara näringarna (jordbruket) jämfört med 90 procent hundra år tidigare. Först på 1910-talet översteg antalet verksamma inom industrin och tjänstesektorn jordbruksnäringens.

Uppfinnarindustrier

Många storföretag utvecklades kring förra sekelskiftet efter idéer av en rad uppfinnare. Vid 1800-talets slut svepte en våg av tekniktro genom landet. På några år ville man ta igen den eftersläpning som den sena industrialiseringen orsakat. Framstegen manifesterades också vid Stockholmsutställningen 1897.

Uppfinnarna var födda kring seklets mitt och fick nu sitt genombrott. Resultatet av deras nyskapande arbeten blev en rad "snilleindustrier". Gustaf de Laval lade med sin mjölkseparator och andra jordbruksmaskiner samt ångturbinen grunden till Alfa Laval. Jonas Wenström utvecklade trefassystemet som Asea (dagens ABB) kunde utnyttja. Gustaf Dalén revolutionerade fyrbelysningen med sin gasackumulator för AGA, medan Sven Wingquists självreglerande kullager togs om hand av SKF. Liksom Nobels dynamit och L.M. Ericssons telefonsystem lade de grunden till dagens exportinriktade verkstadsindustrier. Det gjorde inte Johan Petter Johanssons uppfinning på samma sätt, men skiftnyckeln har ändå betytt mycket, även för gemene mans vardag.
 

LÄS MER: Sverige under 1800-talet

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

LÄS MER: 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen

LÄS MER: Sågverksindustrin

LÄS MER: När Sverige fick järnväg

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare ; fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia

Här nedan hittar du material som handlar om Sveriges industrialisering.

Uppdaterad: 16 maj 2022
Publicerad:
08 mars 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Sveriges industrialisering

Filmarkiv för klassrummet

av: Svenska filminstitutet
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Filmer med lärarhandledningar som du kan använda i undervisningen i grundskolan och på gymnasiet.

+ Läs mer

Elen ändrade folks vardag

av: Centrum för Näringslivshistoria
Högstadiet, Gymnasiet

Elektricitetens intåg i hemmen förändrade för alltid människans sätt att leva. I vardagen ändrade elbelysningen dygnsrytmen. Och i hemmet försvann tunga uppgifter i hushållsarbetet, vilket fick en enorm betydelse – inte minst för kvinnorna.

+ Läs mer

Artiklar om Sveriges industrialisering

SO-rummet bok
L

Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

av: Kaj Hildingson
2022-04-26

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...

+ Läs mer

S

Det moderna Sveriges framväxt 1809-1905

av: Torbjörn Nilsson
2021-12-21

Få årtal i den svenska historien är så tydliga nationella brytningspunkter som 1809 och 1905. Båda förknippas med förluster. Med Finland försvann 1809 över en tredjedel av rikets yta och en fjärdedel av dess befolkning. Med den svensk-norska unionens upplösning 1905 förvandlades 1814 års kompensation för Finland till en självständig norsk stat. De båda årtalen pekar emellertid samtidigt framåt. Statskuppen 1809 raserade enväldet, och året därpå inkallades Bernadotte, Napoleons marskalk, som tronföljare. Unionsupplösningen 1905 skedde under fredliga former, även om risken för krigshandlingar hela tiden fanns där. På så sätt blev händelsen också internationellt ett positivt exempel på att mellanstatliga konflikter kunde lösas utan våld...

+ Läs mer

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

av: Anna Danielsson Öberg, Bengt Lindman m.fl.
2021-06-09

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?

+ Läs mer

S

Kristendomens tillbakagång i Sverige började med industrialiseringen

av: Jan Arvid Hellström
2020-05-28

I Sverige har kristen tro nästan alltid varit en landsbygdsreligion. Gudstjänst, trosföreställningar, riter, bildspråk, traditioner - praktiskt taget allt har formats i lantlig miljö. När industrialiseringen av Sverige påbörjades flyttade de flesta människorna från landsbygden till tätorterna. Det var i samband med urbaniseringen som den kristna tron upphörde att vara samhällets och människornas sammanhållande band...

+ Läs mer

M

När Sverige fick järnväg

av: Herman Lindqvist
2017-09-09

Under senare delen av 1800-talet växte ett järnvägsnät fram i Sverige. Med järnvägen blev människorna, varorna, till och med boskapen flyttbara på ett sätt man aldrig kunnat ana. Man kunde möblera om hela landskapet, flytta samhällen, föra bränsle och energi dit det behövdes.

+ Läs mer

S

Svensk ekonomi och handel från 1800-talet fram till idag

av: Ekonomifakta
2017-03-21

Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter, vilket också visade sig under den svåra ekonomiska krisen 1867-1868 då dåliga väderförhållanden ledde till uteblivna skördar och massvält...

+ Läs mer

Länkar om Sveriges industrialisering

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS