Industrialism

Lästid 11 minuter

Ångkraften prövades långt före industrialiseringen. Redan på 100-talet e.Kr beskrev greken Heron en enkel ångturbin som roterade av ångan. Under 1600-talet visade Otto von Guericke med sina Magdeburgska halvklot hur ånga kunde ge stor kraft. År 1712 byggde Thomas Newcomen en praktisk ångmaskin för att pumpa vatten ur gruvor. På 1760-talet förbättrade James Watt tekniken med en separat kondensor som sparade mycket bränsle och gjorde ångmaskinen användbar i fler miljöer...

+ Läs mer

Lästid 10 minuter

I 1700-talets och 1800-talets snabbt växande städer blev barnarbete en del av vardagen, trots att arbetet ofta var farligt och hårt. Särskilt utsatta var sotarpojkarna, som tvingades klättra in i trånga skorstenar där risken för skador och dödsolyckor var stor. Samtidigt visade berättelser från rättegångar och utredningar hur vuxenvärlden kunde se lidandet – men ändå låta det fortsätta. Frågan handlade inte bara om moral, utan också om pengar, regler och vilka liv som ansågs värda att skydda...

+ Läs mer

Lästid 10 minuter

Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan modernt och stod kanske på gränsen till industrialisering? Under Song blev konfucianismen delvis nytolkad och de kejserliga examinationerna blev en dominerande institution för de intellektuella och för den statliga förvaltningen. Samtidigt var Kina under attack norrifrån...

+ Läs mer

Lästid 13 minuter

Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller höra när man nalkades en hytta eller en stångjärnshammare. Med jämna mellanrum steg ett gnistregn eller eldsken mot himlen eller också hördes vida omkring ett monotont dunkande. Ja, inte bara i det som vi nu kallar Bergslagen. Över stora delar av Sverige norr om Skåne fanns hyttor där tackjärn utvanns ur malmen och hamrar som formade sjöarnas och bergens järnmalm till järn och stål av hög kvalitet. Cirka 500 sådana anläggningar låg spridda längs vattendragen i skogrika områden...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Mer än halva Sverige är täckt av skog. Så har det inte alltid varit. Under långa perioder har skogen täckt hela landet, och under andra tider har det funnits mindre skog. Skogen är en viktig naturtillgång i Sverige. Den är en förnyelsebar råvara. Det betyder att den bildas på nytt efter en tid när man har använt den...

+ Läs mer

Lästid 13 minuter

Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.

+ Läs mer

Lästid 20 minuter

Vad är tid? En osynlig linje som ritats upp under årmiljonerna – där händelser trätts upp på rad, som smultronen på ett grässtrå om sommaren? Riken har uppstått och fallit. Kungar och drottningar har visat sin styrka och dödlighet. Miljoner och åter miljoner människor har fötts: arbetat, ätit och älskat för att sedan förvandlas till mull och falla i glömska. Långt fram på denna oändliga tidslinje har du själv fötts, för att leva din tid. Du räknar din tid i år. Och du bryter ner åren i smådelar: månader, dagar, timmar, minuter och sekunder. Om någon frågar dig när du är född, vet du genast besked: år, månad, dag och kanske till och med klockslag. Och du vet att det en gång kommer att finnas ett datum för när din tid på jorden är över. Men själva tiden fortsätter ändå längs en linje som aldrig tar slut...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Greker hade för 2 500 år sedan lärt sig att göra en bärnsten magnetisk genom att gnida den med en tyglapp. Grekerna kunde inte förklara fenomenet, men de gav det ett namn. Bärnsten heter elektron på grekiska, och därifrån kommer vårt ord elektricitet. År 1819 visade dansken Örsted att elektrisk ström kan få en magnetnål att röra sig. Tidigare hade man trott att magnetism och elektricitet var två olika fenomen. Nu började det bli klart att det var fråga om samma sak. När sedan engelsmannen Michael Faraday förde en magnet genom en slinga koppartråd – och tråden blev strömförande, blev det fastställt att magneten kunde skapa elektricitet. Detta experiment år 1831 är kanske historiens viktigaste...

+ Läs mer

Lästid 15 minuter

Omdömena om den man som hittades död i sin säng i Paris den 12 mars 1932 har skiftat. Var han en simpel bedragare och äventyrare eller en lysande finansfurste, en man som hade skänkt Sverige en ny storhetstid? Oavsett hur mannen, Ivar Kreuger, värderas står det klart att han byggde upp ett jättelikt internationellt företagsimperium och att hans död för egen hand fick stora konsekvenser för det svenska näringslivet och flera av dess ledande män...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...

+ Läs mer

Lästid 20 minuter

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

Den är inte mer än en meter hög. En liten kortvuxen växt som spelat en i det närmaste osannolikt stor roll i världshistorien. Det handlar om bomullsplantan. De tunna och fina bomullshåren kring växtens frön är råmaterialet till världens viktigaste textil – bomullstyget. Men bakom vår bild av bomullen som en mycket viktig nyttoväxt döljer sig en historia fylld av mänskligt lidande och hårt arbete, men också entreprenörskap och framtidstro...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

I början av 1800-talet utbröt ett stort uppror i textilbältet i mellersta England. Detta uppror var dock av ett helt annan slag än tidigare uppror. Det var ett krig mot maskinerna! Upproret leddes av yrkesskickliga hantverkare inom textilbranschen som kallades ludditer. Ludditerna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som protesterade mot den industriella revolutionens samhällsförändringar. Protesterna uttrycktes ofta genom att förstöra textilmaskiner eftersom de tog ifrån dem deras yrkesstolthet och gjorde dem överflödiga på arbetsmarknaden. Resningen startade i Nottingham 1811 och spred sig snabbt över landet...

+ Läs mer

Lästid 12 minuter

"Jag ska bevisa för er att maskinen inte ens gör nio kilometer, att den påverkas av varje väder – kort och gott att den inte på något sätt kan tävla med kanalen." Detta häftiga utfall gjorde den brittiske parlamentsledamoten Harrison en vårdag år 1825. Debatten gällde huruvida en järnväg skulle byggas mellan Manchester och Liverpool, och motståndaren, ingenjören George Stephenson, visste vad det gällde. En seger för honom skulle betyda ett genombrott för järnvägen. Men järnvägarna hotade mäktiga ekonomiska intressen och redan utstakningen av banan hade lett till slagsmål och skottlossningar...

+ Läs mer

Lästid 9 minuter

Under 1600-talet var Nederländerna – dagens Belgien och Holland – Europas ekonomiska kraftcentrum. Amsterdam framstod som tidens stora handelsstad dit internationellt kapital sökte sig. Inom järnindustrin var Nederländerna ledande med sin avancerade teknik och sina moderna produktionsformer. Vallonien, det fransktalande området mot gränsen till Frankrike, blev en guldgruva också för Sverige. Härifrån rekryterades ett par tusen yrkesarbetare, företagare och köpmän – vallonerna – som genom sin insats för bruksnäringen i vårt land kan sägas vara den mest lönsamma importen någonsin...

+ Läs mer

Lästid 12 minuter

Svenska exportföretag som grundats under 1890-talets industriella genombrott lockades av den ryska marknaden. I S:t Petersburg fanns AB Separator, Asea, SKF, Alfa-Laval, AGA, Bolinders och L M Ericsson. Mest imponerande var dock Nobels fabriksområde och residens vid Samsonkajen i norra delen av S:t Petersburg. Nobels ryska historia speglar inte bara den svenska uppfinnartraditionen och industriella offensiven under 1800-talets senare del utan också Rysslands omvälvande historia decennierna kring sekelskiftet 1900 med industrialisering, världskrig och efterföljande revolution 1917...

+ Läs mer

Lästid 13 minuter

Konstruktören och uppfinnaren John Ericsson hade bara fått drygt två månader på sig att konstruera ett lokomotiv, något han aldrig gjort förut. Ändå blev resultatet så bra att loket bara med en hårsmån förlorade mot engelsmannen George Stephensons i finalen i den tävling som avgjordes i Rainhill utanför Liverpool i oktober 1829. Det nya kommunikationsmedlet, järnvägarna, blev också en succé och kom att bana väg för industrialismen, såväl i England och Sverige som i andra länder...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Under loppet av 1800-talet började mat konserveras i industriell skala. Det drevs fram i ett samspel mellan militära och civila intressen. Under slutet av 1800-talet löstes också problemet hur man skulle kunna bevara livsmedel genom kylteknik...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

Industriella revolutionen i Storbritannien skapade välstånd och rikedom för en del. Men det var många som hade det svårt. I Liverpool bodde 20 000 människor i källare, och golven kunde vara så fuktiga att de som bodde där hakade av dörrar och lade dem på tegelstenar för att få enkla sängar...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Under senare delen av 1800-talet växte ett järnvägsnät fram i Sverige. Med järnvägen blev människorna, varorna, till och med boskapen flyttbara på ett sätt man aldrig kunnat ana. Man kunde möblera om hela landskapet, flytta samhällen, föra bränsle och energi dit det behövdes...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

Få andra uppfinningar har genom historien blivit lika kända och ansetts lika viktiga som ångmaskinen. Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen under 1800-talet...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Föreställ dig en värld som genomgår en av sina största förändringar någonsin. Från livet på en bondgård till att arbeta i fabriker, från att använda muskelkraft till att förlita sig på maskiner. Det är 1800-talet, och massor av nya tekniska landvinningar revolutionerar hur vi lever och jobbar. Medan kol driver den industriella revolutionen i England, leder Edwin Drakes oljeborrningar i USA till en ny era av energiproduktion och användning. Samtidigt börjar vi inse att dessa fossila bränslen har en påverkan på vår planet som vi inte kan ignorera. Detta är berättelsen om det svarta guldet och hur det formade vårt moderna samhälle...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Under 1900-talets första hälft effektiviserades den svenska industrin genom ökad arbetsfördelning och specialisering. Decennierna efter andra världskriget rådde högkonjunktur och industrin gick på högvarv, men under 1970- och 1980-talen drabbades flera branscher av nedläggningar till följd av ökad internationell konkurrens. Den svenska industrin har därefter genomgått stora omstruktureringar för att anpassa sig till globaliseringen.

+ Läs mer