L
Tagg
Industrialism
Smeder i arbete. I bakgrunden skymtar några av tidens tekniska bedrifter och nymodigheter.

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med massproduktion av varor av alla tänkbara slag och ett överflöd som aldrig tidigare i människans historia. Men också ett samhälle där arbetet förändrats i grunden och en värld som drabbats av miljöförstöringar.

Mekaniseringen har gjort arbetet lättare. Tunga lyft som tidigare utfördes med muskelkraft kunde nu göras med maskiner. Det gick också fortare att få fram material till stora byggnader. Tänk på vilket arbete det var att forsla fram all sten som behövdes till medeltidens katedraler och borgar utan hjälp av långtradare eller järnvägar.

ANNONS

Mekaniseringen ökade produktionen

Att arbetet mekaniserades gjorde att nästan hur mycket varor som helst kunde produceras. Tidigare hade det ju bara funnits en viss mängd personer som kunde, exempelvis, väva tyg. Det satte en gräns för hur mycket tyg som kunde produceras. Den gränsen försvann, liksom många andra gränser, när arbete efter arbete mekaniserades.

Industrialiseringen tog först fart inom textilbranschen där nya uppfinningar i form av spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen - som bland annat utnyttjade ångkraft - effektiviserade tillverkningen.

Mekaniseringen påverkade också hur arbetet organiserades. Maskinerna och de ångmaskiner som drev dem krävde särskilda byggnader, fabriker. Människor som tidigare kunnat arbeta hemma måste nu arbeta i de nya industrilokalerna.

Att samla produktionen i en fabrik hade många fördelar. Det var framförallt mer kostnadseffektivt än att ha en utspridd produktion. I en fabrik var det lättare att effektivisera arbetsprocessen genom att öka arbetsfördelningen och kontrollen av arbetet, vilket i sin tur gjorde att tempot höjdes och produktionen ökade. 

Slit- och slängsamhället

Efterhand kom tillverkningen av många varor att flyttas till länder med lägre löner än i Västeuropa och USA. Först till södra Europa, och när lönerna steg där, till länder i Afrika och Asien. Det har gjort att vi i väst kan köpa kläder som är så billiga att det sällan lönar sig att lämna in dem för lagning. I Sverige kan det vara dyrare att laga ett plagg än att köpa ett nytt.

Samma utveckling har ägt rum med en rad andra varor. Istället för att laga det som gått sönder köper många en ny vara och slänger den gamla.
 

En utveckling i tre steg

Ett lands industriella utveckling går i tre steg. Först säljer landet råvaror till utlandet. Nästa steg är att förädla råvaror och det tredje steget är att sälja färdiga varor. En jämförelse från textilindustrin gör det lättare att förstå utvecklingen.

  • Första steget är att sälja ull till utlandet.
     
  • Andra steget är att spinna ullen till garn, väva garn av tyget och sälja tyget till utlandet.
     
  • Tredje steget är att sy kläder av tyget och sälja kläderna till utlandet. Det tredje steget är det mest lönsamma.
     

ANNONS

ANNONS

Ångmaskinen revolutionerade kommunikationerna

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringsprocessen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge (fabriken behövde t.ex. inte ligga vid en fors som gav vattenkraft). Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades. 

En annan fördel med ångmaskinen var att den kunde monteras på vagnar och båtar. Ångmaskinen revolutionerade därmed också kommunikationerna. Tåg och ångbåtar var både snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Dessutom blev det nu möjligt att passa tider då man inte längre behövde ta lika stor hänsyn till vädrets makter.

De nya kommunikationerna satte fart på handeln och industrin

Industrialiseringen ökade i takt med de nya transportmöjligheterna. Enorma summor satsades därför på järnvägsbyggen och sjöfart under 1800-talet. På land knöt järnvägar samman tätorter och landsbygd med varandra. Till sjöss färdades stora oceangående ångfartyg mellan länder och kontinenter. Det var också vid den här tiden som Suezkanalen och Panamakanalen grävdes ut och togs i bruk. Havskanalerna skapade nya möjligheter för världshandeln genom snabbare och billigare transportmöjligheter mellan kontinenterna.

I början av 1900-talet utvecklades transportmöjligheterna ytterligare i samband med bilismens och flygets tillkomst. Men det skulle dröja ytterligare ett tag innan de fick stor betydelse för näringslivet.

Informationssamhällets uppkomst

Det uppfanns också kommunikationer som varken pustade eller vräkte ut rök.

Från och med mitten av 1800-talet började telegrafin att användas och några årtionden senare togs telefonen i bruk. Genom de nya kommunikationerna förbättrades kontakten mellan regeringar, företag och folk. I och med det ökade också tempot i samhället.

Den stora inflyttningen till städerna som ägde rum under 1800-talet, innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Det blev nu vanligt med dagstidningar. Detta gynnade pappersindustrin som utvecklades kraftigt under slutet av 1800-talet och första delen av 1900-talet.

Nya energikällor

Stenkol var industrins viktigaste energikälla fram till långt in på 1900-talet. Men vid slutet av 1800-talet fick olja och elektricitet större betydelse vid sidan av kolet. Olja utvanns redan vid mitten av 1800-talet och användes till att börja med för framställning av fotogen till belysning. Det var först vid bilismens genombrott i början av 1900-talet som oljan blev mer eftertraktad.

Utvecklingen av nya energiformer i form av ångkraft, elektricitet och förbränningsmotorn (som drevs av olja/bensin) har haft avgörande betydelse för det moderna samhällets framväxt.

   Elektriciteten lyste upp samhället

Under andra halvan av 1800-talet gjordes också några viktiga tekniska landvinningar inom det elektromagnetiska forskningsfältet. Till att börja med uppfanns den elektriska generatorn som gjorde det möjligt att framställa elektricitet i stora mängder. Det dröjde därefter inte länge förrän glödlampan uppfanns och revolutionerade belysningstekniken. Elektricitet användes snart också som drivkraft till motorer. Men det dröjde till slutet av 1800-talet, efter att man löst problemet med att transportera elektricitet över långa avstånd, som industrin började använda elektricitet i större mängder.

ANNONS

ANNONS

Ökat välstånd

Den industriella revolutionen inledde en våg av tekniskt nyskapande och ekonomisk expansion, som spred sig (oregelbundet) från Storbritannien, över hela världen och radikalt förändrade människors levnadsförhållanden.

Som en följd av industrialiseringen har produktiviteten (tillverkningen av varor) inom arbetet ökat avsevärt och gjort det möjligt att tillfredsställa våra materiella behov bättre än tidigare. 

Frågan om miljön

Industrialiseringen har också lett till omfattande skador på miljön världen över. Jakten på råvaror som kol, järn och olja och utsläpp från olika industrier har skadat luften, jorden och haven. Avgaser från bilar, fartyg och flygplan och andra utsläpp pekas ut som ett allt större hot mot livet på jorden. 

Idag är miljöfrågor en självklar del av den politiska debatten. Men den industriella revolutionen pågick i över 200 år innan tanken på att industrialisering kunde vara skadlig fick fäste på allvar. Boken Tyst vår av amerikanskan Rachel Carson kom ut 1962. Den ses som ett startskott för miljörörelsen.

Cirkeln sluts

Ett av de första stegen i den industriella revolutionen var att många inte längre kunde arbeta hemifrån. Istället måste de söka arbeten i fabriker eller, efterhand, på kontor. Idag har digitaliseringen, en del av den industriella revolutionen, gjort att många på nytt kan arbeta hemifrån via dator. Det går till och med att arbeta hemifrån och ha sitt arbete i ett annat land.

LÄS MER: Industriella revolutionen

LÄS MER: Industriella revolutionens sociala följder

LÄS MER: Industriella revolutionens orsaker

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

LÄS MER: Jordbruket förändras - bakgrund till den industriella revolutionen

LÄS MER: Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen

LÄS MER: Industriella revolutionens baksida

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

LÄS MER: Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

LÄS MER: Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk

LÄS MER: Teknikhistoria

PODCAST: Orsaker till den industriella revolutionen

 

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson (journalist och läromedelsförfattare) och Robert de Vries (red.)
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till den industriella revolutionens följder ur ett ekonomiskt och miljörelaterat perspektiv.

Uppdaterad: 3 juni 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Om klimat för elever och lärare

av: SMHI
Högstadiet, Gymnasiet

På SMHI.se finns en utbildningssida om klimat för grundskolan (7-9) och gymnasiet. Sidan innehåller såväl faktatexter som poddar, spel och filmer.

+ Läs mer

Vad är problemet med klimatet?

av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Inledande diskussionsfrågor, skrivuppgift, muntlig presentation, praktisk handling och arbeta vidare.

+ Läs mer

Bortom fossilsamhället

av: Naturskyddsföreningen
Högstadiet, Gymnasiet

Låt eleverna leva sig in i en framtid där klimatmålen har uppnåtts. Blicka tillbaka från framtiden genom att besöka ett museum med föremål från den fossila eran och skapa egna bidrag till utställningen.

+ Läs mer

Artiklar om Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

SO-rummet bok
M

Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet

av: Jan-Olof Fallström
2023-05-11

Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller höra när man nalkades en hytta eller en stångjärnshammare. Med jämna mellanrum steg ett gnistregn eller eldsken mot himlen eller också hördes vida omkring ett monotont dunkande. Ja, inte bara i det som vi nu kallar Bergslagen. Över stora delar av Sverige norr om Skåne fanns hyttor där tackjärn utvanns ur malmen och hamrar som formade sjöarnas och bergens järnmalm till järn och stål av hög kvalitet. Cirka 500 sådana anläggningar låg spridda längs vattendragen i skogrika områden...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk

av: Kaj Hildingson
2023-02-20

Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Elektricitetens historia, del 3: Informationsrevolutionen

av: Lars Hildingson
2022-10-07

När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Elektricitetens historia, del 2: Elektrisk belysning och hushållsmaskiner

av: Lars Hildingson
2022-09-30

För 5 000 år sedan hade egyptiska arbetare oljelampor när de sökte sig fram i pyramidernas mörka gångar. Vid vår tideräknings början talade Jesus om hur viktigt det är att ha olja i sin lampa. Kejsar Augustus hade en oljelampa när han läste brev om kvällen. Genom årtusenden hade alltså människor en svag och fladdrande belysning inomhus. Utomhus hade de knappast någon belysning alls. Allt ljus kom från öppna lågor. Soldater med facklor följde kejsar Augustus när han gick genom Rom sedan mörkret fallit. Karl den store måste år 800 fortfarande nöja sig med facklor. Napoleon hade det inte så mycket bättre 1 000 år senare. Men det hade börjat ljusna...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Elektricitetens historia, del 1: En ny kraftkälla

av: Lars Hildingson
2022-09-30

Greker hade för 2 500 år sedan lärt sig att göra en bärnsten magnetisk genom att gnida den med en tyglapp. Grekerna kunde inte förklara fenomenet, men de gav det ett namn. Bärnsten heter elektron på grekiska, och därifrån kommer vårt ord elektricitet. År 1819 visade dansken Örsted att elektrisk ström kan få en magnetnål att röra sig. Tidigare hade man trott att magnetism och elektricitet var två olika fenomen. Nu började det bli klart att det var fråga om samma sak. När sedan engelsmannen Michael Faraday förde en magnet genom en slinga koppartråd - och tråden blev strömförande, blev det fastställt att magneten kunde skapa elektricitet. Detta experiment år 1831 är kanske historiens viktigaste...

+ Läs mer

M

Jeans - en framgångsrik historia

av: Lars Hildingson
2022-09-29

Jeansmodet överskrider kön, ålder och klass. Byxorna har en tidlös design och har numera blivit en självklar del av vår vardag. Men det är inte många av oss som kan berätta om jeansens historia. I den här artikeln kan du bland annat läsa om den tyske immigranten Levi Strauss som kom till USA i mitten av 1800-talet och så småningom grundade ett företag som sålde jeanstyg. När han sedan fick i uppdrag av ett gruvbolag att skapa arbetskläder som var slitstarka och tålde hårt arbete, kom tillverkningen av jeans igång. Till en början i form av jeansoveraller, och ett par decennier senare i form av byxor. Företaget började sälja jeansbyxor på 1890-talet. Produktionen av jeans ökade till big business genom Levi Strauss ledarskap. Han var en mycket rik man när han dog 1902. Hans släktingar tog över Levi Strauss & Co, som blev världens största tillverkare av byxor...

+ Läs mer

Podcast om Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

SO-rummet podcast icon
M

Klimatflyktingar

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-16

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om klimatflyktingar. Vad är en klimatflykting? Varför finns det klimatflyktingar?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

+ Läs mer

Länkar om Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS