Tagg om Gustav III

Gustav III

M
Kung Gustav III, 1777.

Gustav III (1746-1792) var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Gustav fick en kulturell uppfostran i fransk anda vilket ledde till att han utvecklade ett starkt intresse för bland annat teater, litteratur och konst. Han intresserade sig tidigt för politik och försökte 1771 skapa ordning i den svenska riksdagen genom att få de två ständigt stridande politiska partierna - hattarna och mössorna - att komma överens. Men det lyckades inte, den politiska villervallan fortsatte.

Gustav III ansåg vid den här tiden att Sveriges riksdag hade hamnat i samma läge som i Polen där det paralyserade parlamentet drivit landet in i ett inbördeskrig. När sedan Polen delades i augusti 1772 och förlorade en stor del av sitt landområde, genomförde Gustav III en statskupp varefter rådet (dåtidens regering) fängslades och tvingades att godta den nya regeringsformen.

ANNONS

ANNONS

Maktövertagandet satte punkt för den s.k. frihetstiden (1719-1772) då landet hade styrts av riksdagen. Nu återinfördes istället det kungliga styret i Sverige. Den främsta orsaken enligt kung Gustav var att detta var det enda sättet att skapa ordning och reda i landet.

Under sitt styre hann Gustav III genomföra en rad reformer i upplysningens anda: religionsfrihet, viss näringsfrihet, begränsning av dödsstraffet och avskaffandet av tortyr.

1789 - samma år som franska revolutionen inleddes - drev Gustav III igenom en grundlagsändring som gav honom ännu mer makt. Han blev därefter i princip enväldig. Detta gillades inte av adeln som redan hade förlorat en stor del av sitt inflytande under Gustav III:s regeringstid.

Adelns motstånd mot den ökade kungliga maktutövningen växte, och efter ett onödigt och kostsamt krig mot Ryssland 1788-1790 började det runt om i landet att pyra av missnöje mot Gustav III.

Efter en konspiration, ledd av en grupp adelsmän, blev Gustav III skjuten vid en maskeradbal i Stockholm den 16 mars 1792. Han avled två veckor senare av skadorna. Läs mer om mordet på Gustav III >

Gustav III är mest känd för sitt stora kulturintresse då han bland annat lät grunda akademier (däribland Svenska akademien), gynnade svensk teater och stödde konstnärer och diktare.Men Gustavs familjeliv då? Han gifte sig 1766 motvilligt med den danska prinsessan Sofia Magdalena. Äktenskapet var politiskt korrekt men kärlekslöst. Till slut lyckades de ändå få barn tillsammans och säkra tronföljden. Den förstfödde sonen, Gustaf Adolph (1778–1837), blev senare svensk regent under kunganamnet Gustav IV Adolf (regent 1792–1809). De fick också sonen Karl Gustav (1782–1783).

ANNONS

S  Fördjupning

Få gestalter i den svenska historien är lika omskrivna som Gustav III. Var Gustav III, som han själv ville se sig, en upplyst monark? En tyrann som krossade frihetstidens parlamentariska experiment? Eller en löjlig teaterkung som försökte efterapa franska hovseder?

Politiskt avgörande var införandet av det gustavianska enväldet i samband med statsvälvningen (statskuppen) 1772 och förenings- och säkerhetsakten 1789 (se nedan). Skickligt stödde han sig först på adeln mot de ofrälses krav på ståndsutjämning, men för att senare byta sida och kuva adeln och gynna de ofrälse. Det senare schackdraget blev dock ödesdigert. "En i alla sammanhang dominerande hysteriker, som förenade kungavärdighetens helgd med det politiska rollspelets direkta kontakter måste gå många på nerverna, även sina vänner och anhängare, och bli hatad av många" (historikern Erik Lönnroth). Hatet ledde fram till mordet på Gustav III 1792.

Eftermälet som "teaterkonungen" kan tolkas i vid mening. Hans retoriska talang var avgörande 1772, och 1789 agiterade han för dalkarlarna i Gustav Vasas anda, den starke kung som jämte Gustav II Adolf var hans store favorit. Grundlagar fick liksom vid ryska kriget 1788-1790 träda tillbaka när hans roll som upplyst monark spelades upp.

Ändå genomfördes ett antal upplysta reformer som kom att ställa frihetstiden i skuggan: religionsfrihet, tortyrens avskaffande och inskränkning av dödsstraffet. Gustav III gjorde också en enastående kulturell insats.

Förenings- och säkerhetsakten 1789

Förenings- och säkerhetsakten var ett tillägg till 1772 års regeringsform som - trots att det stred mot de svenska grundlagarna - drevs igenom av Gustav III vid riksdagen 1789. Kungen agerade mycket målmedvetet. De ofrälse ståndens adelsfientlighet byggdes på med patriotisk, antiaristokratisk propaganda riktad mot Anjalaförbundet. Kungatrogna borgargarden sattes upp och hertig Karl gavs befälet över Stockholm. Vid ett möte med ständerna (riksdagen) i februari utlovade kungen privilegieutjämning. Adelns ledare häktades. Oppositionen krossades, de ofrälse ståndens och kungens makt stärktes.

Det adelsdominerade rådet (regeringen) ersattes av en allmän beredning med hälften ofrälse. Adelns ensamrätt till många ämbeten avskaffades. Bönderna fick rätt att köpa frälsejord, skattebönderna gavs full äganderätt och kronobönderna fick rätt till friköp. Rätten till frälseköp var viktig eftersom adelsmän av ekonomiska skäl allt oftare tvingades sälja sin jord. Kungen fick rätt att börja krig; förvaltningen och lagstiftningsinitiativet lades i hans händer och en kungautnämnd Högsta domstol inrättades.

Den hårdhänta behandlingen av adelsoppositionen skapade stark bitterhet bland adeln, en bitterhet som ledde till att kungen mördades några år senare.

Mordet på Gustav III

Den 16 mars 1792 mördades Gustav III under en maskeradbal i Stockholm. Attentatet utfördes av Jacob Johan Anckarström med pistol, men sammansvärjningen hade vida förgreningar inom adeln. Bitterheten var stor efter den s.k. förenings- och säkerhetsakten 1789 som bl.a. hade reducerat adelns makt ytterligare. För många adelsmän, både radikala och konservativa, var dådet ett berättigat "tyrannmord".

Under maskeraden slöt sig ett antal män i svarta kappor kring kungen; Anckarström avlossade ett skott som sårade Gustav III, men såret ansågs i början inte livshotande. Först 13 dagar senare avled han efter att såret blivit infekterat.

Den härva som polismästare Henric Liljensparre nystade upp ledde fram till 14 åtal; misstänkt var dessutom Ture Bielke, som begått självmord. Betydligt fler fanns i sammansvärjningens utkanter, men hertig Karl ville ha en snabb process och undvika en total konfrontation med adeln. Domarna blev också förvånansvärt milda, förutom mot Anckarström. Claes Horn, Adolf Ribbing, C.P. Lilliehorn och C.F. Ehrensvärd dömdes till döden, men straffen omvandlades till landsförvisning. Några fick kortare straff, andra frikändes. C.F. Pechlin, som var starkt misstänkt, överbevisades aldrig men satt fängslad till sin död. Ribbing levde för övrigt till 1843 och bevittnade 1793 en annan monarks död, avrättningen av Ludvig XVI i Paris.


LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige

LÄS MER: Gustav III:s revolution

LÄS MER: Gustav III:s ryska krig

LÄS MER: Gustav III:s sista maskerad - mordet som gjorde slut på en era

LÄS MER: Mordet på Gustav III

LÄS MER: Sofia Magdalena

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia

Här hittar du material som kan relateras till Gustav III och hans liv.

Uppdaterad: 17 september 2020
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Gustav III

L

Mordet på Gustav III

av: Kaj Hildingson
2020-06-27

1792 hade kung Gustav III lyckats reta upp alla de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. I Europa hade kraven på ökad jämlikhet ökat. Samtidigt ville Gustav III att kungen skulle ha mer makt. 1789 hade kungen lyckats bli nästan enväldig genom stöd från tre av stånden; präster borgare och bönder. Som tack fick de tre stånden lagändringar som gynnade dem men missgynnade adeln. Inom de tre stånden var ändå många missnöjda med att kungens envälde. Adeln var emot den ökade jämlikheten och att kungen utökat sin makt på adelns bekostnad. 1792 mördades Gustav III på Operan i Stockholm. Men kungens egen bror gav order till polisen om att sammansvärjning bakom mordet inte skulle undersökas speciellt noga...

+ Läs mer

M

Gustav III:s revolution

av: Herman Lindqvist
2019-06-07

I Frankrike var det den frustrerade medelklassen som halshögg kungen, avskaffade adeln och började skapa ett nytt samhälle under stridsropet Frihet, Jämlikhet, Broderskap. I Sverige var det kungen själv som gjorde revolution, avskaffade privilegiesamhället och lyfte fram medelklassen. Detta gjorde han utan att en droppe blod spilldes och innan parisarna stormat Bastiljen. Den kungen hette Gustav III...

+ Läs mer

M

Gustav III:s sista maskerad - mordet som gjorde slut på en era

av: Magnus Västerbro
2018-05-30

Kvällen den 16 mars 1792 var det maskerad på Kungliga Operan i Stockholm. Alla visste att kungen skulle vara där. Och det var han, trots att han blivit varnad om att det pågick en mordkomplott mot honom och att konspiratörerna tänkte skjuta honom under tillställningen. Men Gustav III var Sveriges kung, och en kung kan inte låta sig skrämmas...

+ Läs mer

L

1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

av: Herman Lindqvist
2018-02-18

Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...

+ Läs mer

L

Historiska kändisar - som du aldrig har sett dem

av: Robert de Vries
2017-06-09

Du kanske inte har tänkt på det, men är inte de flesta personerna på museernas tavlor ofta allvarliga eller rent av dystra? På SO-rummet har vi nu ändrat på detta. Välkommen in på en annorlunda och lite gladare gallerivisning...

+ Läs mer

Länkar om Gustav III

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS