Amerikanska revolutionens följder

Fem betydelsefulla följder av revolutionen

Revolutionens viktigaste följder var:

• En republik utan kung och adel
• Friare handel och en växande ekonomi
• Territoriell expansion västerut
• Frihet för vissa men fortsatt slaveri för andra
• USA:s statsskick blev en förebild

En republik utan kung och adel

År 1776 förklarade de tretton kolonierna sig självständiga från Storbritannien. Efter segern i frihetskriget erkändes USA som ett självständigt land 1783. Fyra år senare antogs den amerikanska grundlagen, och 1789 började den nya regeringen sitt arbete. USA blev därmed världens första stora moderna republik. Landet skulle inte längre styras av en kung eller drottning. Istället skulle folket välja representanter som fattade politiska beslut. Makten delades mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen för att ingen person eller grupp skulle kunna bestämma allt.

USA skulle inte heller ha någon ärftlig adel med särskilda privilegier. Den amerikanska grundlagen förbjöd staten att dela ut adelstitlar. Grundlagens författare ville dessutom hindra staten från att styra människors tro. Landet fick därför ingen gemensam statskyrka, även om kyrkor behöll en särskild ställning i några delstater under en tid.

USA:s grundlag skrevs 1787 och godkändes av tillräckligt många delstater 1788. Den nya regeringen började arbeta 1789, och samma år svors revolutionshjälten George Washington in som landets första president.

År 1791 kompletterades grundlagen med Bill of Rights, en rättighetsförklaring som består av de första tio tilläggen till grundlagen. Där skyddas bland annat yttrandefriheten, religionsfriheten, pressfriheten och rätten att samlas och protestera. Tilläggen skulle skydda människor mot att staten fick alltför stor makt.

Friare handel och en växande ekonomi

Före revolutionen hade Storbritannien styrt en stor del av de amerikanska koloniernas handel. Brittiska lagar bestämde bland annat vilka länder kolonisterna fick handla med och vilka varor som fick transporteras i brittiska fartyg. Kolonierna skulle framförallt leverera råvaror till Storbritannien och köpa färdiga varor därifrån. Reglerna hindrade inte all amerikansk handel och tillverkning, men de begränsade koloniernas möjligheter att själva bestämma över ekonomin.

Efter självständigheten kunde amerikanerna skapa egna handelsavtal och söka nya marknader på annat håll. De började också tillverka fler varor själva istället för att köpa dem från Storbritannien. Förändringen ledde inte genast till välstånd. Kriget hade varit dyrt, handeln hade störts och det nya landet hade stora skulder. Men på längre sikt gav självständigheten USA full kontroll över sin ekonomi.

Segern gav även USA kontroll över stora områden väster om Appalacherna. När nybyggare grundade gårdar och städer uppstod nya marknader för redskap, kläder, livsmedel och andra varor. Men dessa områden var inte obebodda. De var hem för många urfolk som hade levt där i generationer.

Territoriell expansion västerut

Många urfolk, bland annat shawneer, cherokeser och delar av irokesförbundet, kämpade på Storbritanniens sida under revolutionen. De hoppades att britterna skulle begränsa kolonisternas bosättningar väster om bergskedjan Appalacherna. Alla urfolk valde dock inte samma sida. Irokesförbundet splittrades, och bland annat oneida och tuscarora stödde de amerikanska styrkorna.

När kriget slutade 1783 överlämnade Storbritannien stora områden till USA. Urfolken hade inte fått delta i fredsförhandlingarna, trots att mycket av marken tillhörde dem. Den amerikanska segern gjorde det därför lättare för bosättare att tränga västerut.

Under 1800-talet fortsatte expansionen. Urfolk förlorade mark genom krig, avtal som ofta bröts och beslut om tvångsförflyttningar. Tiotusentals människor tvingades lämna sina hem och fördes till särskilda områden längre västerut. Många dog av våld, sjukdomar, svält och de svåra förhållandena under flyttningarna. Senare placerades många grupper i reservat.

För de amerikanska bosättarna öppnades nya möjligheter till mark och rikedom. För många urfolk innebar samma utveckling att deras hemländer togs ifrån dem. Amerikanarna fick ett eget land, samtidigt som ursprungsbefolkningen med tiden förlorade sitt.

”Den vite mannen gav oss många löften”, mindes siouxhövdingen Red Cloud på ålderns höst. ”Fler än jag kan minnas. Men de höll aldrig mer än ett; de lovade att de skulle ta vårt land, och de tog det."

Frihet för vissa men fortsatt slaveri för andra

Revolutionens tal om frihet väckte hopp bland Nordamerikas förslavade befolkning. Britterna lovade frihet åt alla slavar som tillhörde upproriska kolonister, om de flydde till britternas sida och hjälpte till i kriget. Tiotusentals försökte därför nå de brittiska styrkorna. Efter kriget fördes tusentals svarta lojalister till bland annat Nova Scotia, Karibien och Storbritannien. Alla fick dock inte den frihet och trygghet som de hade blivit lovade.

Svarta soldater kämpade även på den amerikanska sidan. En av de mest kända var Peter Salem, som tidigare hade varit slav. Han deltog i striderna vid Lexington och Concord och kämpade senare vid Bunker Hill tillsammans med många andra svarta soldater.

Revolutionens idéer om frihet och jämlikhet bidrog till att motståndet mot slaveriet växte. Under och efter kriget började de norra delstaterna avskaffa slaveriet, ofta stegvis. Det innebar att många människor fortfarande hölls kvar i slaveri under flera årtionden.

I Södern gick utvecklingen åt motsatt håll. Där var stora delar av ekonomin beroende av jordbruk och plantager med slavar som arbetskraft. När efterfrågan på bomull ökade växte även slaveriet. 75 procent av världens bomull kom från sydstaterna. Bomullen såldes bland annat till den brittiska textilindustrin, och plantageägarna tjänade stora pengar på arbetet som slavarna utförde. 

I självständighetsförklaringen från 1776 stod det att alla människor var skapade jämlika. Ändå var flera av dem som utformade och skrev under texten själva slavägare. USA:s grundlag avskaffade inte heller slaveriet, utan innehöll kompromisser som gjorde att systemet kunde leva vidare.

Motsättningen mellan revolutionens frihetsidéer och det fortsatta slaveriet blev allt tydligare. Konflikten mellan nord och syd växte under 1800-talet och bidrog till att det amerikanska inbördeskriget bröt ut 1861. Slaveriet avskaffades i hela USA först 1865, nästan 90 år efter självständighetsförklaringen.

USA:s statsskick blev en förebild

Den amerikanska revolutionen blev en förebild i Europa. Amerikanerna hade visat att ett folk kunde frigöra sig och klara sig utan kung, adel och statskyrka. Självständighetsförklaringens tankar om människans rättigheter och folkets rätt att byta ut en regering som förtryckte dem spreds snabbt till andra delar av världen.

I Frankrike följdes händelserna i Amerika med stort intresse. Under frihetskriget hade Frankrike hjälpt kolonisterna med soldater, vapen, pengar och krigsfartyg. Fransmän som markis de Lafayette återvände hem med erfarenheter från revolutionen och deltog senare i den politiska kampen i Frankrike.

År 1789 bröt den franska revolutionen ut. Den hade flera orsaker och byggde framförallt på franska samhällsproblem och upplysningens idéer, men den amerikanska revolutionen blev en viktig inspirationskälla. Samma år antog den franska nationalförsamlingen Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter. Där stod det bland annat att människor föds fria och har samma rättigheter inför lagen. Texten påverkades både av upplysningen och den amerikanska självständighetsförklaringen.

Den amerikanska revolutionen blev därmed en förebild för senare frihetsrörelser och revolutioner. Samtidigt visade den nya staten en tydlig motsägelse. Den talade om frihet och jämlikhet, men dessa rättigheter omfattade långtifrån alla. Revolutionen skapade därför både nya möjligheter och nya konflikter som skulle prägla USA under lång tid.
 

M  LÄS MER: Amerikanska revolutionen 1776-1783

M  LÄS MER: USA:s självständighetsförklaring skapade en ny världsordning 

S  LÄS MER: Amerikanska revolutionens orsaker

M  LÄS MER: USA bildas, del 1: Självständighetsförklaringen, författningen och valsystemet

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982
Peter N. Stearns, World History in Brief – Major Patterns of Change and Continuity, Longman, 2001
New York Public Library, The New York Public Library American History Desk Reference, Macmillan, 1997
John P. McKay, A history of world societies, Houghton Mifflin, 2000
 

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare