Isaac Newton

Hans mest produktiva period började 1665 då universitetet Cambridge stängdes under två år på grund av en pestepidemi. Då fullbordade han sina matematiska studier och studerade ljusets natur. Med hjälp av prismor lyckades han fastställa att vanligt vitt ljus är sammansatt av alla regnbågens färger.

Under sina experiment med ljus konstruerade Newton det första spegelteleskopet. Detta spegelteleskop skänkte han senare till Royal Society i London.

1665-1666 studerade han himlakropparnas dynamik. Han kunde bevisa att den kraft som höll månen i dess bana var densamma som den vanliga tyngdkraften. Så småningom kom han fram till sin största vetenskapliga upptäckt, den allmänna gravitationen. Denna så kallade tyngdlag fastställer och förklarar himlakropparnas banor. Men historien om det fallande äpplet i huvudet på Newton, som innebar att Newton upptäckte tyngdlagen, är dock inte sann.

Newton gjorde en snabb akademisk karriär. Han blev professor och senare chef för det brittiska myntverket i London. Som chef för myntverket jagade han med stor framgång falskmyntare som i ett stort antal blev hängda.

Newton var en ångestfylld och komplicerad person. Hans många raseriutbrott ledde till flera nervsammanbrott.

Newton lade grunden till mekaniken. 1687 publicerade han sitt berömda verk Philosophiae Naturalis Principia Mathematica. Boken, som ofta bara kallas Principia, anses av många vara den viktigaste boken som någonsin skrivits. I den presenterade Newton en helt ny världsbild där han bland annat formulerade tre berömda rörelselagar, grunderna i klassisk mekanik och gravitationslagen (inkl. tyngdkraft) som bland annat förklarar himlakroppars rörelser.

Isaac Newton avled 1727 vid en ålder av 84 år.

LÄS MER: Isaac Newton och den moderna matematiska vetenskapens födelse

LÄS MER: Naturvetenskapliga revolutionen

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare