Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning. Industrialisering för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.
De samhällen som har industrialiserats skiljer sig stort från mindre utvecklade samhällen där jordbruk ofta är den dominerande näringsgrenen.
I industrialiserade samhällen är det bara en liten del av befolkningen som arbetar med jordbruk.
Det började på 1800-talet då ny teknik förvandlade människors sätt att arbeta och leva i Europa och USA.
Bättre transporter, nya städer och stora fabriker med maskiner drivna av vattenkraft eller ångkraft började bli vanliga. Tillgången på kol och järnmalm var viktig för ångkraft och järnvägar.
Industrialismen utgör en av de viktigaste faktorerna som har påverkat samhället de senaste två hundra åren. Samtidigt är den miljöförstöring som industrialismen medfört ett av vår tids största globala problem.
LÄS MER: Industriella revolutionen
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914
LÄS MER: Sveriges industrialisering
PODCAST: Orsaker till den industriella revolutionen
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material med anknytning till industrialism.
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
Materialet tar upp hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats och på skolor. Med internationella utblickar och en historisk tillbakablick.
Greker hade för 2 500 år sedan lärt sig att göra en bärnsten magnetisk genom att gnida den med en tyglapp. Grekerna kunde inte förklara fenomenet, men de gav det ett namn. Bärnsten heter elektron på grekiska, och därifrån kommer vårt ord elektricitet. År 1819 visade dansken Örsted att elektrisk ström kan få en magnetnål att röra sig. Tidigare hade man trott att magnetism och elektricitet var två olika fenomen. Nu började det bli klart att det var fråga om samma sak. När sedan engelsmannen Michael Faraday förde en magnet genom en slinga koppartråd - och tråden blev strömförande, blev det fastställt att magneten kunde skapa elektricitet. Detta experiment år 1831 är kanske historiens viktigaste...
Omdömena om den man som hittades död i sin säng i Paris den 12 mars 1932 har skiftat. Var han en simpel bedragare och äventyrare eller en lysande finansfurste, en man som hade skänkt Sverige en ny storhetstid? Oavsett hur mannen, Ivar Kreuger, värderas står det klart att han byggde upp ett jättelikt internationellt företagsimperium och att hans död för egen hand fick stora konsekvenser för det svenska näringslivet och flera av dess ledande män...
Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...
Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...
När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...
Den är inte mer än en meter hög. En liten kortvuxen växt som spelat en i det närmaste osannolikt stor roll i världshistorien. Det handlar om bomullsplantan. De tunna och fina bomullshåren kring växtens frön är råmaterialet till världens viktigaste textil - bomullstyget. Men bakom vår bild av bomullen som en mycket viktig nyttoväxt döljer sig en historia fylld av mänskligt lidande och hårt arbete, men också entreprenörskap och framtidstro...
Mattias, Julia och Kristoffer börjar en ny serie om Sverige på 1900-talet. Ett avsnitt för varje årtionde. Vi börjar med det första 1900-1909. Här pratas det om unionsupplösning, storstrejk, råttjakt och grammofonskivor.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
Avsnitt (3:23 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om industrialiseringen (för åk 7-9). Özz Nûjen berättar om hur den industriella revolutionen tog fart och spreds från Storbritannien över världen.
Lektionsfilm (7:12 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 3 av 4. I det här klippet berättas om produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken.
Läxhjälpsfilm (11:34 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.
Läxhjälpsfilm (14:17 min) där SO-läraren Lena Tegström redogör för samhällsförändringar i form av övergången från industrisamhälle till tjänstesamhälle.
Läxhjälpsfilm (15:01 min) där SO-läraren Lena Tegström går igenom vilka förutsättningar som behövdes för den industriella revolutionen och industrialisering. Här berörs även smittkoppor och vaccin.
Artikel i tidningen Släkthistoria där du kan läsa om svensk papperstillverkning ur ett historiskt perspektiv. Papperstillverkningen har långa och stolta anor i Sverige. De första bruken uppstod redan på 1500-talet. Genom seklerna har produktionssätten varierat, liksom skalan på verksamheten...
Avsnitt (17:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om industriella revolutionen. Den industriella revolutionen har bidragit till en av de största förändringarna i mänsklighetens historia. Omvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle börjar i England i mitten av 1700-talet för att sedan sprida sig vidare. Men varför startade den just där, och varför misslyckades den till en början i Sverige? Vi förklarar förutsättningarna för den industriella revolutionen och hur den förändrade livet för människor i världen - och i Sverige.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om margarinets historia. Få saker är väl så alldagliga som ett margarinpaket. Ändå är det en produkt som ända sedan den såg dagens ljus 1869 har varit omstridd. Men varken smutskastningskampanjer eller hårda regleringar har kunnat hindra det konstgjorda matfettets segertåg...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om pionjärtiden i svensk bilism. Några få biltillverkare i Europa hade omkring 1900 fått igång en liten produktion. Tekniskt intresserade gjorde studieresor för att hämta inspiration, importera eller för att starta upp svenska fabriker. Pionjärtiden i svensk bilism präglas av tveksamhet till de glada försök som ändå gjordes. Först efter 1918 började vägtransporterna motoriseras i större omfattning...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om den svenska bilindustrin under efterkrigstiden. Sverige var ett kapitel för sig i den västeuropeiska bilindustrins framgångssaga under efterkrigsdecennierna, då landet hade en anmärkningsvärd bilproduktion för att vara ett så litet land. De två svenska bilföretagen – Volvo och Saab – var på många sätt intimt förknippade med den samtida idealbilden av folkhemmet och byggandet av det svenska välfärdssamhället...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om bilismens framväxt och dess inverkan på ekonomin. Privatbilismen förändrade människors sätt att leva på flera plan. År 1950 skedde en av fyra persontransporter i Sverige med personbil, och 1965 hade andelen ökat till sju av tio resor. När svensken skulle till jobbet eller handla eller åka på semester tog han allt oftare bilen i stället för buss, tåg eller för den delen cykel, moped eller motorcykel...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om stickorna som erövrade världen. Svensk tändsticksindustri ses ofta i det falnande ljuset av Ivar Kreugers imperium. Men historien rymmer bra mycket mer än så...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om familjen Nobels tid i Ryssland. Familjen Nobel intar en särskild plats i Rysslands näringslivshistoria. Tre generationer Nobel – från första hälften av 1800-talet och ända fram till 1918 – hade sin verksamhet i Ryssland. Pappa Immanuel, sönerna Ludvig, Alfred och Robert samt Ludvigs söner Karl och Emanuel spelade en mycket framträdande roll inte bara för grundandet och utvecklingen av Rysslands industri i allmänhet utan också för Rysslands försvarsindustri...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om den svenska verkstadsindustrin och Sveriges industrialisering. Det var många företag som bidrog till expansionen av verkstadsindustrin från 1890-talet och som satte Sverige på kartan som en hemort för duktiga ingenjörer och utveckling av nya produkter.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om Nobelprisets tidiga historia. Under några få år var Alfred Nobel ägare av Bofors. Det korta nedslaget i Värmlandsskogarna fick på lång sikt en historisk betydelse. Nobels investeringar i Bofors lade inte bara grunden till en världsindustri och en blomstring i hela bygden - satsningen där avgjorde också Nobelprisets öde...
Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien. Ekonomisk historia hänger till stor...
Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...
Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...
Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...
Arbetarklassen innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de...
Järnvägar och tåg började användas i början av 1800-talet. Ett industrisamhälle kräver bra...
Ångmaskinen är en av de allra viktigaste uppfinningar som gjorts. De första ångmaskinerna som...
Första världskriget 1914-1918 var det dittills största och blodigaste krig som någonsin inträffat....
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Manufakturer var statsstödda fabriker utanför skråsystemet. Några av de mest kända var belägna i...
När arbetarrörelsen på 1880-talet valde första maj till demonstrationsdag var det inte av en slump...
George Stephenson (1781-1848) brukar kallas för ”järnvägarnas fader”. Det var genom hans arbete som...
Henry Ford (1863-1947) föddes i Dearborn, Michigan i USA. Fadern var lantbrukare. Modern Mary dog...
Barnarbete var en normal företeelse i det förindustriella samhället. Barndomen var ingen lekålder,...
Som energisystem kom genombrottet för elektriciteten först med trefassystemets införande på 1890-...
