Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning. Industrialisering för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.
De samhällen som har industrialiserats skiljer sig stort från mindre utvecklade samhällen där jordbruk ofta är den dominerande näringsgrenen.
I industrialiserade samhällen är det bara en liten del av befolkningen som arbetar med jordbruk.
Det började på 1800-talet då ny teknik förvandlade människors sätt att arbeta och leva i Europa och USA.
Bättre transporter, nya städer och stora fabriker med maskiner drivna av vattenkraft eller ångkraft började bli vanliga. Tillgången på kol och järnmalm var viktig för ångkraft och järnvägar.
Industrialismen utgör en av de viktigaste faktorerna som har påverkat samhället de senaste två hundra åren. Samtidigt är den miljöförstöring som industrialismen medfört ett av vår tids största globala problem.
LÄS MER: Industriella revolutionen
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914
LÄS MER: Sveriges industrialisering
PODCAST: Orsaker till den industriella revolutionen
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material med anknytning till industrialism.
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
Materialet tar upp hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats och på skolor. Med internationella utblickar och en historisk tillbakablick.
När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...
Den är inte mer än en meter hög. En liten kortvuxen växt som spelat en i det närmaste osannolikt stor roll i världshistorien. Det handlar om bomullsplantan. De tunna och fina bomullshåren kring växtens frön är råmaterialet till världens viktigaste textil - bomullstyget. Men bakom vår bild av bomullen som en mycket viktig nyttoväxt döljer sig en historia fylld av mänskligt lidande och hårt arbete, men också entreprenörskap och framtidstro...
I början av 1800-talet utbröt ett stort uppror i textilbältet i mellersta England. Detta uppror var dock av ett helt annan slag än tidigare uppror. Det var ett krig mot maskinerna! Upproret leddes av yrkesskickliga hantverkare inom textilbranschen som kallades ludditer. Ludditerna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som protesterade mot den industriella revolutionens samhällsförändringar. Protesterna uttrycktes ofta genom att förstöra textilmaskiner eftersom de tog ifrån dem deras yrkesstolthet och gjorde dem överflödiga på arbetsmarknaden. Resningen startade i Nottingham 1811 och spred sig snabbt över landet...
"Jag ska bevisa för er att maskinen inte ens gör nio kilometer, att den påverkas av varje väder - kort och gott att den inte på något sätt kan tävla med kanalen." Detta häftiga utfall gjorde den brittiske parlamentsledamoten Harrison en vårdag år 1825. Debatten gällde huruvida en järnväg skulle byggas mellan Manchester och Liverpool, och motståndaren, ingenjören George Stephenson, visste vad det gällde. En seger för honom skulle betyda ett genombrott för järnvägen. Men järnvägarna hotade mäktiga ekonomiska intressen och redan utstakningen av banan hade lett till slagsmål och skottlossningar...
Under 1600-talet var Nederländerna – dagens Belgien och Holland – Europas ekonomiska kraftcentrum. Amsterdam framstod som tidens stora handelsstad dit internationellt kapital sökte sig. Inom järnindustrin var Nederländerna ledande med sin avancerade teknik och sina moderna produktionsformer. Vallonien, det fransktalande området mot gränsen till Frankrike, blev en guldgruva också för Sverige. Härifrån rekryterades ett par tusen yrkesarbetare, företagare och köpmän – vallonerna – som genom sin insats för bruksnäringen i vårt land kan sägas vara den mest lönsamma importen någonsin...
Svenska exportföretag som grundats under 1890-talets industriella genombrott lockades av den ryska marknaden. I S:t Petersburg fanns AB Separator, Asea, SKF, Alfa-Laval, AGA, Bolinders och L M Ericsson. Mest imponerande var dock Nobels fabriksområde och residens vid Samsonkajen i norra delen av S:t Petersburg. Nobels ryska historia speglar inte bara den svenska uppfinnartraditionen och industriella offensiven under 1800-talets senare del utan också Rysslands omvälvande historia decennierna kring sekelskiftet 1900 med industrialisering, världskrig och efterföljande revolution 1917...
Mattias, Julia och Kristoffer börjar en ny serie om Sverige på 1900-talet. Ett avsnitt för varje årtionde. Vi börjar med det första 1900-1909. Här pratas det om unionsupplösning, storstrejk, råttjakt och grammofonskivor.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
Avsnitt (3:23 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om industrialiseringen (för åk 7-9). Özz Nûjen berättar om hur den industriella revolutionen tog fart och spreds från Storbritannien över världen.
Lektionsfilm (7:12 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 3 av 4. I det här klippet berättas om produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken.
Läxhjälpsfilm (11:34 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.
Läxhjälpsfilm (14:17 min) där SO-läraren Lena Tegström redogör för samhällsförändringar i form av övergången från industrisamhälle till tjänstesamhälle.
Läxhjälpsfilm (15:01 min) där SO-läraren Lena Tegström går igenom vilka förutsättningar som behövdes för den industriella revolutionen och industrialisering. Här berörs även smittkoppor och vaccin.
Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om svensk papperstillverkning ur ett historiskt perspektiv. Papperstillverkningen har långa och stolta anor i Sverige. De första bruken uppstod redan på 1500-talet. Genom seklerna har produktionssätten varierat, liksom skalan på verksamheten...
Avsnitt (17:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om industriella revolutionen. Den industriella revolutionen har bidragit till en av de största förändringarna i mänsklighetens historia. Omvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle börjar i England i mitten av 1700-talet för att sedan sprida sig vidare. Men varför startade den just där, och varför misslyckades den till en början i Sverige? Vi förklarar förutsättningarna för den industriella revolutionen och hur den förändrade livet för människor i världen - och i Sverige.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om margarinets historia. Få saker är väl så alldagliga som ett margarinpaket. Ändå är det en produkt som ända sedan den såg dagens ljus 1869 har varit omstridd. Men varken smutskastningskampanjer eller hårda regleringar har kunnat hindra det konstgjorda matfettets segertåg...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om pionjärtiden i svensk bilism. Några få biltillverkare i Europa hade omkring 1900 fått igång en liten produktion. Tekniskt intresserade gjorde studieresor för att hämta inspiration, importera eller för att starta upp svenska fabriker. Pionjärtiden i svensk bilism präglas av tveksamhet till de glada försök som ändå gjordes. Först efter 1918 började vägtransporterna motoriseras i större omfattning...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om den svenska bilindustrin under efterkrigstiden. Sverige var ett kapitel för sig i den västeuropeiska bilindustrins framgångssaga under efterkrigsdecennierna, då landet hade en anmärkningsvärd bilproduktion för att vara ett så litet land. De två svenska bilföretagen – Volvo och Saab – var på många sätt intimt förknippade med den samtida idealbilden av folkhemmet och byggandet av det svenska välfärdssamhället...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om bilismens framväxt och dess inverkan på ekonomin. Privatbilismen förändrade människors sätt att leva på flera plan. År 1950 skedde en av fyra persontransporter i Sverige med personbil, och 1965 hade andelen ökat till sju av tio resor. När svensken skulle till jobbet eller handla eller åka på semester tog han allt oftare bilen i stället för buss, tåg eller för den delen cykel, moped eller motorcykel...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om stickorna som erövrade världen. Svensk tändsticksindustri ses ofta i det falnande ljuset av Ivar Kreugers imperium. Men historien rymmer bra mycket mer än så...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om familjen Nobels tid i Ryssland. Familjen Nobel intar en särskild plats i Rysslands näringslivshistoria. Tre generationer Nobel – från första hälften av 1800-talet och ända fram till 1918 – hade sin verksamhet i Ryssland. Pappa Immanuel, sönerna Ludvig, Alfred och Robert samt Ludvigs söner Karl och Emanuel spelade en mycket framträdande roll inte bara för grundandet och utvecklingen av Rysslands industri i allmänhet utan också för Rysslands försvarsindustri...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om den svenska verkstadsindustrin och Sveriges industrialisering. Det var många företag som bidrog till expansionen av verkstadsindustrin från 1890-talet och som satte Sverige på kartan som en hemort för duktiga ingenjörer och utveckling av nya produkter.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om Nobelprisets tidiga historia. Under några få år var Alfred Nobel ägare av Bofors. Det korta nedslaget i Värmlandsskogarna fick på lång sikt en historisk betydelse. Nobels investeringar i Bofors lade inte bara grunden till en världsindustri och en blomstring i hela bygden - satsningen där avgjorde också Nobelprisets öde...
Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien. Ekonomisk historia hänger till stor...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...
Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...
Järnvägar och tåg började användas i början av 1800-talet. Ett industrisamhälle kräver bra...
Ångmaskinen är en av de allra viktigaste uppfinningar som gjorts. De första ångmaskinerna som...
Första världskriget 1914-1918 var det dittills största och blodigaste krig som någonsin inträffat....
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Manufakturer var statsstödda fabriker utanför skråsystemet. Några av de mest kända var belägna i...
När arbetarrörelsen på 1880-talet valde första maj till demonstrationsdag var det inte av en slump...
George Stephenson (1781-1848) brukar kallas för ”järnvägarnas fader”. Det var genom hans arbete som...
Henry Ford (1863-1947) föddes i Dearborn, Michigan i USA. Fadern var lantbrukare. Modern Mary dog...
Barnarbete var en normal företeelse i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen lekålder,...
Som energisystem kom genombrottet för elektriciteten först med trefassystemets införande på 1890-...
