Lätta fakta om Sveriges skog

Mer än halva Sverige är täckt av skog. Så har det inte alltid varit. Under långa perioder har skogen täckt hela landet, och under andra tider har det funnits mindre skog.
L

Skogen är Sveriges mest dominerande naturtyp och skog i olika former täcker närmare 70 procent av landarealen.

Skogen genom tiderna

För 12 000 år sedan täckte inlandsisen fortfarande stora delar av vårt land. I de södra delarna, där isen hade smält, fanns ännu ingen skog.

För 9 000 år sedan fanns det bara rester kvar av isen. Då växte det blandskog av tall och björk i norra Sverige. I söder fanns lövskog. Granar fanns inte alls.

För ungefär 5 000 år sedan grodde det första granfröet i Sverige. Det tog sedan över 2 000 år för granen att sprida sig över hela landet.

ANNONS

ANNONS

Hur skogen användes förr

Människor i Sverige har alltid använt skogen. För att värma hus och för att laga mat behövdes ved att elda med. Till hus, båtar, möbler och redskap behövdes trä. För att få fram tjära, som man använde som träskydd för båtar, värmde man sönderhuggna tallstubbar.

Skogen har också varit viktig för att framställa järn. För att bryta järnmalm ur berget började man på 1500-talet att värma berget med stora vedbrasor. När berget sedan kyldes sprack det. I flera hundra år gjorde man så för att få loss järnmalmen, och det gick åt enorma mängder skog till detta.

För att smälta järnmalm så att man fick fram järn, eldade man i masugnarna med träkol. Träkolet framställde man i kolmilor.
 

Kolmila
Bild: Örebro Stadsarkiv
En kolmila var en hög med ved. Den var täckt med jord, torv, gräs och sand. När man tände milan pyrde det bara eftersom veden knappt nåddes av något syre. Kvar blev träkol.

Urskog

När skogen får växa som den vill kallas den urskog. Grönskan blir tät med en blandning av gamla och unga träd, döda träd och små plantor.

Det finns inte så mycket urskog kvar i Sverige. För att bevara urskogen skyddas vissa skogsområden. Framförallt i norra Sverige finns skogsreservat. Där får växter och djur leva i  fred.

ANNONS

ANNONS

Kulturskog

Den skog som används av människan kallas kulturskog. Man hugger ner träd och planterar nya. Träden används till bränsle, virke och papper. Större delen av den svenska skogen är kulturskog.

Skogstyper i Sverige

Följ markeringarna på kartan.

Sveriges fyra vanligaste skogstyper.

 

1. Barrskog
Den svenska barrskogen är en del av ett område som kallas norra barrskogsbältet (taigan). Det sträcker sig över många länder på norra delen av jorden, till exempel Ryssland, Sverige och Kanada.

Barrskogen består mest av gran och tall, men lövträd som björk och asp förekommer också.

2. Blandskog
I Götaland och Svealand finns skogar där gran och tall växer blandat med björk och asp. Andra lövträd förekommer också, till exempel ek, lönn och alm.

3. Lövskog
I södra Sverige växer skogar av lövträd med bland annat bok, alm, ask och lönn.

När man talar om lövskog brukar man syfta på skog som fäller sina löv och är kal om vintern

4. Fjällbjörkskog
I fjälltrakterna mellan barrskogarna och fjällen växer stora områden med fjällbjörkskog.

ANNONS

ANNONS

Vi använder skogen

Skogen är en viktig naturtillgång i Sverige. Den är en förnyelsebar råvara. Det betyder att den bildas på nytt efter en tid när man har använt den.

Avverkning: Att fälla träd kallas för att avverka. Förr gjorde man kalhyggen när man avverkade. Då sågade man ner precis allt på stora ytor. Nu försöker man avverka så att växter, djur och natur kan leva vidare. Kalhyggen är förbjudna. Den som avverkar måste lämna fröträd och gamla döda träd åt hackspettar och insekter.

Sågverk: I sågverken sågas stockarna till bräder i olika storlekar. Kantbitar och smalare delar av trädstammen huggs till träflis som används till pappersmassa. Sågspånet blandas med lim och pressas till spånplattor som man sedan använder till husbyggen och möbeltillverkning.

De första sågverken i Sverige låg vid forsar eftersom sågarna drevs med vattenhjul. Mot slutet av 1800-talet kunde sågarna drivas med ångmaskiner. Då flyttade sågverken till hamnstäder, framför allt vid Norrlandskusten. Dit kom stockarna flytande på de stora älvarna.

Idag drivs maskinerna med elektricitet, och stockar och färdiga trävaror körs på lastbilar.

 

Avverkning
Bild: Mia Maria Güettler ©
1. Skördaren fäller, kvistar, kapar och sorterar.
2. Stockarna körs till sågverk eller till pappersbruk.
3. För att ny skog ska växa behövs både fröträd och nya plantor.
4. Skogen måste rensas och gallras för att kunna växa sig stor och kraftig.
5. I Sverige tar det i söder ca 80 år till slutavverkning. I norr tar det ca 100-120 år.


Träindustrier: I Sverige tillverkas mycket av trä. I länder som inte har så mycket skog, byggs hus av sten och tegel. Möbler kan tillverkas av plast, men många köper ändå gärna trävaror från till exempel Sverige.

ANNONS

ANNONS

Papperstillverkning: I Sverige är papper billigt eftersom det finns gott om både träd och industrier som tillverkar papper. Där kan man även återvinna förbrukat papper och göra tidningspapper av det. Då sparar man mycket skog.

 

Papperstillverkning
Bild: Mia Maria Güettler ©
1. Råvaran (stockar, kvistar och spillbitar) kommer till fabriken på en långtradare och kapas, barkas och hackas till små bitar som kallas flis.
2. Flisen kokas, tvättas och blir till pappersmassa.
3. Massan pressas och torkas till stora ark och rullar.
 

Bränsle: Trä används fortfarande som bränsle för att värma hus. Man kan elda med ved, flis eller pellets. Pellets tillverkas av trädrester från sågverken. Trä är en förnyelsebar energikälla.
 

Trädrekord - äldst och störst

I Sverige blir inte träden så höga och stora som i länder där det är varmare. Svenska träd kan ändå bli ganska gamla om de inte huggs ner. Så här gamla kan några svenska träd bli:



 

Trädsorter och ålder
Bild: Mia Maria Güettler ©
 

Det träd som sägs vara världens största träd är ett mammutträd i Kalifornien i USA. Det är ett slags jättetall som är 83 meter hög. Om man mäter runt trädet är det 31 meter runt om (omkrets). Tvärs igenom trädet är det 11 meter (diameter). Trädet kallas för "General Sherman".

I Kalifornien växer också det allra äldsta träd som man känner till. Det är en gammal tall som är 4 700 år.

I länderna i södra Europa, t.ex. i Italien, Spanien och Grekland, växer många olivträd. De växer mycket långsamt och kan bli 2 000 år gamla. Det finns ett uttryck som säger att man planterar inte ett olivträd åt sig själv, man planterar det inte heller till sitt barn, man planterar det till sitt barnbarn.
 

ANNONS

ANNONS

Dendrokronologi

Med hjälp av trädens årsringar kan föremål, byggnader och andra konstruktioner av trä tidsbestämmas. Detta kallas dendrokronologi (dendro är grekiska och betyder träd).

I Sveriges tempererade klimat växer träden nästan bara under våren och försommaren. De ljusa ringarna visar tillväxten och de mörka, smalare ringarna bildas när tillväxten avstannar under sensommaren och hösten. En följd av år ger ett variationsrikt och karaktäristiskt mönster av smala och breda årsringar som är  unikt för just den perioden. Mönstret blir ungefär detsamma på träd inom ett och samma klimatområde eftersom vädret påverkat alla träd där på likartat sätt.

Först upprättas en årsringskronologi. Med början i levande träd jämförs träprovers årsringar med varandra. Det gäller att hitta de ställen där årsringskurvorna stämmer överens. Med hjälp av allt äldre prover kan man skapa serier som sträcker sig långt bakåt i tiden.

Varje landskap i Sverige har separata årsringsserier av varierande längd. Den längsta finns för tall i Lappland. Den sträcker sig bakåt i tid till 5500 f.Kr. Östergötlands serie sträcker sig till 800 e.Kr. I Europa är de längsta serierna 10 400 år.

Alla träd lämpar sig inte att göra kronologier av. Som tur är för oss i Norden går det mycket bra att upprätta serier av ek, tall och gran som är de träd som flitigast använts som virke i de nordiska länderna.

Om man vill tidsbestämma till exempel ett skepp börjar man med att ta ett träprov från skeppets virke. Sedan försöker man ta reda på varifrån virket kommer. När man vet det jämförs provets årsringar med den kronologi som finns för det träslaget på den platsen. Ofta kan man säga exakt vilket år trädet som skeppet är byggt av fälldes.

Tips till läraren: Dendrokronologi kan vara ganska krångligt att förklara för eleverna men att visa årsringar för att se trädets ålder är alltid en början.
 

LÄS MER: Lätta fakta om papprets historia

LÄS MER: Lätta fakta om fjällen

LÄS MER: Naturresurser och dess fördelning

LÄS MER: Produktion och konsumtion av varor och tjänster

LÄS MER: Växtlighet och vatten

LÄS MER: Sveriges geografi

LÄS MER: Sveriges natur och klimat (artikelserie)

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur stor del av Sverige är täckt av skog?
     
  2. Ungefär hur länge sedan är det som granen kom till Sverige?
     
  3. Varför gick det åt så mycket ved förr när man skulle framställa järn?
     
  4. Vad är det för skillnad på urskog och kulturskog?
     
  5. Vilka fyra slags typer av skog finns i Sverige?
     
  6. Vad menas med att skogen är en förnyelsebar råvara?
     
  7. Vad gör en skördare i skogen?
     
  8. Vad var det som gjorde att det blev möjligt att flytta sågverken till Norrlandskustens hamnstäder?
     
  9. Hur kom stockarna dit?
     
  10. Vad är flis?
     
  11. Vilka tre former av trä kan man ha som bränsle för att värma hus?
     
  12. Vad menas med dendrokronologi och vad används det till?

Fundera på:

  1. Tänk om en ek som är 1 000 år kunde berätta något av vad den sett under sitt långa liv. Fundera på var den växer och skriv något som den kan ha sett.
     


Text: Kalle Güettler (f.d. lärare, nu författare av läromedel, facklitteratur och ungdomsböcker) och Kristina Güettler (läromedelsförfattare och SO-lärare i bl.a. geografi)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Mellan himmel och jord", (geografibok för åk 4-9), tidigare utgiven av Studentlitteratur AB.
 

Senast uppdaterad: 14 november 2023
Publicerad: 30 mars 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
Åker

Lätta fakta om Sveriges jordbruksbygd och jordbruk

Människorna i Sverige började odla och skörda för cirka 6 000 år sedan. Från andra länder kom...

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om havet och kusten

Ungefär 70 procent av jordklotets yta täcks av hav. Haven hänger ihop med varandra men är ändå...

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om älvar

I Sverige kallas de stora floderna för älvar. De börjar som små bäckar som rinner samman och blir...

L

Sex kända öar i svenska sjöar

Människor har alltid bott i närheten av vatten, vid sjöar, älvar och hav. Några av de öar som...

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om sjöar

Sverige är ett land som är rikt på sjöar. Det finns ungefär 100 000 sjöar i Sverige, stora och små...

L

Lätta fakta om samerna

Samerna är ett folk som bor i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det område där...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Växtlighet och vatten

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material...

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Produktion och konsumtion av varor och tjänster

Hur produktion, transport och konsumtion av varor och tjänster hänger nära samman med globaliseringen.

Sveriges geografi

Geografi med fokus på Sverige. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Sveriges geografi ur olika...

Relaterade taggar

Sågverksindustrin

Den svenska sågverksindustrin befann sig länge i skuggan av den norska, men från 1800-talets mitt...

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Allemansrätten

av: Mattias Axelsson
2022-11-16

I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är biologisk mångfald?

av: Mattias Axelsson
2021-05-17

I veckans avsnitt, som görs på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet pratar vi med Erik Hansson (naturjournalist) om biologisk mångfald och biologiska mångfaldens dag som infaller 22 maj.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges geografi

av: Julia och Mattias
2019-05-19

Mattias och Julia fortsätter Norden-specialen och pratar om Sveriges geografi.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordens geografi och politik

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-09-18

Julia, Mattias och Kristoffer börjar en Norden-special med att gå igenom det viktigaste i Nordens geografi och politik och en del om nordiska samarbeten.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Enkla fakta om konsumenträtt

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar konsumenträtt. Begrepp som nämns är bl.a. öppet köp, garanti, bytesrätt, reklamationsrätt och ångerrätt.

+ Lyssna