Kanske har du själv byggt ett vattenhjul? Det är ganska enkelt. Allt som behövs är strömmande vatten, exempelvis i en liten bäck. Sedan skär du två små grenklykor och sticker ner dem i bäckens botten en bit från varandra. Därefter plockar du fyra långa styva blad och trär en pinne genom mitten på dem så att de bildar en stjärna. Stjärnan kan förstärkas med mindre pinnar. Till slut lägger du försiktigt pinnen med bladen i grenklykorna, och vattenhjulet börjar gå runt. Vi vet inte om det var barns lek som gav de vuxna idén till vattenhjulet. Vattenhjulet drivs ju runt av strömmande vatten. Genom att sätta en axel på hjulet kan den roterande rörelsen överföras till något annat, exempelvis en kvarnsten. Därmed var en viktig uppfinning gjord.
Det finns skriftliga belägg för att vattendrivna kvarnar fanns i Sverige under 1100-talet.
Det tunga malandet
Idag tänker vi inte mycket på allt det arbete som ligger bakom den brödlimpa vi lägger i vår korg i affären. Först måste någon ha odlat säden, sedan måste någon ha malt den till mjöl för att kunna baka. Kunskapen om att mala säd är lika gammal som konsten att odla den. Om inte kornen krossas går säden inte att använda som människoföda. I tusentals år använde kvinnor och slavar - för det var deras arbete - malstenar eller mortlar för att krossa sädeskorn till mjöl. Men det var ett tungt arbete som tog lång tid. För inte så länge sedan var det en naturlig del av det dagliga livet i de flesta hushåll i Europa att mala säd nästan varje dag.
ANNONS
ANNONS
Kanske var det romarna som var först i Europa med att bygga vattendrivna kvarnar. Exakt när de uppfanns vet vi inte. Det äldsta dokument som talar om sådana kvarnar i Medelhavsområdet är från första århundradet e.Kr. Vid den tiden använde både romarna och kineserna dem. Men romarna hade nästan hur mycket slavar som helst. De kunde både mala mjöl och utföra andra tunga arbeten. Därför, säger en del forskare, brydde romarna sig inte om att utveckla vattenhjulets möjligheter.
Vattenhjulen var ett väldigt tekniskt framsteg. Med kvarnar som drevs av vattenhjul kunde man snabbt mala säd till mjöl. Det innebar att arbetskraften kunde användas till annat än att mala säd.
Klostren förde med sig vattenhjul
Det var under medeltiden som vattenhjulet började användas på allvar i Europa.
Kristendomen och klostren spelade en stor roll för att sprida kunskapen om vattenhjulet. Det romerska slavsamhället innebar att romarna inte behövde anstränga sig för att förbättra sina maskiner. Dessutom kom kroppsarbete att föraktas bland romarna, eftersom det var något som sköttes av slavar.
De kristna munkarna ansåg tvärtom att kroppsligt arbete var något fint. I Bibeln stod det att människan skulle arbeta och tjäna sitt dagliga bröd "i sitt anletes svett". Att arbeta med sin kropp blev ett sätt att hedra Gud. Klostren anlades ofta i de minst utvecklade delarna av Europa. Det var just på de platserna kristendomen behövde spridas. På så sätt kom klostren att föra med sig sitt tekniska kunnande till de områden i Europa som behövde det bäst.
ANNONS
ANNONS
De enklaste vattenhjulen var så kallade skvaltor. En skvalta var ett tvärställt hjul som låg ner i floden. En annan modell är underfallshjulet. Det står ner i floden och drivs av vatten på undersidan. Till sist uppfanns överfallshjulet. Ett sådant hjul drivs av vatten som faller ner på hjulets översida. Det är det effektivaste av vattenhjulen, eftersom vattnet frigör energi när det faller från högre till lägre höjd.
Sjö- och myrmalmen
Vatten löser de flesta ämnen, även metaller. I grundvatten kan det finnas uppemot tio gram järn per tusen liter vatten. Det låter inte så mycket, men om man tänker sig att en sjö århundrade efter århundrade tar emot tusen liter järnhaltigt vatten per minut så blir det mycket järn till sist. I vissa sjöar fälls järnet ut till små klumpar beroende på vilka andra ämnen som finns i vattnet. Sådan klumpar kan man också hitta i myrar, alltså ett område som är ett mellanting mellan en sjö och fast mark.
Från omkring 150 f.Kr till 1100-talet var sjö- eller myrmalm den viktigaste järntillgången i Sverige. På 1200-talet började man bryta järn i gruvor, men myrmalm togs upp i Sverige ända in på 1900-talet.
Myrmalmen kunde grävas upp och skrapades ihop med hackor och spadar. Malmen på sjöbotten kunde man skrapa ihop till högar med långa stänger. Sedan hissades högarna upp i båtar.
En del forskare menar att myrmalmen var en förutsättning för järnåldern i Sverige. I Småland har man hittat tusentals platser där sjö- och myrmalm bearbetades. Malmen var viktig. I norra Skåne finns rester av danska försvarsanläggningar. De byggdes för att försvara de smedjor där sjö- och myrmalmen bearbetades. Skåne hörde till Danmark fram till 1600-talet, och malmområdena skulle försvaras mot svenskarna.
Vattenkvarnen frigjorde folket
Till Sverige kom vattenkvarnen i början av 1200-talet. Här, precis som i andra länder i Europa, innebar den en teknisk revolution. Vi har i tidigare artiklar sett hur konstbevattningen frigjorde en del människor så att de kunde syssla med annat än att skaffa mat. Med vattenkvarnen och vattenhjulet gjorde mänskligheten ett nytt tekniksprång.
Forskare har beräknat att om allt mjöl i ett hushåll måste malas för hand, så gick en tiondel av arbetskraften åt till detta. Nu kunde en vattendriven kvarn mala lika mycket som 40 personer. Därför gick det också att mala mycket på en gång. Då behövde man inte längre mala varje dag.
ANNONS
ANNONS
20 år gammalt knäckebröd
Kvarnarna förändrade sättet att äta bröd. Tidigare hade man bakat färskt bröd varje dag eftersom man bara hade tid att mala en liten mängd mjöl per dag. Nu infördes storbaket en eller två gånger om året. Det bröd som bakades måste naturligtvis kunna lagras, så det fick bli hårt tunn- eller knäckebröd. Ibland bakade man mer än vad som gick åt på ett år. Resultatet kunde bli att bröd samlades på hög. En forskare berättar om knäckebröd som var mer än 20 år gammalt!
En liten kvarn behövde inte mer kraft än att den kunde drivas av en bäck. Flera kvarnar kunde läggas efter varandra i bäcken. Oftast byggde man en kvarndamm, och därifrån släpptes vattnet på när man behövde mala.
En kvarn kunde alltså göra 40 personers arbete. Även om det hade varit slavar som malt säden måste de ju äta. Kvarnarna betydde att det blev mer mat över. Mer mat ledde till ett överskott som kunde säljas och skapa välstånd.
Bönderna betalade avgift för att mala säd
Det fanns både stora och små kvarnar. De stora kvarnarna drevs ofta av staten eller stormän inom adeln och kyrkan. Eftersom det var lönande att mala försökte ägarna till de stora kvarnarna förbjuda bönderna att mala sin egen säd. Istället skulle säden, mot en avgift, malas på stormannens kvarn. Bönderna kämpade naturligtvis emot. Den historien går igen över stora delar av Europa.
I Sverige pågick kampen om vem som skulle få mala säd i flera hundra år. År 1580 blev alla svenskar skyldiga att mala i kronans kvarnar. Där fick de betala skatt på malandet. Tydligen fungerade lagen inte så effektivt. På 1600-talet antogs nya lagar som skulle stoppa det privata malandet. Speciella kommissarier sändes ut för att leta efter privata kvarnar som skulle rivas. Först på 1800-talet blev det i princip fritt att mala säd i Sverige.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Förklara varför vattenkvarnen blev så viktig för medeltidens bönder.
Idéer och ny teknik spreds under medeltiden ofta genom klostren. Motivera.
Hur bildas sjö- och myrmalm?
Hur förändrade kvarnarna folkets sätt att äta bröd?
Varför förbjöds bönder på många ställen i Europa att mala sin säd i egna kvarnar?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Staffan Hansson, Teknikhistoria - en historia om tekniskt kunnande och dess betydelse för individ och samhälle från äldsta tid fram till 1900-talet, Studentlitteratur, 1990 Jan Hult och Bengt Nyström, Technology & industry, Science History Publ., 1992 Bo Sundin, Den kupade handen, Carlsson, 1991 Henry Hodges, Technology in the Ancient World, Penguin, 1971 Sten Söderberg och Bo Falk, Den snillrika människan - teknik under miljoner år, Rabén & Sjögren, 1979 Gordon Taylor m.fl., Uppfinningarnas historia, Det bästa, 1985
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Läder- och skinnhantverk är ett av människans äldsta yrken. Redan i forntidens Egypten användes garvade hudar för att tillverka sandaler och andra föremål. Genom tiderna har teknikerna utvecklats, men grunderna i garvning och bearbetning av skinn lever kvar än idag...
Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den lanserades under 1600-talet och började användas av både män och kvinnor. Rökvanorna har genomgått olika trender genom åren - från de första lerpiporna till de mer utsmyckade sjöskumspiporna och senare till dagens många pipmodeller, cigaretter, cigariller och cigarrer (och nu även e-cigaretter). Men vi har också snusat. Först togs snuset (som då var en "snustorr" variant) genom näsan, och senare utvecklades våra snusvanor till det typiskt svenska "läppsnuset" (en fuktigare snusvariant)...
I slutet av 1300-talet växte missnöjet bland bönderna på det engelska godset Forncett i Norfolk. Höga skatter och tunga dagsverken hade lett till allt sämre levnadsvillkor för godsets arrendatorer. Efter att det uppkommit ett rykte om en eventuell arbetsvägran bland folket, blev godsförvaltaren William Gunnyld tvungen att utreda situationen...
Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan modernt och stod kanske på gränsen till industrialisering? Under Song blev konfucianismen delvis nytolkad och de kejserliga examinationerna blev en dominerande institution för de intellektuella och för den statliga förvaltningen. Samtidigt var Kina under attack norrifrån...
En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt efter en lång dag på stadens marknad. Historien om vad som hände under denna dramatiska natt avslöjas i ett domstolsprotokoll från en av stadens medeltida tänkeböcker. I den här artikeln kan du läsa om detta spännande case...
La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär - som hade varit den främsta orsaken till upproret - fortsatte...
I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.
