M
Tagg
fabriker
Under perioden 1850-1890 fick industrialiseringen ett första genombrott i Sverige. Men det stora tillväxtsprånget tog den svenska ekonomin under 1890-talet.

Sveriges industrialisering

Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när industrialiseringen kom igång mot mitten av 1800-talet så gick det snabbt. Även befolkningen ökade snabbt. Mellan 1850 och 1900 växte den från 3.5 miljoner till 5,1 miljoner.

Det fanns förutsättningar för det industriella genombrottet i Sverige:

  • Krångliga lagar (t.ex. skråförordningen) hade försvunnit vilket innebar att man fick arbeta med vad man ville. 
     
  • Det fanns en del rika människor som gärna satsade pengar i företag.

ANNONS

ANNONS

  • Befolkningsöverskottet innebar att det fanns billig arbetskraft. 
     
  • Sverige hade gott om råvaror i form av skog och malm. 
     
  • Utlandet ville köpa våra produkter som skog och malm.

Vid mitten av 1800-talet fick Sverige en trävaruindustri. Tidigare hade man varit tvungen att placera de vattendrivna sågarna vid forsar och vattenfall långt uppe i älvarna. Nu kunde man utnyttja ångmaskiner och placera ångsågarna vid någon älvmynning. Hit flottades timmerstockarna på älvarna från skogarna. Sundsvall blev centrum för världens träexport. I England fanns ett stort behov av svenskt virke som skulle användas till bostäder med mera.

”Såg vid såg varthelst jag såg”, skaldade poeten Elias Sehlstedt 1872 vid ett besök i Sundsvall år 1872. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror.

Under 1870-talet började de första storföretagen växa fram inom textilindustrin. Textilindustrin fick sitt uppsving genom den stora efterfrågan i landet. Nu blev det en massproduktion av kläder. Denna industri fanns främst i Älvsborgs län.

En stor förändring skedde också inom järnhanteringen. Priset på stål sjönk 1858 då brukschefen Göran Göransson lyckades få fram en störningsfri produktion genom bessemermetoden. Luft blåstes då direkt in i det smälta tackjärnet som måste vara kiselrikt men fosforfattigt. I en senare process, thomasblåsningen, kunde man göra stål av kiselfattigt men fosforrikt råjärn. Det innebar att man kunde utnyttja den fosforrika malmen uppe i Kiruna och Malmberget i Norrbotten.

De många uppfinnarna betydde mycket för industrialiseringen i Sverige. Den mest kände var Alfred Nobel, som uppfann dynamiten. Men det fanns många andra som hade stor betydelse. En av dessa var Gustav Erik Pasch som uppfann säkerhetständstickan. Istället för gul giftig fosfor använde han ofarlig röd. För att inte stickorna skulle tändas mot vad som helst, och därmed inte heller självantända, ”delade” han på de kemiska ingredienserna i satsknoppen och placerade fosforn på ett särskilt plån på askens utsida. Därmed föddes begreppet ”säkerhetständstickor”. 1864 konstruerades den första automatiska tändsticksmaskinen av Alexander Lagerman. Resultatet blev att massor av tändsticksfabriker startades. Totalt fanns det 155 stycken i Sverige som hade gott om råvaror för ändamålet.

Sven Winquist uppfann det självreglerande kullagret och byggde upp världsföretaget SKF. Skiftnyckeln uppfanns av Johan Petter Johansson på 1880-talet. Verktyget används fortfarande överallt i världen.

Listan kan göras lång när det gäller betydelsefulla svenska uppfinningar från den här tiden.Redan 1870 sysselsattes 15 procent av befolkningen i industri och hantverk. Sverige hade då 80 000 industriarbetare. År 1900 fanns det över 300 000.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Sverige under 1800-talet

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

LÄS MER: 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen

LÄS MER: Sågverksindustrin

LÄS MER: När Sverige fick järnväg

S  Fördjupning

Ett första industriellt genombrott i Sverige ägde rum på 1870-talet, men först under 1890-talet blev förändringen mer genomgripande. Många av de nya industrierna låg utanför städerna, på bruksorter eller i andra mindre samhällen, som blomstrade till följd av järnvägsbyggena. Stora koncerner byggdes upp där järnbruk kunde kombineras med sågverk, t.ex. Uddeholms AB. Andra kända järnverk var Domnarfvet och Sandvikens jernverk. Motala verkstad och Kockums i Malmö fick en viktig roll genom sin specialiserade produktion.

Krisen 1878-1879 drabbade järnbruk, sågverk och järnvägar, men industrialiseringen fortsatte. Stockholm, Göteborg och Norrköping blev i allt högre grad industristäder med fabriker och en talrik, trångbodd arbetarbefolkning. Städernas nya invånare, som var ditlockade av bättre ekonomiska möjligheter, hade blivit överflödiga inom jordbrukssektorn som successivt rationaliserats.

Urbaniseringen, omflyttningen till städerna, tilltog alltmer. Många sökte sig ännu längre bort - till framtidslandet Amerika (USA). Ett närmare beläget framtidsland var Norrland, vars järnvägsbyggen och snabbt växande sågverkssamhällen drog till sig skaror av arbetare. Urbaniseringen var ändå inte mer genomgripande än att 57 procent av befolkningen ännu år 1900 fanns inom de agrara näringarna (jordbruket) jämfört med 90 procent hundra år tidigare. Först på 1910-talet översteg antalet verksamma inom industrin och tjänstesektorn jordbruksnäringens.

Uppfinnarindustrier

Många storföretag utvecklades kring förra sekelskiftet efter idéer av en rad uppfinnare. Vid 1800-talets slut svepte en våg av tekniktro genom landet. På några år ville man ta igen den eftersläpning som den sena industrialiseringen orsakat. Framstegen manifesterades också vid Stockholmsutställningen 1897.

Uppfinnarna var födda kring seklets mitt och fick nu sitt genombrott. Resultatet av deras nyskapande arbeten blev en rad "snilleindustrier". Gustaf de Laval lade med sin mjölkseparator och andra jordbruksmaskiner samt ångturbinen grunden till Alfa Laval. Jonas Wenström utvecklade trefassystemet som Asea (dagens ABB) kunde utnyttja. Gustaf Dalén revolutionerade fyrbelysningen med sin gasackumulator för AGA, medan Sven Wingquists självreglerande kullager togs om hand av SKF. Liksom Nobels dynamit och L.M. Ericssons telefonsystem lade de grunden till dagens exportinriktade verkstadsindustrier. Det gjorde inte Johan Petter Johanssons uppfinning på samma sätt, men skiftnyckeln har ändå betytt mycket, även för gemene mans vardag.
 


Litteratur:
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Merike Fridholm m.fl., Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005


FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare ; fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som handlar om Sveriges industrialisering.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
08 mars 2018

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Sveriges industrialisering

SO-rummet bok
M

Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet

av: Jan-Olof Fallström
2023-05-11

Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller höra när man nalkades en hytta eller en stångjärnshammare. Med jämna mellanrum steg ett gnistregn eller eldsken mot himlen eller också hördes vida omkring ett monotont dunkande. Ja, inte bara i det som vi nu kallar Bergslagen. Över stora delar av Sverige norr om Skåne fanns hyttor där tackjärn utvanns ur malmen och hamrar som formade sjöarnas och bergens järnmalm till järn och stål av hög kvalitet. Cirka 500 sådana anläggningar låg spridda längs vattendragen i skogrika områden...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Patriarkalismen vid svenska järnbruk under 1800-talet

av: Robert de Vries
2023-05-11

Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk

av: Kaj Hildingson
2023-02-20

Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.

+ Läs mer

S

Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

av: Linnea Granath m.fl.
2023-02-06

Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle. För hundra år sedan hade kvinnor betydligt sämre villkor än i dag. I den här artikeln får du följa kampen för ett mer jämställt samhälle från 1800-talet fram till idag...

+ Läs mer

S

Arbetsmiljö förr och idag

av: Johanna Lindell m.fl.
2023-01-30

De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

av: Kaj Hildingson
2022-04-26

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...

+ Läs mer

Länkar om Sveriges industrialisering

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS