Sågverksindustrin i Sundsvall på 1800-talet

Lästid 3 minuter

Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen.

Artikel

Bild: Sundsvalls museum

Den svenska industrialiseringen började i sågverksindustrin. I de industrialiserade länderna i Europa uppstod under 1800-talet en enorm efterfrågan på trä vilket ledde till att Sverige kom att bli en av världens största trävaruexportörer.

Sveriges industrialisering började i sågverken

Sveriges industrialisering började i mitten på 1850-talet. Det var ingen revolution som svepte över landet, utan det skedde en långsam, successiv utveckling. Men på vissa enstaka orter, som i Sundsvallstrakten, gick det mycket fort.

Det var en rad sammanfallande faktorer som fick i gång industrialiseringen. Sverige drogs in i världsekonomin under en tidpunkt då vi hade tillgång till billig arbetskraft, riskvilligt kapital och när det rådde stor efterfrågan på svenska produkter som trä, tjära, havre och järn.

De nya sågarna drevs med ångmaskiner och fabrikerna kunde därför byggas ända nere vid hamnen, där virket staplades. Bostäder för arbetare och tjänstemän byggdes i närheten. Sågarna låg snart så tätt att skalden Elias Sehlstedt 1872 kunde skriva från Sundsvall: "Och såg vid såg jag såg, varhelst jag såg."

ANNONS

Affärerna gick lysande och sågverksägarna började snart investera i andra produkter och andra marknader. Pappersindustrin växte fram.

Det fanns en grundläggande skillnad mellan Klondyke i USA och Klondyke-Sundsvall i Sverige. Det var nog ingen som började vid sågen i Sundsvall som åkte hem som miljonär.

Däremot finns det många likheter mellan livet i Sverige i mitten av 1800-talet och livet i vissa fattiga delar av världen idag, där de jordlösa bönderna dras till industrierna vid kusterna.

Tuffa arbets- och levnadsvillkor

Sågverksarbetarna fick "gratis bostad" i företagets baracker, det var kammare, kök och skafferi. Det blev trångt, för en familj kunde ha bortåt tio barn och ibland måste man inhysa någon extra arbetare.

Helt gratis var nu inte bostaden, för arbetsdagen var tolv timmar lång sex dagar i veckan och ofta var det övertid, och under högsäsong arbetade man i dubbla skift, tolv timmar i varje.

I början hade arbetarna ingen kontantlön. De fick en lapp med motvärdet av sin lön påskriven, och med den lappen kunde de sedan handla i bolagets egen affär.

Var man fast anställd betydde det att frun och barnen också kunde få arbete vid sågverket. Fram till 1901 kunde småpojkar arbeta 12-14 timmar om dagen och ibland i nattskift, precis som barn gör i många u-länder idag. I trångboddheten spreds vägglöss och sjukdomar. Många dog i lungtuberkulos.

Medellivslängden i Sverige var kring mitten av 1800-talet som i de allra fattigaste delarna av världen idag, 40,5 år för män och 44,2 år för kvinnor.

Många var korta till växten, en svensk 21-årings medellängd var vid den här tiden 165 cm. Svenska män är idag 180 cm långa i snitt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför startade den svenska industrialiseringen inom just sågverksindustrin?
Vilken betydelse hade ångmaskinerna för sågverksindustrins utveckling?
Beskriv kortfattat hur arbetarnas arbets- och levnadsvillkor kunde se ut vid sågverken.

S LÄS MER: Sågverksindustrin

M LÄS MER: Sveriges industrialisering

S LÄS MER: Sundsvallsstrejken 1879

M LÄS MER: Sverige under 1800-talet

S LÄS MER: Flottning

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Herman Lindqvist, Historien om Sverige - ånga och dynamit, Norstedts, 1999
Bo Stråth, Sveriges historia 1830-1920, Norstedts, 2012
E. Heckscher, Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa. 1.2, Bonniers, 1936
Birgitta Furuhagen (red.), Äventyret Sverige - en ekonomisk och social historia, Utbildningsradion/Bra Böcker, 1993
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Prisma, 1996
Arthur Montgomery, Industrialismens genombrott i Sverige, Skoglunds, 1931

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Senast uppdaterad: 12 augusti 2025

Publicerad: 10 mars 2025

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

av: Jane Fredlund

2025-03-03

Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Liberala reformer i Sverige 1840-1873

av: Herman Lindqvist

2025-01-26

Lästid 5 minuter

Mellan 1840 och 1873 genomfördes flera viktiga liberala reformer i Sverige. År 1842 beslutades att varje församling skulle ha minst en skola. Kvinnors rättigheter stärktes med lika arvsrätt 1845, och 1858 blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Bankväsendet utvecklades genom grundandet av affärsbanker som Stockholms Enskilda Bank. Och 1865 reformerades även Sveriges politiska system i grunden när ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Trots dessa liberala reformer var rösträtten fortfarande mycket begränsad samtidigt som många andra sociala orättvisor fanns kvar i samhället...

+ Läs mer

När den svenska emigrationen till USA tog fart

av: Magnus Västerbro

2025-01-19

Lästid 8 minuter

År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...

+ Läs mer

Freden, vaccinet och potatisen

av: Herman Lindqvist

2025-01-13

Lästid 5 minuter

Efter freden i Kiel 1814 inledde Sverige en lång fredsperiod vilket tillsammans med jordbruksreformer, teknikutveckling inom jordbruket och potatisens spridning ledde till ökad livsmedelsproduktion. Samtidigt förbättrades sjukvården genom nya metoder, teknik och införandet av vaccin, vilket minskade dödligheten bland befolkningen. Dessa faktorer bidrog till en betydande befolkningsökning under 1800-talets första hälft...

+ Läs mer

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2025-01-07

Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Tvåkammarriksdagen - politiskt system för elitstyre

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-05

Lästid 4 minuter

I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio