Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen.
L

En skördetröska från Oregon, USA på 1880-talet. Maskiner som den här ökade produktionen av spannmål och gjorde USA till världens kornbod.

Järnvägen förbättrar maten

Järnvägen påverkade både kvaliteten och kvantiteten av den mat som transporterades in till städerna. Järnvägarna började byggas ut på allvar i mitten av 1800-talet, först i Storbritannien, sedan i USA och resten av Europa.

Transporter längs landsvägarna hade alltid begränsats av att hästar och oxar bara kunde dra en viss last längs de smala gropiga vägarna. Större laster hade vanligen sänts med båt via hav, floder eller kanaler. Men när en järnväg byggts, blev det möjligt att flytta varor över land fortare än någonsin förut. Nu kunde även länder som saknade vattenvägar snabbt forsla varor landvägen.

ANNONS

Järnvägen gjorde att mer mat snabbt kunde föras in till städerna. Men järnvägen hade också den följden att maten blev bättre. Därmed förbättrades stadsbefolkningens hälsa. I London hade slaktdjuren vanligen själva fått gå till staden. Ofta gick de ganska långt och var magra och i dåligt skick när de till sist kom fram. Men 1850 kunde färska djurkroppar föras till London med tåg från Aberdeen som låg 85 mil bort.
 

Chokladdrycken

Efter Columbus resa till Amerika 1492 fördes efter hand många nya växter och djur som dittills varit okända för européerna över Atlanten. En av dem var kakaobönan som används för att framställa choklad. Ordet choklad kommer troligen från mayafolkets ord xocoatl.

På 1600- och 1700-talen spreds vanan att dricka choklad från Spanien vidare ut över Europa. Det blev på modet att dricka choklad. I 300 år sågs chokladen huvudsakligen som en dryck. Först i början av 1800-talet började man tillverka chokladbitar i stora mängder.
 

Färsk mjölk med tåg

Samma sak gällde mjölken. Fram till 1860 levererades nästan all mjölk i de engelska städerna av speciella mjölkbönder. Till en början höll de sina djur på grönområden i städernas utkanter. När städerna växte flyttades korna till mörka osunda skjul nära gatan. Många hemska historier berättades om dessa mjölkförsäljare. Den tunna och vattenlika vätska som de kunde få fram ur sina ofta magra kor bars genom gatorna i öppna spannar. Mjölken var oskyddad för bakterier och flugor. Ibland sprätte förbipasserande vagnar ner lera och hästgödsel i mjölken.

Mjölken späddes ofta ut med varmt vatten. Då kunde försäljaren påstå att mjölken var så färsk att den fortfarande var varm från kon.

I slutet av 1860-talet började en mekanisk kylmaskin användas. Kyld färsk mjölk kunde transporteras till städerna med hjälp av järnvägen. Att mjölken nu förvarades i ett metallkärl med lock gjorde kvaliteten ännu bättre.

Järnvägen gjorde också att det blev lättare för bönderna att forsla sina varor till hamnarna. I slutet av 1800-talet fördes mängder av säd från Nordamerika till Europa. Där kunde industriarbetarna köpa sin dagliga mat billigare än någonsin förut.
 

Laktosintolerans

Många vuxna människor i Afrika och Asien kan inte dricka färsk mjölk annat än i mycket små mängder. Dricker de mer får de svåra magplågor. Det beror på att de saknar det enzym i magen som bryter ner mjölken.

Alla spädbarn i världen över har detta enzym i magen för att kunna dricka modersmjölken. Men när mamman slutar amma, försvinner enzymet om barnet inte fortsätter att dricka mjölk, exempelvis från kor.

I stora delar av Afrika och Asien har det inte funnits tillräckligt med kor och getter för att barnen ska kunna få mjölk. Det fanns däremot i Europa. Där var barnen vana att dricka mjölk, även om den ofta var av dålig kvalitet.

När man sedan kom på hur mjölken kunde hållas färsk genom kylning, kunde de flesta barn i norra Europa och Nordamerika gå direkt över från modersmjölken till komjölk.

I Asien och Afrika var man i stora områden inte van att dricka mjölk och började inte med det ens när kyld mjölk kunde transporteras långa sträckor.
 

ANNONS

USA blir världens kornbod

I slutet av 1870-talet hade stora delar av USA:s prärier (de stora slätterna mitt emellan öst- och västkusten) odlats upp och blivit åkermark. I USA behövde man aldrig bekymra sig om att jorden kunde utarmas. Det fanns hur mycket mark som helst. En serie uppfinningar i mitten av 1800-talet som harvar, skördetröskor och bindare gjorde det allt lättare att få stora skördar. 1840 gick det åt 233 arbetstimmar för att odla hundra tunnor vete. 1920 behövdes det bara 87 arbetstimmar.

Över hela USA byggdes järnvägar från kust till kust under andra delen av 1800-talet. Järnvägarna tog farmare och deras maskiner och verktyg till de stora prärierna. Åt andra hållet transporterade tågen säd till hamnarna. I Kanada, Ukraina och Australien odlades det också stora mängder säd.

Produktionen av kött ökade. På prärierna drevs mängder av boskapshjordar mot slakthusen.

Konservburken

De väldiga mängderna av mat som nu skulle transporteras till Europa krävde ny teknik. Gamla tiders kött var saltat eller torkat. Men det tog lång tid att behandla köttet på det sättet. Nu krävdes snabbare åtgärder.

Konserven blev lösningen. I Frankrike kom Nicholas Appert på att kött eller frukt kunde läggas i en glasburk som värmdes upp. Sedan tillslöts burken ordentligt, och då ruttnade inte innehållet.

I England fann Bryan Donkin att det var bättre att använda metallburkar. De gick inte sönder lika lätt som glasburkarna. 1812 startade han en konservfabrik.

Men fortfarande visste man inte riktigt varför maten höll sig. Bakterierna var visserligen kända sedan 1676. Men det var först i mitten av 1800-talet som fransmannen Louis Pasteur kunde visa att bakterier och sjukdomar hänger ihop.

Massproduktion av kött

1830 uppfanns de första ismaskinerna, och något senare de första kylskåpen. Nu fanns det en stor marknad för kött, en marknad som ständigt ökade. Samtidigt var de stora problemen med att bevara och transportera köttet lösta. Därför var det självklart att köttindustrin växte. 1870-1890 ökade produktionen av boskap kraftigt i USA. Samtidigt tvingades urbefolkningen bort från prärierna. 1880 fanns det sexton gånger så mycket boskap i den amerikanska delstaten Kansas som tjugo år tidigare. I Nebraska fanns det trettio gånger så mycket.

Ett annat land med mycket boskap var Argentina. När man nu kunde föda upp så mycket boskap började kött för första gången bli en industrivara. Från 1840 fanns det så gott om kött i Argentina att till och med kycklingar och kalkoner föddes upp på det. Skallar från får användes till och med ibland som fyllning under vägar.

Bönderna blir en maktfaktor

Under första hälften av 1800-talet hade den industriella revolutionen både krävt och möjliggjort en stor ökning av matproduktionen. Samtidigt började bönder och djuruppfödare för första gången i historien se sig själva som en viktig grupp, vars intressen skulle tillvaratas. De började pressa regeringarna att få sina intressen tillgodosedda. Det trycket finns kvar än idag. Inom EU är jordbrukarna i många länder en mäktig grupp som man inte kan förbise. I Frankrike har bönderna gång på gång protesterat, exempelvis mot sänkta bidrag, genom att blockera vägar eller genom att kasta ägg och grönsaker på myndighetsbyggnader. Ibland har de drivit sina djur genom stora städer, till och med Paris, för att blockera trafiken.

EU har ett stort och invecklat stöd till jordbrukarna. Miljarder betalas varje år ut i bidrag till EU:s jordbrukare.

ANNONS

Nya spisar

Den industriella revolutionen förde också med sig nya typer av spisar. Från stenåldern fram till början av 1800-talet hade maten i Europa och Amerika vanligen tillagats över öppen eld eller i en enkel tegelugn som värmdes med kol. Med vedeldade spisar kunde värmen ökas eller minskas. I de nya järnspisarna gjorde man upp eld. På toppen fanns spisplattor precis som på våra spisar. Plattorna bestod av ringar. Genom att ta bort så många ringar man behövde ökades eller minskades värmen, eftersom hålet ner till elden blev större eller mindre.

Att kunna reglera värmen innebar en revolution för kokkonsten. Nu kunde man i vanliga kök tillreda rätter som tidigare bara varit möjliga att göra i adelns storkök.

På 1860-talet gjorde järnspisen sitt intåg på allvar. I slutet av 1800-talet började gasspisarna användas. Genom att reglera gaslågan kunde värmen regleras exakt.

Omkring 1920 började de elektriska spisarna att göra sitt intåg i hemmen. Men många professionella kockar föredrar fortfarande gasspisen, eftersom det går mycket snabbare att öka eller minska värmen på en gasspis än på en elektrisk spis.

Maten blir industri

Grunden i den industriella revolutionen var massproduktionen. Tidigare hade hantverkare gjort ett par stövlar eller ett gevär långsamt och omsorgsfullt. De hade själva tillverkat alla eller de flesta delarna och satt ihop dem. Nu började varje del tillverkas av specialister. Sedan sattes alla delarna ihop av andra arbetare. Det är samma metod som när man monterar en bil i en fabrik. Rattar kommer från en underleverantör och däck från en annan. I fabriken samlas delarna och sätts ihop. På så sätt kan man snabbt tillverka mängder av varor.

Den industriella revolutionen innebar att mat började produceras på samma sätt. Vi fick en massproduktion av livsmedel. Idag föds kycklingar och boskap upp och slaktas på löpande band. Verksamheten ska löna sig och gå allt fortare. Därför föds kycklingar upp så snabbt att skelettet inte hinner med. Resultatet blir att de inte kan gå. Värphöns sitter i så trånga burar att de inte kan röra sig. De får aldrig se solen, bara elektriska lysrör.

Kreatursrasen Belgian Blue är framtagen för att ge extra mycket kött. Men kalvarna är så onaturligt stora att kon inte kan föda dem på vanligt sätt. Varje ko måste förlösas med kejsarsnitt. Många djur får hormoner och andra kemikalier i maten för att hålla sig friska och växa snabbare.

Många har protesterat mot de fruktansvärda förhållanden som många djur tvingas leva under. I slutet av 1990-talet upptäckte man inom EU att den så kallade galna ko-sjukan också kunde göra människor sjuka om de åt smittade delar av kon. Galna ko-sjukan uppkommer genom att korna får förgiftat foder. Det blev en våldsam uppståndelse, och tusentals kor slaktades. Några år senare drog, en epidemi av mul- och klövsjuka genom delar av Europa, och ytterligare kor måste slaktas. Bilder av högar med döda kor som brändes upp spreds över världen. Köttförsäljningen sjönk kraftigt.

Men efter några månader var det tyst om galna ko-sjukan, och köttförsäljningen steg.

Industriproduktionen av livsmedel har också haft en annan sida. Allt fler tillsatser har efterhand lagts i den mat vi äter.

ANNONS

ANNONS

Gift eller bekämpningsmedel?

Industriproduktionen har också drabbat säd och andra odlade grödor. Mängder av olika gifter används för att hålla skadeinsekter borta. För att det ska låta bättre inför kunderna kallas det inte gift utan bekämpningsmedel.

Andra ämnen sprutas exempelvis på apelsiner för att hålla skalen friska. Den som slickar på en apelsin får ofta en bitter smak i munnen. Många ställer sig frågan hur alla dessa gifter som sprutats på vår mat innan vi äter den påverkar oss. Livsmedelsindustrin brukar svara: inte alls. Men ibland visar det sig att gifter som använts faktiskt varit skadliga. Då tas giftet bort från marknaden, industrin ber om ursäkt, och så kommer nya bekämpningsmedel fram istället.

Ibland ställs frågan om det inte skulle gå att odla utan gifter. Bönderna svarar då att mycket av skörden skulle förstöras. Det som blir kvar skulle bli så dyrt att konsumenterna inte skulle vilja köpa det.
 

Vitaminer och tillsatser

Folk har sedan tusentals år vetat att olika mat hade bra eller dålig effekt på hälsan. Men det var först mot slutet av 1700-talet som vetenskapspersoner började granska vad som egentligen fanns i maten. Den franske kemisten Antoine Lavoisier kunde visa att både människor och djur förbrände föda och att maten var det bränsle som höll kroppen i gång.

I början av 1900-talet upptäckte holländska forskare att det fanns små substanser som var nödvändiga för kroppen, nämligen vitaminer. Det var början till en utveckling som gjorde att vissa livsmedel berikades med vitaminer. Efterhand lade man till även andra tillsatser i vår mat. Vi vet idag att vi behöver vitaminer. Men vi behöver också så kallade spårämnen, små doser av vissa metaller och andra ämnen för att må bra. I vissa livsmedel tillsätter man dessa. Ironiskt nog är det så att en del ämnen finns i maten från början. Men de försvinner när livsmedelsindustrin konserverar mat eller mal mjöl på ett visst sätt. Därför måste ämnen tillsättas i efterhand på nytt.

Andra ämnen tillsätts av andra orsaker. Vissa kakor innehåller så mycket konserveringsmedel att de håller sig färska i månader. De är bra för livsmedelsindustrin, men är de bra för konsumenten? Vem vill köpa en potatissallad som tillverkats för tre månader sedan?

Den som läser den finstilta texten på omslaget till en glasspinne kan förvåna sig över hur mycket tillsatser med konstiga namn det finns i glassen.

Andra tillsatser syftar till att göra maten smakligare, ge den en viss konsistens eller ge den en aptitlig färg.

ANNONS

ANNONS

Risker med tillsatser

Då och då upptäcker man att det finns risker med någon eller några tillsatser, och det kan sluta med att de förbjuds. Men en del forskare hävdar att det är fel att väcka sådan uppståndelse över tillsatser. De säger att exempelvis salt är lika farligt och att den som äter för mycket salt kan förkorta sitt liv med uppemot trettio år.

Andra forskare håller med men tillägger att om den naturliga maten innehåller risker så finns det ingen anledning att öka riskerna genom fler tillsatser.

Även om tillsatserna var för sig är ofarliga, vet man mycket lite om hur de reagerar med varandra inne i kroppen.

Diskussionen om tillsatser har fått många att leta efter mat tillagad på gammalt vis, det vill säga utan tillsatser. Livsmedelsindustrin har hakat på. Det brukar finnas gott om miljövänligt odlad mat i butikerna. Däremot smakar maten inte speciellt gammaldags. Mycket av det som serverades på medeltiden eller i det antika Grekland skulle vi ha svårt att äta.
 

Snabbmat

Trots allt äter en stor del av jordens befolkning bättre än någonsin förr. Vi äter frukt och grönsaker, kött och fisk. Vi vet i regel vad vi ska äta för att må bra. Trots det väljer många mat som inte alls är nyttig. På 1950-talet dök de första kioskerna med varm korv upp i Sverige. Det var vår första snabbmat. Idag finns det snabbmat att få i nästan vartenda samhälle i hela Sverige.

Snabbmaten kommer ursprungligen från USA, och där är den en storindustri. I USA är McDonalds landets största inköpare av nötkött, fläsk och potatis och näst störst när det gäller kyckling.

Snabbmat är praktisk för folk som vill ha en snabb lunch eller inte orkar laga middag. Men snabbmaten är ofta fet. Under tiotusentals år har människan levt under knappa förhållanden där maten knappast räckt till. Som ett resultat har våra kroppar utvecklat ett system för att lagra extra energi som fett. Därför har vi lättare för att gå upp i vikt än att gå ner, något som miljoner människor i västvärlden upptäckt. Att övervikt är en hälsofara är numera allmänt känt, precis som att snabbmat ökar risken för att bli överviktig.
 

Att inte kunna välja

Det är befolkningen i industriländerna som kan kosta på sig att välja vad de vill äta oavsett om det är snabbmat, vanlig mat eller miljövänligt odlade grönsaker. De flesta människor på jorden har inte det valet. De måste överleva på basföda som ris, majsgröt och bröd. För miljoner människor är kött något de äter mycket sällan eller inte alls. Även om nya grödor införs som ger bättre avkastning, är det inte säkert att invånarna i fattiga länder är intresserade. De har inte råd att pröva något nytt som kanske misslyckas. Ett misslyckande kan innebära svält, i värsta fall till döds.
 

LÄS MER: Historia om mat, kryddor och matvanor

LÄS MER: Fiskets historia - från vardagsfiske till överfiske

LÄS MER: Svenska matvanor förr  (artikelserie)

LÄS MER: Matindustrins utveckling - ett samspel mellan militära och civila behov

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

LÄS MER: Industriella revolutionen

LÄS MER: Hur behandlar vi våra djur?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur påverkades matproduktionen i samhället av att järnvägar togs i bruk? Nämn några positiva följder.
     
  2. Varifrån kommer kakaobönan ursprungligen, och vad användes den till i Europa?
     
  3. Nämn några viktiga tekniska landvinningar (uppfinningar/förbättringar) som har haft stor betydelse för matindustrins utveckling. Motivera också varför.
     
  4. Varför är det mer vanligt med laktosintolerans i Afrika och Asien än t.ex. i Nordeuropa?
     
  5. Nämn några orsaker till att USA utvecklades till "världens kornbod" under 1800-talet.
     
  6. Hur uppfanns konserven och hur påverkade uppfinningen utvecklingen av matindustrin?
     
  7. Nämn några faktorer som bidrog till att många bönder började massproducera kött under 1800-talet.
     
  8. Varför började bönderna i de industrialiserade länderna bli en allt större politisk och ekonomisk maktfaktor under senare delen av 1800-talet?
     
  9. Hur förenklade de nya spisarna vardagen för 1800-talets människor (i västvärlden)?
     
  10. Nämn några negativa följder som industrialiseringen har haft för djuren människan föder upp och äter.
     
  11. Att äta snabbmat ofta är inte bra eftersom vi människor har lättare att gå upp i vikt än att gå ner i vikt. Varför fungerar kroppen så?
     

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 3 juni 2024
Publicerad: 26 april 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L
Slavskepp

Ombord på slavskeppet Sweriges Wapen

År 1795 köpte några svenska handelsmän ett holländskt slavskepp. Allt fler länder hade dragits in i...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU bildades för att förhindra nya krig i Europa

När andra världskriget tog slut år 1945 hade miljontals människor dött. Städer i många länder var...

M
Forntida glasblåsare

Glasets historia

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan...

L
Bröderna  Lumiere

Lätta fakta om filmens tidiga historia

Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda...

M
Hårt bröd

Historia om några svenska matvanor

Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips...

SO-rummet bok
L
Choklad

Chokladens historia

En aztekisk saga berättar att en helig man hämtade kakaobönor från paradiset och sådde dem i sin...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Hi

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Hi

Ekonomi och handel 1914-1991

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Hi

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Relaterade taggar

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Hi
Textilindustri

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Hi
Ånglok

Järnvägar och tåg

Järnvägar och tåg började användas i början av 1800-talet. Ett industrisamhälle kräver bra...

Hi
fabriker

Sveriges industrialisering

Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...

Hi
bönder

Industriella revolutionens orsaker

Den industriella revolutionen började i Storbritannien. Under 1700-talet växte folkmängden,...

Hi
Industrialism

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...

Hi
Forntida stridsvagn

Teknikhistoria

Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Den svenska finanskrisen på 1990-talet

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-05-02

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Oljekrisen 1973

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om oljekrisen 1973 - orsakerna till den och konskevenser av den.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna