De svarta skeppen öppnar Japan för omvärlden

År 1853 anlände en mindre men tungt utrustad amerikansk flottstyrka till Japan. Uppdraget gick ut på att få det tillslutna och teknologiskt efterblivna Japan att öppna sina gränser för USA och skriva på ett handelsavtal. Hela operationen blev en amerikansk framgång. Men ingen hade kunnat ana vilken avgörande betydelse händelsen skulle få i Japans historia och i världshistorien.
M

Japanerna insåg att de låg långt efter den övriga världen, både ekonomiskt och politiskt. År 1854 accepterades de amerikanska kraven och hamnarna öppnades. Senare slöts även liknande avtal med de övriga kolonialmakterna och flera utländska konsuler och beskickningar installerades.

De svarta skeppen anländer till Edo

14 juli 1853
Inget kan hindra de fyra svarta fartygen från att närma sig land. Häpna åskådare ser hur de närmar sig ljudlöst över vågorna, som skuggor, som demoner.

De svarta skeppen rör sig utan seglens hjälp, men lämnar tunga, böljande plymer av rök efter sig. Utan att låta sig hejdas tränger de sig förbi de segelfartyg som mött dem och som förgäves försöker få dem att vända om. In i hamnen seglar de, hamnen som ingen utlänning fått besöka på mer än 200 år. Där stannar de äntligen. Men efter en stund syns hur de riktar sina väldiga kanoner in mot land. Med ett öronbedövande dån avfyras en, två, flera projektiler. Några byggnader vid en av kajerna sprängs i bitar.

ANNONS

ANNONS

Ett land med stängda gränser

Det är förmiddag den 8 juli år 1853, och kommendör Matthew C. Perry i USA:s flotta har anlänt till Edo, Japans huvudstad. Hans uppdrag är att med hjälp av sin tungt bestyckade flotteskader tvinga landet att släppa in amerikanska intressen. Ända sedan 1639 har de japanska krigsherrarna, samurajerna, ledda av shogun, deras högste befälhavare (vid sidan av kejsaren, som mest har ceremoniell betydelse), hållit landets gränser stängda. Policyn kallas sakoku, och innebär ett absolut förbud för utlänningar att resa in i Japan, och ett lika starkt förbud för alla japaner att ha någon som helst kontakt med omvärlden. Bara på ett ställe, i den holländska handelsposten Dejima, har omvärlden och den slutna ön kunnat mötas.

På så sätt har shogunatet, under den mäktiga Tokagawa-klanen, kunnat behålla absolut kontroll över sitt land, som under denna långa period också fått uppleva en oöverträffat lång period av fred. Det har dock kommit till priset av kulturell stagnation och en allt mer arrogant härskarklass. Stora städer har vuxit upp: Edo, som senare kommer att döpas om till Tokyo, har mer än en miljon invånare.

USA skulle tvinga Japan skriva under ett handelsavtal

Men i takt med att västerländska intressen har tvingat fram förmånliga handelsavtal med Kina (även där med hjälp av den så kallade kanonbåtsdiplomati) har allt fler riktat sina blickar mot just Japan. Särskilt i USA har landet fått allt större lockelse. Det talas om hur den amerikanska expansionen västerut, den anglosaxiska rasens utbredning, som redan lagt under sig en hel kontinent, nu helt logiskt bör fortsätta på andra sidan Stilla havet. Flera tidigare försök har också gjorts att tvinga Japan att acceptera utländska kontakter, men hittills har shogunatet lyckats stå emot. Flera gånger har fartyg som närmat sig Japans kuster beskjutits och flytt sin väg.

Men kommendör Perry är väl förberedd. Han har noga läst de skildringar som finns av Japan och av dess hierarkiska samhällsstruktur, och han känner också till landets teknologiska efterblivenhet. Han är därför övertygad om att lyckas med sitt uppdrag. Genom att visa upp den oerhörda eldkraften hos moderna krigsfartyg räknar han med att kunna övertyga landets ledning om att motstånd är meningslöst, och att ett avtal kommer att kunna slutas.

Japan öppnar sina hamnar

Denna omtumlande julidag får han till sist möta representanter för den styrande klanen (även om han aldrig riktigt förstår att det är de som har den verkliga makten). Till dem överlämnar han ett brev från USA:s president, som är relativt vänligt formulerat, samt ett ytterligare brev som han själv har skrivit, i vilket han inte tvekar att hota med våld. Om inte Japan genast går med på att öppna sina hamnar för amerikanska fartyg (särskilt de valfångstfartyg som seglat i området i decennier), och även börjar inleda förhandlingar om ett handelsavtal, kommer krig bryta ut, och det är ett krig som USA ”naturligtvis kommer att vinna”.

ANNONS

ANNONS

Hans vågspel lyckas. Japans härskare ger vika. I själva verket är de väl underrättade om de tekniska framsteg som skett i omvärlden under industrialiseringens era, och därmed medvetna om sin militära underlägsenhet. Kunskapen har nått dem i första hand tack vare de japanska lärda som ägnat sig åt ”Rangaku”, (studiet av holländare), samt ”Yogaku”, (studiet av västerlandet). Med åren kommer även ett officiellt så kallat ”Institut för Undersökningar av Barbariska Böcker” att öppnas i Edo, där man sammanställer all kunskap om omvärlden som kan vara till nytta för de styrande.

JApan 1853-54
Bild: Library of Congress
De "svarta skeppens" besök i Japan kom att spela en dramatisk roll i landets historia. Händelsen fick senare (efter en tids teknologisk upprustning) även avgörande betydelse för omvärlden under 1900-talets första del.

Samurajernas makt bryts - Japan moderniseras

I efterhand kommer det att visa sig att Perrys besök i Japan spelade en dramatisk roll i landets historia. Gränserna som varit slutna tvingades upp, och de snabba förändringar som följde ledde till ett inbördeskrig, som en gång för alla gjorde slut på samurajernas makt.

Till makten kom istället en grupp som fick sin auktoritet från kejsarens hov; stenhårda nationalister som bestämde sig för att helt och fullt bejaka västerländsk teknik, med syfte att återskapa landets förlorade status. Det var just den status som man menade att kommendör Matthew C. Perry och ”de svarta skeppen” tog ifrån dem den där julidagen år 1853.

ANNONS

ANNONS

Långtgående världshistoriska följder

Japans första prövning kom 1905, då landet gick i krig med Ryssland och vann en snabb seger. Det tycktes visa att den väg de hade valt hade varit den rätta. Det militär-byråkratiska komplexet kunde fortsätta på det inslagna spåret: en allt snabbare industrialisering och en intensiv militär upprustning.

Den revanschistiska atmosfären kulminerade på 1930-talet med ett japanskt försök att med hjälp våld lägga stora delar av Asien under sig. Först invaderades Kina, vilket krävde oräkneliga miljoner människors liv. Sedan angrep man kommendör Perrys hemland USA, kanske för att en gång för alla hämnas den oförrätt som man en gång utsattes för, med katastrofala konsekvenser för världen och för Japans egen befolkning.

LÄS MER: Japans historia

LÄS MER: Japans väg till andra världskriget

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför var Japan ett så slutet land innan de svarta skeppen anlände?
     
  2. Vad hade USA för motiv bakom kommendör Matthew C. Perrys expedition?
     
  3. Hur agerade kommendör Matthew C. Perry när hans flotta anlände till Japan? Varför agerande han så tror du?
     
  4. Vilka viktiga följder fick besöket av de "svarta skeppen" för Japans del under 1800-talet?
     
  5. Resonera kortfattat hur händelsen (Japans öppnande) kom att påverka världshistorien under 1900-talets första halva.

Ta reda på:

  1. Beskriv kortfattat vad som hände under inbördeskriget som följde i Japan 1868-1869.

Diskutera:

  1. Är det troligt att något liknande skulle kunna inträffa i dagens Nordkorea, som ju också är ett extremt slutet land (att något annat land skulle försöka att öppna upp Nordkorea)? Motivera ditt svar.

 

VILL DU VETA MER? Läs: A History of Japan, 1582-1941: Internal and External Worlds”, av L.M. Cullen (2003)

 

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 20 september 2021
Publicerad: 20 september 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 3: Gudar, demoner och kult

Det religiösa livet i Östasien präglas av en mycket iögonfallande kult. Tillvaron är fylld av gudar...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 4: Religion och samhälle

Genom de stora politiska omvälvningarna i Östasien har religion och politik kommit att vara nära...

SO-rummet bok
M

Mot Afrikas inre, del 3: Henry Stanley - genom mörkrets hjärta

Precis som Arkimedes och Galilei är Henry Stanley mest känd för några ord han kanske aldrig sa. Men...

SO-rummet bok
M

Mot Afrikas inre, del 2: David Livingstone - hyllad trots misstag

Skotten David Livingstone hade egentligen tänkt att åka till Kina som missionär. Men när krig bröt...

ANNONS

Ämneskategorier

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Nationalism och imperialism

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Japans historia

Historia om Japan. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar