M
Tagg
Textilindustri
Interiör från en textilindustri i slutet av 1800-talet.

Industrialism

klocka
Lästid 1 minuter

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning. Industrialisering för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

De samhällen som har industrialiserats skiljer sig stort från mindre utvecklade samhällen där jordbruk ofta är den dominerande näringsgrenen.

I industrialiserade samhällen är det bara en liten del av befolkningen som arbetar med jordbruk.

Det började på 1800-taletny teknik förvandlade människors sätt att arbeta och leva i Europa och USA.

ANNONS

Bättre transporter, nya städer och stora fabriker med maskiner drivna av vattenkraft eller ångkraft började bli vanliga. Tillgången på kol och järnmalm var viktig för ångkraft och järnvägar.

Industrialismen utgör en av de viktigaste faktorerna som har påverkat samhället de senaste två hundra åren. Samtidigt är den miljöförstöring som industrialismen medfört ett av vår tids största globala problem.

M  LÄS MER: Industriella revolutionen

M  LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

M  LÄS MER: Sveriges industrialisering

L  LÄS MER: Teknikhistoria

M  PODCAST: Orsaker till den industriella revolutionen

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.


Litteratur:
Christine Rider, An Introduction to Economic History, Cengage Learning, 1995
Steven Beaudoin, The Industrial Revolution, Houghton Mifflin, 2003


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Här hittar du material med anknytning till industrialism.

Uppdaterad: 29 juli 2025
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Industrialism

Arbetsmiljö - så funkar det

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

Materialet tar upp hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats och på skolor. Med internationella utblickar och en historisk tillbakablick.

+ Läs mer

Artiklar om Industrialism

SO-rummet bok
S
Examination i skrivsal

Songdynastin (960-1279)

av: Tore Persson
2024-09-02
klocka Lästid 10 minuter

Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan modernt och stod kanske på gränsen till industrialisering? Under Song blev konfucianismen delvis nytolkad och de kejserliga examinationerna blev en dominerande institution för de intellektuella och för den statliga förvaltningen. Samtidigt var Kina under attack norrifrån...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet

av: Jan-Olof Fallström
2023-05-11
klocka Lästid 13 minuter

Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller höra när man nalkades en hytta eller en stångjärnshammare. Med jämna mellanrum steg ett gnistregn eller eldsken mot himlen eller också hördes vida omkring ett monotont dunkande. Ja, inte bara i det som vi nu kallar Bergslagen. Över stora delar av Sverige norr om Skåne fanns hyttor där tackjärn utvanns ur malmen och hamrar som formade sjöarnas och bergens järnmalm till järn och stål av hög kvalitet. Cirka 500 sådana anläggningar låg spridda längs vattendragen i skogrika områden...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Patriarkalismen vid svenska järnbruk under 1800-talet

av: Robert de Vries
2023-05-11
klocka Lästid 11 minuter

Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om Sveriges skog

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2023-03-30
klocka Lästid 11 minuter

Mer än halva Sverige är täckt av skog. Så har det inte alltid varit. Under långa perioder har skogen täckt hela landet, och under andra tider har det funnits mindre skog. Skogen är en viktig naturtillgång i Sverige. Den är en förnyelsebar råvara. Det betyder att den bildas på nytt efter en tid när man har använt den...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk

av: Kaj Hildingson
2023-02-20
klocka Lästid 13 minuter

Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.

+ Läs mer

M

Att mäta och styra tiden

av: Peter Fowelin
2022-10-27
klocka Lästid 20 minuter

Vad är tid? En osynlig linje som ritats upp under årmiljonerna - där händelser trätts upp på rad, som smultronen på ett grässtrå om sommaren? Riken har uppstått och fallit. Kungar och drottningar har visat sin styrka och dödlighet. Miljoner och åter miljoner människor har fötts: arbetat, ätit och älskat för att sedan förvandlas till mull och falla i glömska. Långt fram på denna oändliga tidslinje har du själv fötts, för att leva din tid. Du räknar din tid i år. Och du bryter ner åren i smådelar: månader, dagar, timmar, minuter och sekunder. Om någon frågar dig när du är född, vet du genast besked: år, månad, dag och kanske till och med klockslag. Och du vet att det en gång kommer att finnas ett datum för när din tid på jorden är över. Men själva tiden fortsätter ändå längs en linje som aldrig tar slut...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Elektricitetens historia, del 1: En ny kraftkälla

av: Lars Hildingson
2022-09-30
klocka Lästid 7 minuter

Greker hade för 2 500 år sedan lärt sig att göra en bärnsten magnetisk genom att gnida den med en tyglapp. Grekerna kunde inte förklara fenomenet, men de gav det ett namn. Bärnsten heter elektron på grekiska, och därifrån kommer vårt ord elektricitet. År 1819 visade dansken Örsted att elektrisk ström kan få en magnetnål att röra sig. Tidigare hade man trott att magnetism och elektricitet var två olika fenomen. Nu började det bli klart att det var fråga om samma sak. När sedan engelsmannen Michael Faraday förde en magnet genom en slinga koppartråd - och tråden blev strömförande, blev det fastställt att magneten kunde skapa elektricitet. Detta experiment år 1831 är kanske historiens viktigaste...

+ Läs mer

S

Kreugerkraschens myter och offer

av: Torbjörn Nilsson
2022-09-10
klocka Lästid 15 minuter

Omdömena om den man som hittades död i sin säng i Paris den 12 mars 1932 har skiftat. Var han en simpel bedragare och äventyrare eller en lysande finansfurste, en man som hade skänkt Sverige en ny storhetstid? Oavsett hur mannen, Ivar Kreuger, värderas står det klart att han byggde upp ett jättelikt internationellt företagsimperium och att hans död för egen hand fick stora konsekvenser för det svenska näringslivet och flera av dess ledande män...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om järnvägens tidiga historia

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-08-25
klocka Lästid 4 minuter

Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...

+ Läs mer

S

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

av: Torbjörn Nilsson
2022-06-27
klocka Lästid 4 minuter

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

av: Kaj Hildingson
2022-04-26
klocka Lästid 20 minuter

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...

+ Läs mer

M

Bomull - slaveriet och textilindustrins framväxt

av: Göran Tivenius
2020-10-02
klocka Lästid 4 minuter

Den är inte mer än en meter hög. En liten kortvuxen växt som spelat en i det närmaste osannolikt stor roll i världshistorien. Det handlar om bomullsplantan. De tunna och fina bomullshåren kring växtens frön är råmaterialet till världens viktigaste textil - bomullstyget. Men bakom vår bild av bomullen som en mycket viktig nyttoväxt döljer sig en historia fylld av mänskligt lidande och hårt arbete, men också entreprenörskap och framtidstro...

+ Läs mer

M

Ludditerna - mekaniseringens och industrialismens motståndare

av: Göran Tivenius
2020-10-01
klocka Lästid 4 minuter

I början av 1800-talet utbröt ett stort uppror i textilbältet i mellersta England. Detta uppror var dock av ett helt annan slag än tidigare uppror. Det var ett krig mot maskinerna! Upproret leddes av yrkesskickliga hantverkare inom textilbranschen som kallades ludditer. Ludditerna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som protesterade mot den industriella revolutionens samhällsförändringar. Protesterna uttrycktes ofta genom att förstöra textilmaskiner eftersom de tog ifrån dem deras yrkesstolthet och gjorde dem överflödiga på arbetsmarknaden. Resningen startade i Nottingham 1811 och spred sig snabbt över landet...

+ Läs mer

M

George Stephenson - järnvägarnas fader

av: Kaj Hildingson
2020-09-29
klocka Lästid 12 minuter

"Jag ska bevisa för er att maskinen inte ens gör nio kilometer, att den påverkas av varje väder - kort och gott att den inte på något sätt kan tävla med kanalen." Detta häftiga utfall gjorde den brittiske parlamentsledamoten Harrison en vårdag år 1825. Debatten gällde huruvida en järnväg skulle byggas mellan Manchester och Liverpool, och motståndaren, ingenjören George Stephenson, visste vad det gällde. En seger för honom skulle betyda ett genombrott för järnvägen. Men järnvägarna hotade mäktiga ekonomiska intressen och redan utstakningen av banan hade lett till slagsmål och skottlossningar...

+ Läs mer

S

Vallonernas betydelse för svensk järnindustri

av: Torbjörn Nilsson
2020-01-07
klocka Lästid 9 minuter

Under 1600-talet var Nederländerna – dagens Belgien och Holland – Europas ekonomiska kraftcentrum. Amsterdam framstod som tidens stora handelsstad dit internationellt kapital sökte sig. Inom järnindustrin var Nederländerna ledande med sin avancerade teknik och sina moderna produktionsformer. Vallonien, det fransktalande området mot gränsen till Frankrike, blev en guldgruva också för Sverige. Härifrån rekryterades ett par tusen yrkesarbetare, företagare och köpmän – vallonerna – som genom sin insats för bruksnäringen i vårt land kan sägas vara den mest lönsamma importen någonsin...

+ Läs mer

S

Nobels historia i S:t Petersburg och Ryssland

av: Torbjörn Nilsson
2019-12-08
klocka Lästid 12 minuter

Svenska exportföretag som grundats under 1890-talets industriella genombrott lockades av den ryska marknaden. I S:t Petersburg fanns AB Separator, Asea, SKF, Alfa-Laval, AGA, Bolinders och L M Ericsson. Mest imponerande var dock Nobels fabriksområde och residens vid Samsonkajen i norra delen av S:t Petersburg. Nobels ryska historia speglar inte bara den svenska uppfinnartraditionen och industriella offensiven under 1800-talets senare del utan också Rysslands omvälvande historia decennierna kring sekelskiftet 1900 med industrialisering, världskrig och efterföljande revolution 1917...

+ Läs mer

S

Loktävlingen i Rainhill 1829 när järnvägarna föddes

av: Torbjörn Nilsson
2019-08-27
klocka Lästid 13 minuter

Konstruktören och uppfinnaren John Ericsson hade bara fått drygt två månader på sig att konstruera ett lokomotiv, något han aldrig gjort förut. Ändå blev resultatet så bra att loket bara med en hårsmån förlorade mot engelsmannen George Stephensons i finalen i den tävling som avgjordes i Rainhill utanför Liverpool i oktober 1829. Det nya kommunikationsmedlet, järnvägarna, blev också en succé och kom att bana väg för industrialismen, såväl i England och Sverige som i andra länder...

+ Läs mer

M

Matindustrins utveckling - ett samspel mellan militära och civila behov

av: Folke Schimanski
2019-04-03
klocka Lästid 11 minuter

Under loppet av 1800-talet började mat konserveras i industriell skala. Det drevs fram i ett samspel mellan militära och civila intressen. Under slutet av 1800-talet löstes också problemet hur man skulle kunna bevara livsmedel genom kylteknik...

+ Läs mer

M

Industriella revolutionens baksida

av: Carsten Ryytty
2018-02-03
klocka Lästid 4 minuter

Industriella revolutionen i Storbritannien skapade välstånd och rikedom för en del. Men det var många som hade det svårt. I Liverpool bodde 20 000 människor i källare, och golven kunde vara så fuktiga att de som bodde där hakade av dörrar och lade dem på tegelstenar för att få enkla sängar...

+ Läs mer

M
Ånglok som åker över en järnvägsbro i Stockholm.

När Sverige fick järnväg

av: Herman Lindqvist
2017-09-09
klocka Lästid 5 minuter

Under senare delen av 1800-talet växte ett järnvägsnät fram i Sverige. Med järnvägen blev människorna, varorna, till och med boskapen flyttbara på ett sätt man aldrig kunnat ana. Man kunde möblera om hela landskapet, flytta samhällen, föra bränsle och energi dit det behövdes...

+ Läs mer

M
En ångmaskin på en plattform i ett museum.

Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen

av: Carsten Ryytty och Robert de Vries
2017-04-27
klocka Lästid 4 minuter

Få andra uppfinningar har genom historien blivit lika kända och ansetts lika viktiga som ångmaskinen. Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen under 1800-talet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Oljefält - ett tiotal borrtorn i en sluttning.

Det svarta guldet - oljans historia, del 1: Oljan under 1800-talet

av: Mattias Axelsson
2017-01-15
klocka Lästid 7 minuter

Föreställ dig en värld som genomgår en av sina största förändringar någonsin. Från livet på en bondgård till att arbeta i fabriker, från att använda muskelkraft till att förlita sig på maskiner. Det är 1800-talet, och massor av nya tekniska landvinningar revolutionerar hur vi lever och jobbar. Medan kol driver den industriella revolutionen i England, leder Edwin Drakes oljeborrningar i USA till en ny era av energiproduktion och användning. Samtidigt börjar vi inse att dessa fossila bränslen har en påverkan på vår planet som vi inte kan ignorera. Detta är berättelsen om det svarta guldet och hur det formade vårt moderna samhälle...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Vy över lastkranar vid Göteborgs hamn.

Det svenska näringslivet och jobben, del 2: Industrin omvandlas

av: Hans Thorbjörnsson
2016-05-29
klocka Lästid 4 minuter

Under 1900-talets första hälft effektiviserades den svenska industrin genom ökad arbetsfördelning och specialisering. Decennierna efter andra världskriget rådde högkonjunktur och industrin gick på högvarv, men under 1970- och 1980-talen drabbades flera branscher av nedläggningar till följd av ökad internationell konkurrens. Den svenska industrin har därefter genomgått stora omstruktureringar för att anpassa sig till globaliseringen.

+ Läs mer

SO-rummet bok
M
Bönder pologar en åker.

Det svenska näringslivet och jobben, del 1: Jordbruket rationaliseras

av: Hans Thorbjörnsson
2016-05-22
klocka Lästid 2 minuter

Vid sekelskiftet 1900 arbetade runt 50 procent av förvärvsarbetande svenskar med jordbruk. År 2010 var siffran lägre än 2 procent. Vad är det för slags arbetsplatser och yrken som tidigt fanns vid sidan av jordbruket – och som fångat upp dem som lämnat lantarbetet?

+ Läs mer

SO-rummet bok
S
Siluetter av fabriker och en herrgård i ett vinterlandskap med solnedgång.

1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-27
klocka Lästid 6 minuter

En ny "modern" nationalism blev under 1800-talets senare hälft oerhört stark och tydlig. Det var just under denna tid som också industrialismen satte fart i Europa och i Sverige. Vissa forskare ser ett klart samband mellan just industrialismen och nationalismen...

+ Läs mer

Podcast om Industrialism

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1900-1909

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-11-07

Mattias, Julia och Kristoffer börjar en ny serie om Sverige på 1900-talet. Ett avsnitt för varje årtionde. Vi börjar med det första 1900-1909. Här pratas det om unionsupplösning, storstrejk, råttjakt och grammofonskivor.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Läs mer

Länkar om Industrialism

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS