Mekaniseringen ökade produktionen
Att arbetet mekaniserades gjorde att mycket större mängder varor kunde produceras. Tidigare hade det ju bara funnits ett begränsat antal personer som exempelvis kunde väva tyg. Det satte en gräns för hur mycket tyg som kunde produceras. Många sådana begränsningar minskade när arbete efter arbete mekaniserades.
Industrialiseringen tog först fart inom textilbranschen, där nya uppfinningar i form av spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen effektiviserade tillverkningen. De första stora textilmaskinerna drevs ofta med vattenkraft, medan ångkraften fick större betydelse senare.
Mekaniseringen påverkade också hur arbetet organiserades. De stora maskinerna och kraftkällorna samlades i särskilda byggnader: fabriker. Människor som tidigare kunnat arbeta hemma måste nu arbeta i de nya industrilokalerna.
Att samla produktionen i en fabrik hade många fördelar. Det var framförallt mer kostnadseffektivt än att ha en utspridd produktion. I en fabrik var det lättare att effektivisera arbetsprocessen genom att öka arbetsfördelningen och kontrollen av arbetet, vilket i sin tur gjorde att tempot höjdes och produktionen ökade.
Slit- och slängsamhället
Efterhand kom tillverkningen av många varor att flyttas från Västeuropa och USA till länder där lönerna och andra produktionskostnader var lägre. Flytten skedde i flera omgångar och till olika delar av världen, bland annat till södra och östra Europa, Asien, Latinamerika och delar av Afrika. Det har gjort att vi i väst kan köpa kläder som är så billiga att det sällan lönar sig att lämna in dem för lagning. I Sverige kan det vara dyrare att laga ett plagg än att köpa ett nytt.
Samma utveckling har ägt rum med en rad andra varor. Istället för att laga det som gått sönder köper många en ny vara och slänger den gamla.
En förenklad utvecklingsmodell i tre stegEtt förenklat sätt att visa hur värdet på en råvara kan öka genom förädling är följande. En jämförelse från textilindustrin gör utvecklingen lättare att förstå: - Första steget är att sälja ull till utlandet.
- Andra steget är att spinna ullen till garn, väva garnet till tyg och sälja tyget till utlandet.
- Tredje steget är att sy kläder av tyget och sälja kläderna till utlandet. Varje steg ökar vanligtvis varans värde, men den största vinsten hamnar inte alltid i landet där själva tillverkningen sker.
I dagens värld kan de olika stegen dessutom vara uppdelade mellan flera länder.
|
Ångmaskinen revolutionerade kommunikationerna
Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringsprocessen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras på betydligt fler platser än vattenhjul, så länge det fanns tillgång till bränsle och vatten, behövde industrin inte längre ta lika stor hänsyn till energikällans geografiska läge (fabriken behövde t.ex. inte ligga vid en fors som gav vattenkraft). Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades.
En annan fördel med ångmaskinen var att den kunde användas för att driva lokomotiv och ångfartyg. Ångmaskinen revolutionerade därmed också kommunikationerna. Tåg och ångbåtar var snabbare och kunde transportera betydligt fler människor och varor än många tidigare transportmedel. Särskilt järnvägen gjorde det lättare att följa fasta tidtabeller, eftersom tågen var mindre beroende av väder och vind än äldre transportmedel.
De nya kommunikationerna satte fart på handeln och industrin
Industrialiseringen ökade i takt med de nya transportmöjligheterna. Enorma summor satsades därför på järnvägsbyggen och sjöfart under 1800-talet. På land knöt järnvägar samman tätorter och landsbygd med varandra. Till sjöss färdades stora oceangående ångfartyg mellan länder och kontinenter. Det var också vid den här tiden som Suezkanalen och Panamakanalen grävdes ut och togs i bruk. Havskanalerna skapade nya möjligheter för världshandeln genom snabbare och billigare transportmöjligheter mellan kontinenterna.
I början av 1900-talet utvecklades transportmöjligheterna ytterligare i samband med bilismens och flygets tillkomst. Men det skulle dröja ytterligare ett tag innan de fick stor betydelse för näringslivet.
Informationssamhällets uppkomst
Det uppfanns också kommunikationer som varken pustade eller vräkte ut rök.
Från och med mitten av 1800-talet började telegrafin att användas och några årtionden senare togs telefonen i bruk. Genom de nya kommunikationerna förbättrades kontakten mellan regeringar, företag och folk. I och med det ökade också tempot i samhället.
Den stora inflyttningen till städerna som ägde rum under 1800-talet innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Dagstidningar blev nu allt vanligare. Detta gynnade pappersindustrin, som utvecklades kraftigt under slutet av 1800-talet och första delen av 1900-talet.
Nya energikällor
Stenkol var industrins viktigaste energikälla fram till långt in på 1900-talet. Men vid slutet av 1800-talet fick olja och elektricitet större betydelse vid sidan av kolet. Olja utvanns redan vid mitten av 1800-talet och användes till att börja med för framställning av fotogen till belysning. Det var först vid bilismens genombrott i början av 1900-talet som oljan blev mer eftertraktad.
Utvecklingen av ångmaskinen, eltekniken och förbränningsmotorn (som drevs med bland annat bensin eller diesel) har haft avgörande betydelse för det moderna samhällets framväxt.
Elektriciteten lyste upp samhället
Under andra halvan av 1800-talet gjordes också viktiga framsteg inom elektricitet och magnetism. Den elektriska generatorn utvecklades och gjorde det möjligt att framställa elektricitet i stora mängder. Därefter utvecklades praktiskt användbara glödlampor som revolutionerade belysningstekniken. Elektricitet användes snart också som drivkraft för motorer.
Men det dröjde till slutet av 1800-talet, efter att man hade börjat lösa problemet med att överföra elektricitet över långa avstånd, innan industrin började använda elektricitet i större mängder.
Ökat välstånd
Den industriella revolutionen inledde en våg av tekniskt nyskapande och ekonomisk expansion, som spred sig (oregelbundet) från Storbritannien, över hela världen och radikalt förändrade människors levnadsförhållanden.
Som en följd av industrialiseringen har produktiviteten – mängden varor och tjänster som kan produceras med en viss arbetsinsats – ökat avsevärt. Det har på lång sikt gjort många varor billigare och höjt levnadsstandarden, även om vinsterna har fördelats ojämnt mellan olika grupper och länder.
Industrialiseringens ekonomiska vinster kom inte alla människor till del på en gång. Under den tidiga industrialiseringen hade många fabriksarbetare låga löner, mycket långa arbetsdagar och farliga arbetsmiljöer. Även barn kunde arbeta upp till tolv timmar om dagen. Med tiden bidrog högre produktivitet, arbetarnas organisering och nya lagar till kortare arbetstid och säkrare arbetsplatser. Industrialiseringen skapade alltså både ett större välstånd och nya konflikter om hur detta välstånd skulle fördelas.
Frågan om miljön
Industrialiseringen har också lett till omfattande skador på miljön världen över. Utvinningen av råvaror som kol, järn och olja samt utsläpp från olika industrier har skadat luften, jorden och haven. Avgaser från bilar, fartyg och flygplan och andra utsläpp bidrar till sjukdomar, skador på ekosystem och den globala uppvärmningen.
Idag är miljöfrågor en självklar del av den politiska debatten. Kritik mot industrins rök, utsläpp och påverkan på människors hälsa fanns dock redan under 1800-talet. Boken Tyst vår av den amerikanska biologen och författaren Rachel Carson kom ut 1962. Den blev en viktig vändpunkt för den moderna miljörörelsen och ökade medvetenheten om bekämpningsmedlens skador på naturen.
Cirkeln sluts
Ett av de första stegen i den industriella revolutionen var att många inte längre kunde arbeta hemifrån. Istället måste de söka arbeten i fabriker eller, efterhand, på kontor. Idag har digitaliseringen, en del av den industriella revolutionen, gjort att många på nytt kan arbeta hemifrån via dator. Det går till och med att arbeta hemifrån och ha sitt arbete i ett annat land.
När London nästan försvann i sin egen rökI december 1952 täcktes London av en extremt tät och giftig smog. Kallt väder gjorde att stora mängder kol eldades i bostäderna, samtidigt som fabrikerna släppte ut rök. Ett särskilt väderläge stängde in föroreningarna nära marken. På vissa platser kunde människor inte ens se sina egna fötter, och trafiken stördes i flera dagar. Smogen låg kvar i fem dagar och omkring 4 000 människor dog enligt de första beräkningarna. Många fler fick svåra problem med lungor och andning. Katastrofen bidrog till att Storbritannien införde en ny lag om renare luft 1956. Händelsen visade på ett dramatiskt sätt att industrins och hushållens kolrök inte bara gjorde städerna smutsiga – den kunde också döda tusentals människor.
|
M LÄS MER: Industriella revolutionen
M LÄS MER: Industriella revolutionens sociala följder
M LÄS MER: Industriella revolutionens orsaker
M LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914
M LÄS MER: Jordbruket förändras – bakgrund till den industriella revolutionen
M LÄS MER: Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen
M LÄS MER: Industriella revolutionens baksida
M LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
M LÄS MER: Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat
M LÄS MER: Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk
L LÄS MER: Teknikhistoria
M PODCAST: Orsaker till den industriella revolutionen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
