M
Tagg
Fabriksarbetare
Arbete i en textilfabrik.

Industriella revolutionens sociala följder

Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen - från jordbruk till industri. Under den industriella revolutionen skedde därför stora befolkningsförflyttningar från landsbygden till städerna.

Industrialiseringen har också haft stora sociala och politiska konsekvenser i form av ökade klasskillnader, tillkomsten av en stor arbetarklass och uppkomsten av den socialistiska ideologin som har varit av stor betydelse för den världspolitiska utvecklingen under 1900-talet.

ANNONS

En befolkningsexplosion

Sedan den industriella revolutionen har världens folkmängd ökat som aldrig förr. År 1700 fanns det ca 700 miljoner människor i världen. År 1800 var det 950 miljoner. År 1900 hade antalet nästan fördubblats till 1,6 miljarder. Och år 2000 hade den siffran nästan fyrfaldigats till 6 miljarder. Idag 2024 är vi över 8 miljarder människor [Worldometer].
 

Diagram
Bild: Wikimedia Commons
Befolkningskurva som visar befolkningstillväxten på jorden de senaste 12 000 åren, från ca 10 000 f.Kr (jordbruksrevolutionen) fram till år 2000. Lägg märke till den stora befolkningsökningen som inleddes under 1800-talet i samband med att industrialiseringen spreds över stora delar av världen.

Klassamhället förändras

Samhället förändrades också politiskt och socialt. Kungamakten minskades successivt genom hela perioden, samtidigt som adeln och prästerna, som tidigare utgjort den gamla överklassen, förlorade alla sina privilegier (förmåner). Industrisamhällets nya maktelit utgjordes istället av förmögna företagare och handelsmän.

Under 1800-talet växte också en borgerlig medelklass fram i Europa och USA vars kultur och bildningsideal satte sin prägel på samhället.

Samtidigt medförde industrialiseringen att en arbetarklass uppstod som ökade i storlek i takt med att folk flyttade från landsbygden till industrierna i städerna. Arbetarklassens levnadsförhållanden var ofta eländiga och präglades av fattigdom, trångboddhet, dålig arbetsmiljö, långa arbetstider och barnarbete. Arbetarna kände sig därför utnyttjade vilket ledde till klassmotsättningar där arbetarna ställdes mot fabriksägarna.

Arbetarnas livsvillkor förbättrades först under andra halvan av 1800-talet i samband med arbetarrörelsens och fackföreningarnas tillkomst. Arbetarna blev då bättre organiserade och fick mer att säga till om.
 

   Socialismens framväxt

1848 publicerade Karl Marx och Friedrich Engels boken Kommunistiska manifestet. Där manades arbetarklassen att ta makten. Efterhand delades arbetarklassen i två grupper, de som ville ta makten med våld och de som menade att det kunde ske med demokratiska metoder

I en rad länder växte partier fram som valde den fredliga vägen, exempelvis Socialdemokraterna som bildades 1889 i Sverige. 1920 blev Hjalmar Branting Sveriges förste socialdemokratiska statsminister.

I andra länder ledde arbetarklassens krav till revolution, bland annat i Ryssland 1917.
 

ANNONS

ANNONS

Industrialiseringen höjde folks levnadsstandard

Industrialiseringen av samhället ledde också till att samhällets ekonomiska uppbyggnad förändrades. I det gamla bondesamhället hade folk livnärt sig på att själva framställa det mesta av vad som behövdes för att överleva. Men i takt med industrins utveckling övergick samhällsekonomin i allt större omfattning från naturahushållning till lönearbete och penningekonomi (som vi har idag).

Masstillverkningen inom industrin gjorde så att varorna blev billigare och lättare att tillgå än tidigare. Folk kunde nu köpa mer och bättre kläder vilket med tiden bidrog till att minska de synliga skillnaderna mellan samhällsklasserna.

Bättre hygien bidrog till kraftig befolkningsökning

Jordbrukets förbättring och industrialismen gjorde så att Europa genomgick en väldig befolkningstillväxt under 1800-talet. Andra bidragande orsaker till folkökningen var förbättrad hygien och sjukvård. Tvålen slog igenom under perioden och inom textilindustrin tillverkades kläder av bomull som var lätta att tvätta. Bomullskläderna var dessutom billiga att köpa vilket ledde till att folk kunde byta kläder oftare än tidigare. Därtill blev det vanligt i städerna att bygga med tegel och lägga tak av skiffer som minskade ohyran och spridandet av sjukdomar.

Förbättringar inom sjukvård, vatten, avlopp och annan infrastruktur bidrog också till att öka folkhälsan under periodens senare del.

Ökad statlig kontroll

Under 1800-talet ökade statens makt och kontroll i samhället. Det tidigare ståndssamhället hade baserats på folklig lydnad inför kungen, adeln och kyrkan vars vilja var lag. Men industrialismen och nya liberala politiska idéer hade förändrat samhället i grunden och minskat de gamla myndigheternas inflytande och tillsyn av folket. Dessutom hade industrialiseringen gjort att skillnaderna mellan fattiga och rika hade ökat.

Den växande fattigdomen skapade ökad oro och kriminalitet i samhället. Under 1800-talet infördes därför många nya lagar och förordningar som gjorde det lättare för makthavarna att kontrollera medborgarna. Det var nu som det moderna polisväsendet växte fram. Folket kunde också fostras via utbildning vilket ledde till att det blev vanligt att gå i skola.

Staten började ta ansvar för befolkningen

Med den ökade kontrollen följde också ett större statligt ansvar. Runt om i Europa diskuterades hur de sociala problemen i samhället skulle lösas och hur klassmotsättningarna skulle kunna minskas. Under slutet av perioden gjorde staten till sin plikt genom att förbättra samhället. Därigenom knöts också arbetarklassen närmare den bestående samhällsordningen. Men det var först en bit in på 1900-talet, då allmän rösträtt infördes runt om i Europa, som de stora sociala förändringarna i samhället ägde rum.

LÄS MER: Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

LÄS MER: Industriella revolutionen

LÄS MER: Industriella revolutionens orsaker

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1776-1914

LÄS MER: Fackföreningarnas framväxt

LÄS MER: Arbetarrörelsen

LÄS MER: Industriella revolutionens baksida

LÄS MER: Barnarbete

LÄS MER: Socialism

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1995
Bra Böckers Lexikon 2000, band 12, Bokförlaget Bra Böcker, 1997
Steven Beaudoin, The Industrial Revolution, Houghton Mifflin, 2003
Jarle Simensen, Bra Böckers Världshistoria, del 12: Väst erövrar världen 1870-1914, Bra Böcker, 1986
 

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson (journalist och läromedelsförfattare) och Robert de Vries (red.)
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till den industriella revolutionens följder ur ett socialt perspektiv.

Uppdaterad: 7 november 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Industriella revolutionens sociala följder

Demokratin står aldrig stilla

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

För hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?

+ Läs mer

Varför rösträtt? - Olika faktorer till rösträttens införande

av: Stockholmskällan
Högstadiet, Gymnasiet

Vad var orsakerna till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Och vilka faktorer var viktigast?

+ Läs mer

Materialet Arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet, Lättläst

Materialet ger en bild av hur dagens arbetsmarknad fungerar, vad man ska tänka på som arbetstagare och förklarar saker som den svenska modellen och hur lön sätts. En ökad förståelse för samtiden ges också genom en historisk beskrivning och en internationell utblick. Till textmaterialet finns även fyra kortfilmer.

+ Läs mer

Fördjupning i arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

Syftet med det här materialet är att erbjuda fördjupande uppgifter i samhällsfrågor kopplade till arbetsliv och arbetsmarknad. Det handlar till exempel om hur den svenska välfärden vuxit fram, hur jämställd den svenska arbetsmarknaden är med mera.

+ Läs mer

Arbetsmiljö - så funkar det

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

Materialet tar upp hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats och på skolor. Med internationella utblickar och en historisk tillbakablick.

+ Läs mer

Olika röster - Demonstration för rösträtt 1902

av: Stockholmskällan
Högstadiet, Gymnasiet

Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?

+ Läs mer

Artiklar om Industriella revolutionens sociala följder

S

Arbetsmiljö förr och idag

av: Johanna Lindell m.fl.
2023-01-30

De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...

+ Läs mer

S

Sveriges befolkning under 1700-talet och 1800-talet

av: Torbjörn Nilsson
2021-11-24

Vid början av 1700-talet hade Sverige 1,8 miljoner invånare och 200 år senare kring sekelskiftet 1900 närmare 5,5 miljoner. Till att börja med fick befolkningsökningen störst betydelse på landsbygden. Bara en tiondel av svenskarna bodde 1820 i städer. Andelen 1865 var en sjundedel, 1910 en fjärdedel. De svenska städerna var länge obetydliga. År 1810 var bara Stockholm (66 000 invånare) något av en stad i europeiskt perspektiv. Göteborg hade 14 300, Karlskrona 10 600 och Malmö 5 800 invånare. År 1870 hade Stockholms befolkning fördubblats (136 000), Göteborgs (56 300) och Malmös fyrdubblats (25 600)...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Marxismen, del 2: Samhället

av: Lennart Koskinen
2021-09-30

Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...

+ Läs mer

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

av: Anna Danielsson Öberg, Bengt Lindman m.fl.
2021-06-09

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?

+ Läs mer

L

Ludditerna - mekaniseringens och industrialismens motståndare

av: Göran Tivenius
2020-10-01

I början av 1800-talet utbröt ett stort uppror i textilbältet i mellersta England. Detta uppror var dock av ett helt annan slag än tidigare uppror. Det var ett krig mot maskinerna! Upproret leddes av yrkesskickliga hantverkare inom textilbranschen som kallades ludditer. Ludditerna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som protesterade mot den industriella revolutionens samhällsförändringar. Protesterna uttrycktes ofta genom att förstöra textilmaskiner eftersom de tog ifrån dem deras yrkesstolthet och gjorde dem överflödiga på arbetsmarknaden. Resningen startade i Nottingham 1811 och spred sig snabbt över landet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-01

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...

+ Läs mer

Podcast om Industriella revolutionens sociala följder

SO-rummet podcast icon
S

Socialismens ideologi

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-13

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om socialismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

+ Läs mer

Länkar om Industriella revolutionens sociala följder

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS