Napoleonkrigen
Napoleonkrigen är ett samlingsnamn för de krig och väpnade konflikter som ägde rum i Europa och på andra ställen i världen 1799-1815. Konflikterna utkämpades främst mellan Napoleons Frankrike tillsammans med sina allierade och en varierande koalition av europeiska stater bestående av bland annat Österrike och Storbritannien.
Napoleon Bonaparte är känd som en av världshistoriens mest framgångsrika fältherrar. Han vann sina slag med massanfall. Förlusterna blev väldiga, men Napoleon fick nya soldater genom den allmänna värnplikten som hade införts i Frankrike i samband med de krig som följde efter den franska revolutionen. ”Soldater är kanonmat”, sa Napoleon. Fyra miljoner fransmän skulle komma att dö för Napoleons skull.
Under Napoleons tid vid makten erövrade de franska arméerna nästan hela Europa. I det berömda trekejsarslaget vid Austerlitz 1805 besegrade fransmännen samtidigt både den österrikiske kejsarens och den ryske tsarens trupper. Senare besegrade Napoleon även Preussen.
Omkring 1810 stod Napoleon på höjden av sin karriär (se karta). Han hade erövrat nästan hela Europa, utom England, och det berodde på att Storbritannien hade Europas starkaste flotta. ”Låt oss bara under sex timmar bli herrar över Engelska kanalen, så ska vi bli herrar över världen”, ska Napoleon ha sagt. Men den brittiska flottan besegrade den franska i sjöslaget vid Trafalgar 1805 utanför Spaniens kust. Den brittiska flottstyrkan leddes av den berömde lord Nelson, som meddelade sin besättning att ”England väntar att varje man gör sin plikt”. Nelson fick ena benet bortskjutet av en kanonkula och dog några timmar efter slaget.
1812 hade Napoleon bestämt sig för att erövra det väldiga Ryssland. I juni marscherade Napoleons stora armé på omkring 600 000 soldater (inkl. allierade) in i Ryssland. Samtidigt drog sig de ryska soldaterna undan och brände byar och förstörde allt ätbart och användbart i de franska soldaternas marschväg.
Efter en stor sammandrabbning med den ryska armén vid Borodino i september, kunde Napoleons armé tåga in i Moskva. Men staden var utrymd. Nästa dag började staden brinna. Moskva brann i sex dagar. Det var ryssarna själva som förstörde staden för att tvinga fransmännen att dra sig tillbaka. Napoleons läge blev nu alltmer desperat. Förnödenheterna började tryta och fienden gick inte att tvinga till ett avgörande fältslag.
I slutet av oktober påbörjades återtåget mot Frankrike. Den långa marschen blev en katastrof för Napoleons armé. Soldaterna var inte rustade för den stränga ryska vintern och tsarens trupper anföll hela tiden.
Drygt 600 000 soldater hade tågat in i Ryssland. Fem månader senare kom mindre än 30 000 av dem tillbaka. Napoleon hade därmed förlorat i stort sett hela sin armé som dessutom till stor del hade bestått av oersättliga krigsvana veteraner.
Nu bildades ett förbund mellan de europeiska staterna varefter Napoleon besegrades. Napoleon avsattes 1814 och fördes till den lilla ön Elba utanför Italiens kust. Napoleon fick ön som ett suveränt furstendöme. Samtidigt återinfördes kungadömet i Frankrike och en yngre bror till den avrättade Ludvig XVI blev ny kung.
Ett år efter deporteringen till Elba återvände Napoleon till Paris där han på nytt tog makten. Men den 18 juni 1815 mötte Napoleons armé en brittisk och preussisk armé vid den lilla byn Waterloo i Belgien. Det blev kejsarens sista strid. Hans armé besegrades och hundra dagar efter sin återkomst till Frankrike tvingades han än en gång lämna sin tron. Napoleonkrigen var därmed slut.
Under Wienkongressen 1815 - ett europeiskt politiskt toppmöte mellan Napoleonkrigens segrarmakter - lades nya riktlinjer fram som skulle forma 1800-talets Europa. Det huvudsakliga målet med Wienkongressen var att återställa ordningen och maktbalansen i Europa efter franska revolutionen och Napoleons framfart. Läs mer om Wienkongressen >
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Här hittar du material som handlar om Napoleonkrigen.
Annons
Lärarmaterial om Napoleonkrigen
Artiklar om Napoleonkrigen
Länkar om Napoleonkrigen
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav IV Adolf (1778–1837) . Han var Sveriges och Finlands sista gemensamma regent. Han försökte förbättra statens finanser och bevara freden med Ryssland. Napoleontidens stormakts-politiska förvecklingar och kungens bristande omdömesförmåga ledde dock till att Sverige förlorade Finland, vilket i sin tur också ledde till att Gustav och hans efterkommande miste den svenska kronan...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Napoleons fälttåg mot Ryssland och slaget vid Borodino 1812. Varken Napoleon eller den ryske befälhavaren Kutuzov tog tag i striderna vid Borodino utanför Moskva. Istället för ett avgörande blev slaget en utdragen slakt – världens kanske värsta – till ingen nytta...
Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om slaget vid Leipzig 1813.
I oktober 1813 drabbade 600 000 soldater samman vid Leipzig i ett av historiens största fältslag. Folkslaget vid Leipzig innebar slutet för Napoleon, och födelseplatsen för en tysk nationalkänsla. - Vi har ju lärt oss att Waterloo är avgörandet, med det var här vid Leipzig som Napoleon hade sin tyngsta förlust, berättar historieprofessorn Martin Hårdstedt. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slagfältet, och de museer som idag visar jubileumsutställningar, och undersöker hur man idag högtidlighåller minnet av fältslaget, som skördade mer än 50 000 dödsoffer. På platsen finns numera det 100-åriga ”Folkslagsmonumentet”, en kolossal byggnad som skulle minna om segern mot Napoleon - men hur har minneskulturen förändrats från 1800-talets romantiska nationalism, via kalla kriget till idag? Programledare är Tobias Svanelid.
Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om slaget vid Waterloo.
Till Waterloo flockas 200 000 turister under jubileumsdagarna för att se mäktiga ljusskådespel och reenactmentstrider. Dessutom har herrgården Hougoumont, där de häftigaste striderna rasade, restaurerats. Den brittiske historikern Tim Clayton berättar om kampen vid herrgården där, och reenacmentgeneralen Etienne Claude och Hougoumontkännaren Natalie du Parc guidar runt på platsen...
Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du bl.a. kan läsa om vapen och krigföring under de franska revolutionskrigen och Napoleonkrigen. Här berättas bl.a. om slaget vid Trafalgar 1805, Leipzig 1813 och Waterloo 1815.
Genomgång (14:50 min) om Napoleontiden. Här berättas om Napoleon, Napoleonkrigen och dess följder. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Genomgång (3:07 min) av SO-läraren Christopher Sköld som berättar kortfattat om Napoleonkrigen och dess följder.
Prezigenomgång (8:06 min) om Napoleons tid vid makten och vad han bidrog med i uppbyggnaden av det moderna samhället. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Slaget vid Leipzig 1813. Det varade i fyra dagar och var en av de blodigaste och mest betydelsefulla drabbningarna i världshistorien.
Artikel i tidningen Militär Historia där Olle Larsson berättar om Napoleonkrigen och slaget vid Leipzig 1813 där även svenska trupper var med. 450 000 man deltog i det väldiga fältslag som utkämpades vid Leipzig mellan den 16 och 18 oktober 1813. Det var den största drabbningen dittills i Europas historia och dess utgång kom att innebära början till slutet för Napoleon Bonaparte och det franska väldet...
Presentation (9:29 min) av gymnasieläraren Thomas Björkander som berättar om den franska revolutionens efterdyningar och den följande Napoleontiden.
Läxhjälpsfilm (9:23 min) för högstadiet gjord av läraren Jakob Björkengren som berättar om Napoleon och hans framfart i Europa i början av 1800-talet.
Pedagogisk Power Point-presentation (9:06 min, utan ljud) där du ges en allsidig kortfattad genomgång av den franska revolutionen och Napoleontiden. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson.
I den här artikeln i tidningen Militär Historia berättar Thomas Roth om slaget vid Bornhöft som ägde rum den 7 december 1813. Mörners husarer chockade de danska trupperna som förskansat sig bakom vallarna i Bornhöft. I sporrsträck fick ryttarna danskarna att fly i vad som blev den sista svenska kavalleristriden.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (25:47 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om den franska revolutionens följder. Här berörs revolutionskrigen, Robespierres skräckvälde, Napoleon Bonaparte, Frankrikes erövring av Europa, Wienkongressen 1814-1815, följder på kort sikt, följder på längre sikt, politiska ideologier, nationalismens uppkomst, arvet efter franska revolutionen
I det här programmet i Vetenskapsradion Historia berättas om det blodiga slaget vid Borodino 1812 under Napoleonkrigen. Vid Borodino strax väster om Moskva skapas alltjämt hjältar. För 200 år sedan drabbade här Napoleons Grande Armée samman med ryska trupper i ett blodigt fältslag och i den gångna helgens minneshögtid har såväl Putin som reenactmentfantaster samlats för att minnas slaget...
I den här artikeln i tidningen Militär Historia berättar Thomas Roth om den sista riktiga kavalleristriden i den svenska arméns historia som ägde rum 1813 i samband med Napoleonkrigen. Mörners husarer chockade de danska trupperna som förskansat sig bakom vallarna i Bornhöft. I sporrsträck fick ryttarna danskarna att fly i vad som blev den sista svenska kavalleristriden...
På Khan Academys hemsida finns sex lektioner i form av videoklipp (mellan 13-21 min per lektion) som handlar om Napoleonkrigen som nästan kan liknas vid ett världskrig. Här berättas om Napoleons imperium, de olika allianserna, stora fältslag, invasionen av Ryssland och Napoleons öde därefter. Khan Academy är en amerikansk ideell organisation med syftet att lära ut kunskap gratis med hjälp av pedagogiska videoklipp. Allt material är på engelska.
På Khan Academys hemsida hittar du fyra lektioner i form av videoklipp (mellan 15-23 min per lektion) som handlar om franska revolutionens orsaker och händelseförlopp. Del 4 handlar om Napoleons väg till makten och slutet på revolutionen. Khan Academy är en amerikansk ideell organisation med syftet att lära ut kunskap gratis med hjälp av pedagogiska videoklipp. Allt material är på engelska.
På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program ur Vetenskapsradion Historia (14 min) om värnpliktens historia. Värnplikten skulle ha fyllt 200 år i februari 2011 och Vetenskapsradion Historia berättar dess historia med fokus på Frankrike och Sverige.