Industrialiseringen har också haft stora sociala och politiska konsekvenser i form av ett förändrat klassamhälle, framväxten av en stor industriarbetarklass och uppkomsten av den socialistiska ideologin, som fick stor betydelse för den världspolitiska utvecklingen under 1900-talet.
ANNONS
En befolkningsexplosion
Sedan den industriella revolutionen inleddes har världens folkmängd ökat som aldrig förr. År 1700 fanns det ca 700 miljoner människor i världen. År 1800 var det nästan en miljard. År 1900 hade antalet ökat till 1,6 miljarder, och år 2000 hade världens befolkning vuxit till drygt 6 miljarder. År 2022 passerade den 8 miljarder.
Bild: Wikimedia Commons Befolkningskurva som visar befolkningstillväxten på jorden de senaste 12 000 åren, från ca 10 000 f.Kr (jordbruksrevolutionen) fram till år 2000. Lägg märke till hur befolkningsökningen tog fart under 1800-talet och ökade ännu snabbare under 1900-talet. En viktig orsak var att dödligheten sjönk i många delar av världen, samtidigt som födelsetalen länge förblev höga.
Klassamhället förändras
Samhället förändrades också politiskt och socialt. I många europeiska länder minskade kungamaktens politiska inflytande gradvis, samtidigt som adelns och kyrkans gamla privilegier försvagades eller avskaffades. Förmögna företagare, bankirer och handelsmän fick allt större ekonomisk och politisk makt. Den gamla eliten behöll dock ett betydande inflytande i många länder.
Under 1800-talet växte också en borgerlig medelklass fram i Europa och USA vars kultur och bildningsideal satte sin prägel på samhället.
Samtidigt medförde industrialiseringen att en arbetarklass uppstod som ökade i storlek i takt med att folk flyttade från landsbygden till industrierna i städerna. Under industrialiseringens tidiga skede var arbetarklassens levnadsförhållanden ofta eländiga och präglades av fattigdom, trångboddhet, dålig arbetsmiljö, långa arbetstider och barnarbete. Många arbetare kände sig därför utnyttjade, vilket ledde till klassmotsättningar där arbetarna ställdes mot fabriksägarna.
Kvinnor och barn utgjorde en viktig del av arbetskraften inom bland annat textilindustrin. Hela familjens inkomster kunde behövas för att betala mat och bostad, men kvinnors och barns löner var vanligtvis lägre än vuxna mäns. Många kvinnor arbetade också som hembiträden, tvätterskor eller sömmerskor och fortsatte samtidigt att ansvara för en stor del av arbetet i hemmet. Industrialiseringen förändrade därför inte bara arbetslivet utan även familjernas vardag och fördelningen av arbete mellan kvinnor och män.
Arbetarnas livsvillkor började gradvis förbättras under andra halvan av 1800-talet i samband med högre löner, nya arbetslagar och framväxten av arbetarrörelsen och fackföreningarna. Arbetarna blev då bättre organiserade och fick mer att säga till om.
ANNONS
ANNONS
Socialismens framväxt
År 1848 publicerade Karl Marx och Friedrich Engels skriften Kommunistiska manifestet. Där manades arbetarklassen att ta makten. Efterhand delades den socialistiska rörelsen i flera riktningar. Revolutionära socialister ville störta det rådande samhällssystemet genom revolution, medan reformistiska socialister ville förändra samhället stegvis genom demokratiska beslut.
I en rad länder växte partier fram som valde den fredliga vägen, exempelvis Socialdemokraterna som bildades 1889 i Sverige. 1920 blev Hjalmar Branting Sveriges förste socialdemokratiska statsminister.
I andra länder ledde arbetarklassens krav till revolution, bland annat i Ryssland 1917.
Industrialiseringen höjde folks levnadsstandard
Industrialiseringen av samhället ledde också till att samhällets ekonomiska uppbyggnad förändrades. I det gamla bondesamhället hade folk livnärt sig på att själva framställa det mesta av vad som behövdes för att överleva. Men i takt med industrins utveckling övergick samhällsekonomin i allt större omfattning från naturahushållning till lönearbete och penningekonomi (som vi har idag).
Masstillverkningen inom industrin gjorde att många varor med tiden blev billigare och lättare att få tag på än tidigare. Alltfler människor kunde köpa fler och bättre kläder, vilket med tiden bidrog till att minska vissa av de synliga skillnaderna mellan samhällsklasserna.
Bättre hygien bidrog till kraftig befolkningsökning
Förbättringar inom jordbruket och transporterna ökade tillgången till mat, samtidigt som dödligheten gradvis minskade. Europa genomgick därför en kraftig befolkningstillväxt under 1800-talet. Andra bidragande orsaker var bättre hygien och sjukvård. Tvålen blev vanligare, och inom textilindustrin tillverkades kläder av bomull som var lätta att tvätta. Bomullskläderna var dessutom billiga att köpa, vilket ledde till att folk kunde byta kläder oftare än tidigare.
I städerna blev det dessutom vanligt att bygga hus av tegel och lägga tak av skiffer. Det bidrog troligtvis till att minska förekomsten av ohyra och spridningen av sjukdomar. Samtidigt skapade den snabba inflyttningen till städerna till en början stora hälsoproblem. Bostäderna var ofta trånga, och bristen på rent vatten och fungerande avlopp gjorde att sjukdomar spreds snabbt. Med tiden bidrog förbättringar inom sjukvård, vattenförsörjning, avlopp och annan infrastruktur till en bättre folkhälsa.
Stanken som tvingade London att agera
Sommaren 1858 var floden Themsen i London fylld av avloppsvatten. Under en period av varmt väder blev stanken så svår att gardinerna i det brittiska parlamentet dränktes in med ett starkt kemiskt ämne i ett försök att dölja lukten. Händelsen blev känd som ”den stora stanken”.
Krisen ökade trycket på politikerna att bygga ett modernt avloppssystem. Ingenjören Joseph Bazalgette ledde arbetet med ett enormt nätverk av underjordiska kloaker som förde bort avloppsvattnet från de centrala delarna av staden. Den fruktansvärda lukten bidrog alltså till en förändring som senare förbättrade hälsan för miljontals Londonbor.
Ökad statlig kontroll
Under 1800-talet ökade statens makt och kontroll i samhället. Det tidigare ståndssamhället hade byggt på att människor tillhörde olika grupper med skilda rättigheter och skyldigheter. Kungen, adeln och kyrkan hade länge haft en stark ställning. Men industrialismen och nya liberala politiska idéer förändrade samhället i grunden och försvagade många av ståndssamhällets gamla privilegier. Samtidigt växte statens administration och fick större möjligheter att registrera, utbilda och kontrollera befolkningen. Dessutom hade industrialiseringen i många områden ökat skillnaderna mellan fattiga och rika.
ANNONS
ANNONS
Den snabba urbaniseringen, den synliga fattigdomen och rädslan för social oro fick många makthavare att kräva större kontroll. Det är däremot svårt att avgöra om kriminaliteten verkligen ökade i samma takt. Men under 1800-talet infördes många nya lagar och förordningar som gjorde det lättare för makthavarna att kontrollera medborgarna. Det var nu som det moderna polisväsendet växte fram. Staten började också ta ett större ansvar för utbildningen, och under slutet av 1800-talet blev skolgången obligatorisk i flera europeiska länder.
Staten började ta ansvar för befolkningen
Med den ökade kontrollen följde också ett större statligt ansvar. Runt om i Europa diskuterades hur de sociala problemen i samhället skulle lösas och hur klassmotsättningarna skulle kunna minskas. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började många stater ta ett större ansvar genom lagar om arbetsmiljö, arbetstid, utbildning, folkhälsa och socialförsäkringar. Reformernas omfattning varierade dock mycket mellan olika länder.
När rösträtten utvidgades fick fler människor möjlighet att påverka politiken. Det stärkte kraven på fortsatta sociala reformer och bidrog till att lägga grunden för 1900-talets välfärdssamhällen.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur: Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1995 Bra Böckers Lexikon 2000, band 12, Bokförlaget Bra Böcker, 1997 Steven Beaudoin, The Industrial Revolution, Houghton Mifflin, 2003 Jarle Simensen, Bra Böckers Världshistoria, del 12: Väst erövrar världen 1870-1914, Bra Böcker, 1986
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson (journalist och läromedelsförfattare) och Robert de Vries (red.)
Materialet ger en bild av hur dagens arbetsmarknad fungerar, vad man ska tänka på som arbetstagare och förklarar saker som den svenska modellen och hur lön sätts. En ökad förståelse för samtiden ges också genom en historisk beskrivning och en internationell utblick. Till textmaterialet finns även fyra kortfilmer.
Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?
I 1700-talets och 1800-talets snabbt växande städer blev barnarbete en del av vardagen, trots att arbetet ofta var farligt och hårt. Särskilt utsatta var sotarpojkarna, som tvingades klättra in i trånga skorstenar där risken för skador och dödsolyckor var stor. Samtidigt visade berättelser från rättegångar och utredningar hur vuxenvärlden kunde se lidandet – men ändå låta det fortsätta. Frågan handlade inte bara om moral, utan också om pengar, regler och vilka liv som ansågs värda att skydda...
De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...
Vid början av 1700-talet hade Sverige 1,8 miljoner invånare och 200 år senare kring sekelskiftet 1900 närmare 5,5 miljoner. Till att börja med fick befolkningsökningen störst betydelse på landsbygden. Bara en tiondel av svenskarna bodde 1820 i städer. Andelen 1865 var en sjundedel, 1910 en fjärdedel. De svenska städerna var länge obetydliga. År 1810 var bara Stockholm (66 000 invånare) något av en stad i europeiskt perspektiv. Göteborg hade 14 300, Karlskrona 10 600 och Malmö 5 800 invånare. År 1870 hade Stockholms befolkning fördubblats (136 000), Göteborgs (56 300) och Malmös fyrdubblats (25 600)...
Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
I början av 1800-talet utbröt ett stort uppror i textilbältet i mellersta England. Detta uppror var dock av ett helt annan slag än tidigare uppror. Det var ett krig mot maskinerna! Upproret leddes av yrkesskickliga hantverkare inom textilbranschen som kallades ludditer. Ludditerna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som protesterade mot den industriella revolutionens samhällsförändringar. Protesterna uttrycktes ofta genom att förstöra textilmaskiner eftersom de tog ifrån dem deras yrkesstolthet och gjorde dem överflödiga på arbetsmarknaden. Resningen startade i Nottingham 1811 och spred sig snabbt över landet...
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...
Industriella revolutionen i Storbritannien skapade välstånd och rikedom för en del. Men det var många som hade det svårt. I Liverpool bodde 20 000 människor i källare, och golven kunde vara så fuktiga att de som bodde där hakade av dörrar och lade dem på tegelstenar för att få enkla sängar...
Genomgång (6:40 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en kort och enkel sammanfattning av den industriella revolutionen. Videon förklarar bakomliggande orsaker och vilka konsekvenser industrialiseringen av samhället ledde till.
Kortfattad genomgång (3:12 min) på engelska via YouTubekanalen History Skills som här berättar om sju farliga yrken inom barnarbete i England på 1800-talet.
Avsnitt (19:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om socialismen. Socialismen växer fram under industrialisering, då fabriksarbetare sluter sig samman och tar intryck av tankar om att samhället behöver förändras och utvecklas på ett annat sätt. Men hur fick dessa egentligen spridning? Vilka var de största tänkarna? Och hur utvecklades ideologin i världen - och i Sverige? Vi förklarar hur det gick till när socialismen som idé växte fram - och vilka konsekvenser den fick.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Lektionsfilm (7:12 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 3 av 4. I det här klippet berättas om produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken.
Läxhjälpsfilm (23:06 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om folkrörelserna. Vilka var folkrörelserna och vad kämpade de för? Här berörs väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen samt nämner idrottsrörelsen och kvinnorörelsen. I samband med nykterhetsrörelsen granskas också alkoholstatistik, och du får veta mer om motboken och Systembolaget.
Läxhjälpsfilm (15:10 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om fackföreningar, arbetsgivarföreningar, arbetarrörelsen, Sundsvallsstrejken, storstrejken, skotten i Ådalen och Saltsjöbadsavtalet.
Läxhjälpsfilm (19:55 min) där SO-läraren Lena Tegström arbetsmarknadskonflikter och politik under 1900-talet. Här berörs strejker, politik och folkhemsbygge från 1879 och fram till idag.
Pedagogisk genomgång (20:51 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en introduktion till "revolutionernas tid". Vad var viktigt och varför var det viktigt? Vilka förändringar ledde revolutionerna till?
Avsnitt (17:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om industriella revolutionen. Den industriella revolutionen har bidragit till en av de största förändringarna i mänsklighetens historia. Omvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle börjar i England i mitten av 1700-talet för att sedan sprida sig vidare. Men varför startade den just där, och varför misslyckades den till en början i Sverige? Vi förklarar förutsättningarna för den industriella revolutionen och hur den förändrade livet för människor i världen - och i Sverige.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Lektionsfilm (34:37 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om orsaker till den industriella revolutionen samt följder. I klippet får du kunskap om de förutsättningar som behövdes för att industriella revolutionen kunde dra igång. Vidare får du en översikt om revolutionens framfart och hur den kom att förändra både samhällsbilden och människors vardag.
På SR:s webbplats hittar du en artikel och ett radioprogram (ca 6 min) om storstrejken 1909. Den 4 augusti 1909 utbröt den största strejken i Sveriges historia. Storstrejken 1909 skakade ett Sverige som led av en djup lågkonjunktur med konkurser, avskedanden av anställda , kortad arbetstid och lägre löner. Den politiska och sociala oron ökade och efter arbetsgivarnas hot om stor-lockout utlyste LO en generalstrejk. 300 000 arbetare lade ned arbetet, men storstrejken blev ingen seger för facket, tvärt om...
Pedagogisk genomgång (22:37 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om tre av 1800-talets mest tidstypiska företeelser: nationalism, industriella revolutionen och imperialism. Här berörs bl.a. begrepp, Wienkongressen, Tysklands enande, orsaker till den industriella revolutionen, konsekvenser av den industriella revolutionen, konsekvenser av imperialismen.
Genomgång (3:54 min) där SO-läraren Björn Andersson förklarar kort hur de tre grundläggande ideologierna uppstod i samband med den industriella revolutionen i England.
