Tagg om Sveriges industrialisering
M

Sveriges industrialisering

Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när industrialiseringen kom igång mot mitten av 1800-talet så gick det snabbt. Även befolkningen ökade snabbt. Mellan 1850 och 1900 växte den från 3.5 miljoner till 5,1 miljoner.

Det fanns förutsättningar för det industriella genombrottet i Sverige:

  • Krångliga lagar (t.ex. skråförordningen) hade försvunnit vilket innebar att man fick arbeta med vad man ville.
  • Det fanns en del rika människor som gärna satsade pengar i företag.
  • Befolkningsöverskottet innebar att det fanns billig arbetskraft.
  • Sverige hade gott om råvaror i form av skog och malm.
  • Utlandet ville köpa våra produkter som skog och malm.

Vid mitten av 1800-talet fick Sverige en trävaruindustri. Tidigare hade man varit tvungen att placera de vattendrivna sågarna vid forsar och vattenfall långt uppe i älvarna. Nu kunde man utnyttja ångmaskiner och placera ångsågarna vid någon älvmynning. Hit flottades timmerstockarna på älvarna från skogarna. Sundsvall blev centrum för världens träexport. I England fanns ett stort behov av svenskt virke som skulle användas till bostäder med mera.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

”Såg vid såg varthelst jag såg”, skaldade poeten Elias Sehlstedt 1872 vid ett besök i Sundsvall år 1872. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror.

Under 1870-talet började de första storföretagen växa fram inom textilindustrin. Textilindustrin fick sitt uppsving genom den stora efterfrågan i landet. Nu blev det en massproduktion av kläder. Denna industri fanns främst i Älvsborgs län.

En stor förändring skedde också inom järnhanteringen. Priset på stål sjönk 1858 då brukschefen Göran Göransson lyckades få fram en störningsfri produktion genom bessemermetoden. Luft blåstes då direkt in i det smälta tackjärnet som måste vara kiselrikt men fosforfattigt. I en senare process, thomasblåsningen, kunde man göra stål av kiselfattigt men fosforrikt råjärn. Det innebar att man kunde utnyttja den fosforrika malmen uppe i Kiruna och Malmberget i Norrbotten.

De många uppfinnarna betydde mycket för industrialiseringen i Sverige. Den mest kände var Alfred Nobel, som uppfann dynamiten. Men det fanns många andra som hade stor betydelse. En av dessa var Gustav Erik Pasch som uppfann säkerhetständstickan. Istället för gul giftig fosfor använde han ofarlig röd. För att inte stickorna skulle tändas mot vad som helst, och därmed inte heller självantända, ”delade” han på de kemiska ingredienserna i satsknoppen och placerade fosforn på ett särskilt plån på askens utsida. Därmed föddes begreppet ”säkerhetständstickor”. 1864 konstruerades den första automatiska tändsticksmaskinen av Alexander Lagerman. Resultatet blev att massor av tändsticksfabriker startades. Totalt fanns det 155 stycken i Sverige som hade gott om råvaror för ändamålet.

Sven Winquist uppfann det självreglerande kullagret och byggde upp världsföretaget SKF. Skiftnyckeln uppfanns av Johan Petter Johansson på 1880-talet. Verktyget används fortfarande överallt i världen.

Listan kan göras lång när det gäller betydelsefulla svenska uppfinningar från den här tiden.Redan 1870 sysselsattes 15 procent av befolkningen i industri och hantverk. Sverige hade då 80 000 industriarbetare. År 1900 fanns det över 300 000.

S  Fördjupning

Ett första industriellt genombrott i Sverige ägde rum på 1870-talet, men först under 1890-talet blev förändringen mer genomgripande. Många av de nya industrierna låg utanför städerna, på bruksorter eller i andra mindre samhällen, som blomstrade till följd av järnvägsbyggena. Stora koncerner byggdes upp där järnbruk kunde kombineras med sågverk, t.ex. Uddeholms AB. Andra kända järnverk var Domnarfvet och Sandvikens jernverk. Motala verkstad och Kockums i Malmö fick en viktig roll genom sin specialiserade produktion.

Krisen 1878-1879 drabbade järnbruk, sågverk och järnvägar, men industrialiseringen fortsatte. Stockholm, Göteborg och Norrköping blev i allt högre grad industristäder med fabriker och en talrik, trångbodd arbetarbefolkning. Städernas nya invånare, som var ditlockade av bättre ekonomiska möjligheter, hade blivit överflödiga inom jordbrukssektorn som successivt rationaliserats.

Urbaniseringen, omflyttningen till städerna, tilltog alltmer. Många sökte sig ännu längre bort - till framtidslandet Amerika (USA). Ett närmare beläget framtidsland var Norrland, vars järnvägsbyggen och snabbt växande sågverkssamhällen drog till sig skaror av arbetare. Urbaniseringen var ändå inte mer genomgripande än att 57 procent av befolkningen ännu år 1900 fanns inom de agrara näringarna (jordbruket) jämfört med 90 procent hundra år tidigare. Först på 1910-talet översteg antalet verksamma inom industrin och tjänstesektorn jordbruksnäringens.

LÄS MER: Sverige under 1800-talet

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

LÄS MER: 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen

LÄS MER: När Sverige fick järnväg

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare ; fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia

Här nedan hittar du material som handlar om Sveriges industrialisering.

Uppdaterad:
13 augusti 2019
Publicerad:
08 mars 2018

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

ANNONS

Artiklar om Sveriges industrialisering

M

När Sverige fick järnväg

av: Herman Lindqvist
2017-09-09

Under senare delen av 1800-talet växte ett järnvägsnät fram i Sverige. Med järnvägen blev människorna, varorna, till och med boskapen flyttbara på ett sätt man aldrig kunnat ana. Man kunde möblera om hela landskapet, flytta samhällen, föra bränsle och energi dit det behövdes.

+ Läs mer

S

Svensk ekonomi och handel från 1800-talet fram till idag

av: Ekonomifakta
2017-03-21

Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter, vilket också visade sig under den svåra ekonomiska krisen 1867-1868 då dåliga väderförhållanden ledde till uteblivna skördar och massvält...

+ Läs mer

L

Alfred Nobel - en mångsidig man

av: Carl Johan Markstedt
2014-12-04

Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en rad länder byggde upp företag kring sina uppfinningar. Han levde större delen av sitt liv utomlands och var ofta på resande fot. Alfred Nobel var en världsmedborgare som behärskade fem språk.

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

1800-talet och nationalismen i Sverige, del 8: Uppfinnare och vetenskapsmän

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-01

Under 1800-talets senare del lyfter man i Sverige fram ett stort antal "hjältar" inom industri och vetenskap. Deras betydelse för Sveriges rykte i världen framhävs. Ofta betonar man också deras egen nationalkänsla, deras önskan att tjäna sitt fosterland. Det skrivs hyllningsdikter till dem. Man skriver reportage och andra berättelser om dem...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-27

En ny "modern" nationalism blev under 1800-talets senare hälft oerhört stark och tydlig. Det var just under denna tid som också industrialismen satte fart i Europa och i Sverige. Vissa forskare ser ett klart samband mellan just industrialismen och nationalismen...

+ Läs mer

Länkar om Sveriges industrialisering

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS