Industrialism
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning. Industrialisering för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.
De samhällen som har industrialiserats skiljer sig stort från mindre utvecklade samhällen där jordbruk ofta är den dominerande näringsgrenen.
I industrialiserade samhällen är det bara en liten del av befolkningen som arbetar med jordbruk.
Det började på 1800-talet då ny teknik förvandlade människors sätt att arbeta och leva i Europa och USA.
Bättre transporter, nya städer och stora fabriker med maskiner drivna av vattenkraft eller ångkraft började bli vanliga. Tillgången på kol och järnmalm var viktig för ångkraft och järnvägar.
Industrialismen utgör en av de viktigaste faktorerna som har påverkat samhället de senaste två hundra åren. Samtidigt är den miljöförstöring som industrialismen medfört ett av vår tids största globala problem.
LÄS MER: Industriella revolutionen
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914
LÄS MER: Sveriges industrialisering
PODCAST: Orsaker till den industriella revolutionen
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material med anknytning till industrialism.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Industrialism
Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
Arbetsmiljö - så funkar det
Materialet tar upp hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats och på skolor. Med internationella utblickar och en historisk tillbakablick.
Artiklar om Industrialism
Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet
Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller höra när man nalkades en hytta eller en stångjärnshammare. Med jämna mellanrum steg ett gnistregn eller eldsken mot himlen eller också hördes vida omkring ett monotont dunkande. Ja, inte bara i det som vi nu kallar Bergslagen. Över stora delar av Sverige norr om Skåne fanns hyttor där tackjärn utvanns ur malmen och hamrar som formade sjöarnas och bergens järnmalm till järn och stål av hög kvalitet. Cirka 500 sådana anläggningar låg spridda längs vattendragen i skogrika områden...
Patriarkalismen vid svenska järnbruk under 1800-talet
Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...
Lätta fakta om Sveriges skog
Mer än halva Sverige är täckt av skog. Så har det inte alltid varit. Under långa perioder har skogen täckt hela landet, och under andra tider har det funnits mindre skog. Skogen är en viktig naturtillgång i Sverige. Den är en förnyelsebar råvara. Det betyder att den bildas på nytt efter en tid när man har använt den...
Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk
Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.
Att mäta och styra tiden
Vad är tid? En osynlig linje som ritats upp under årmiljonerna - där händelser trätts upp på rad, som smultronen på ett grässtrå om sommaren? Riken har uppstått och fallit. Kungar och drottningar har visat sin styrka och dödlighet. Miljoner och åter miljoner människor har fötts: arbetat, ätit och älskat för att sedan förvandlas till mull och falla i glömska. Långt fram på denna oändliga tidslinje har du själv fötts, för att leva din tid. Du räknar din tid i år. Och du bryter ner åren i smådelar: månader, dagar, timmar, minuter och sekunder. Om någon frågar dig när du är född, vet du genast besked: år, månad, dag och kanske till och med klockslag. Och du vet att det en gång kommer att finnas ett datum för när din tid på jorden är över. Men själva tiden fortsätter ändå längs en linje som aldrig tar slut...
Elektricitetens historia, del 1: En ny kraftkälla
Greker hade för 2 500 år sedan lärt sig att göra en bärnsten magnetisk genom att gnida den med en tyglapp. Grekerna kunde inte förklara fenomenet, men de gav det ett namn. Bärnsten heter elektron på grekiska, och därifrån kommer vårt ord elektricitet. År 1819 visade dansken Örsted att elektrisk ström kan få en magnetnål att röra sig. Tidigare hade man trott att magnetism och elektricitet var två olika fenomen. Nu började det bli klart att det var fråga om samma sak. När sedan engelsmannen Michael Faraday förde en magnet genom en slinga koppartråd - och tråden blev strömförande, blev det fastställt att magneten kunde skapa elektricitet. Detta experiment år 1831 är kanske historiens viktigaste...
Podcast om Industrialism
Sveriges nittonhundratal: 1900-1909
Mattias, Julia och Kristoffer börjar en ny serie om Sverige på 1900-talet. Ett avsnitt för varje årtionde. Vi börjar med det första 1900-1909. Här pratas det om unionsupplösning, storstrejk, råttjakt och grammofonskivor.
Orsaker till den industriella revolutionen
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
Länkar om Industrialism
Bondelivet på 1800-talet - året på gården
Artikel i tidningen Släkthistoria där Åke Steinwall berättar om bönder och jordbruk på 1800-talet. Intensiteten i en bondefamiljs arbete växlade under året. På sommaren när både slåtter och skörd skulle hinnas med fick man ofta kalla in extra arbetskraft. Vintern var lugnare, även om många ägnade sig åt andra sysslor för att klara försörjningen. Följ med till familjejordbrukens tid!
Europa under 1800-talet förklarat
Faktafilm (19:42 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om Europa under 1800-talet. 1800-talet brukar ses som brytpunkten mellan det gamla och det nya. Här ställs många stora frågor på sin spets: Hur ska ett land styras? Vad är egentligen ett land? Och är förändring alltid bättre? Vi förklarar de viktigaste händelserna i ett föränderligt Europa.
Om Historia förklarad:
I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Socialismens framväxt
Avsnitt (19:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om socialismen. Socialismen växer fram under industrialisering, då fabriksarbetare sluter sig samman och tar intryck av tankar om att samhället behöver förändras och utvecklas på ett annat sätt. Men hur fick dessa egentligen spridning? Vilka var de största tänkarna? Och hur utvecklades ideologin i världen - och i Sverige? Vi förklarar hur det gick till när socialismen som idé växte fram - och vilka konsekvenser den fick.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
ANNONS
ANNONS
Snabbkoll på industrialiseringen
Avsnitt (3:23 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om industrialiseringen (för åk 7-9). Özz Nûjen berättar om hur den industriella revolutionen tog fart och spreds från Storbritannien över världen.
Marxism - Marxism - produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken
Lektionsfilm (7:12 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 3 av 4. I det här klippet berättas om produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken.
Från jordbrukssamhälle till industrisamhälle
Läxhjälpsfilm (11:34 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.
Från industrisamhälle till tjänstesamhälle
Läxhjälpsfilm (14:17 min) där SO-läraren Lena Tegström redogör för samhällsförändringar i form av övergången från industrisamhälle till tjänstesamhälle.
Förutsättningar för industrialiseringen
Läxhjälpsfilm (15:01 min) där SO-läraren Lena Tegström går igenom vilka förutsättningar som behövdes för den industriella revolutionen och industrialisering. Här berörs även smittkoppor och vaccin.
Svenska pappersbruk
Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om svensk papperstillverkning ur ett historiskt perspektiv. Papperstillverkningen har långa och stolta anor i Sverige. De första bruken uppstod redan på 1500-talet. Genom seklerna har produktionssätten varierat, liksom skalan på verksamheten...
Industriella revolutionen förklarad
Avsnitt (17:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om industriella revolutionen. Den industriella revolutionen har bidragit till en av de största förändringarna i mänsklighetens historia. Omvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle börjar i England i mitten av 1700-talet för att sedan sprida sig vidare. Men varför startade den just där, och varför misslyckades den till en början i Sverige? Vi förklarar förutsättningarna för den industriella revolutionen och hur den förändrade livet för människor i världen - och i Sverige.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Margarinets historia - konstgjort smör väckte starka känslor
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om margarinets historia. Få saker är väl så alldagliga som ett margarinpaket. Ändå är det en produkt som ända sedan den såg dagens ljus 1869 har varit omstridd. Men varken smutskastningskampanjer eller hårda regleringar har kunnat hindra det konstgjorda matfettets segertåg...
Den tidiga svenska bilhistorien
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om pionjärtiden i svensk bilism. Några få biltillverkare i Europa hade omkring 1900 fått igång en liten produktion. Tekniskt intresserade gjorde studieresor för att hämta inspiration, importera eller för att starta upp svenska fabriker. Pionjärtiden i svensk bilism präglas av tveksamhet till de glada försök som ändå gjordes. Först efter 1918 började vägtransporterna motoriseras i större omfattning...
Efterkrigstidens svenska bilindustri
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om den svenska bilindustrin under efterkrigstiden. Sverige var ett kapitel för sig i den västeuropeiska bilindustrins framgångssaga under efterkrigsdecennierna, då landet hade en anmärkningsvärd bilproduktion för att vara ett så litet land. De två svenska bilföretagen – Volvo och Saab – var på många sätt intimt förknippade med den samtida idealbilden av folkhemmet och byggandet av det svenska välfärdssamhället...
Bilismen medförde en konsumtionsrevolutionen
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om bilismens framväxt och dess inverkan på ekonomin. Privatbilismen förändrade människors sätt att leva på flera plan. År 1950 skedde en av fyra persontransporter i Sverige med personbil, och 1965 hade andelen ökat till sju av tio resor. När svensken skulle till jobbet eller handla eller åka på semester tog han allt oftare bilen i stället för buss, tåg eller för den delen cykel, moped eller motorcykel...
Tändsticksindustrins historia
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om stickorna som erövrade världen. Svensk tändsticksindustri ses ofta i det falnande ljuset av Ivar Kreugers imperium. Men historien rymmer bra mycket mer än så...