Elizabeth Blackwell - den första utbildade kvinnliga läkaren

Det är en gråkall, långtråkig oktoberdag 1847. De 150 läkarstudenterna på den obemärkta läkarutbildningen vid Geneva College i de lantliga västra delarna av delstaten New York har lektion i anatomi. När så skolans rektor, Charles Lee, kliver in i föreläsningssalen, har eleverna inget som helst emot avbrottet - och när de får höra vad han har att säga blir de förtjusta. "Mina herrar, jag har den mest häpnadsväckande förfrågan som jag måste be er att ta ställning till", förklarar doktor Lee. "En ung dam vid namn Elizabeth Blackwell har ansökt om att få börja studera vid vår institution." Det blir helt tyst i salen.
M

Porträtt av Elizabeth Blackwell (1821-1910) från omkring 1850-1860.

Studenterna vid Geneva College skojar till det

År 1847
"Lärarkåren är benägen att avslå hennes ansökan", fortsätter rektorn, "men vi har beslutat att låta er.eleyer rösta i denna fråga."

Om bara en enda av de i 50 männen säger nej, kommer miss Blackwell inte att få börja sin utbildning, förklarar han. En omröstning ska därför genast genomföras.

Vad ingen av dem känner till är att de i själva verket utgör den sista i en lång rad läkarutbildningar som Elizabeth Blackwell har vänt sig till. Tidigare har inte mindre än 19 olika skolor (29 enligt vissa versioner av berättelsen) sagt nej till hennes ansökan. Kvinnor passar inte för detta slags arbete är alla överens om. Deras intellekt är för svagt, deras psyke för känsligt. Dessutom måste man som läkare konfronteras med människokroppen i all dess nakenhet, vilket inte anses lämpligt för en kvinna. Kort och gott - läkaryrket har alltid varit reserverat för män och bör fortsätta att vara det. Så lyder den allmänna åsikten år 1847.

ANNONS

ANNONS

Men denna gråa oktoberförmiddag händer något märkligt. Studenterna bestämmer sig genast, knappt utan att ens tala med varandra, för att det hela bara är för roligt för att genast avfärda. Det är uppenbart att skolans ledning är besvärad av situationen - vore det inte underhållande att se hur de kommer att hantera det hela, om en kvinna faktiskt får börja utbildningen. En sådan skandal!

En av de närvarande, Stephen Smiths, som senare blev en framstående kirurg, mindes i efterhand att även en annan känsla spelade in. "Vi tyckte nog helt enkelt att det kunde vara kul och lite grand bryta monotonin att ha en flicka i klassen. Så alla ropade 'ja', utom en sate, som vi alla gav oss på tills han ändrade sig och ropade 'ja, jag röstar ja!"

På det sättet blev den engelskfödda Elizabeth Blackwell antagen som inte bara den första kvinnan på en officiell läkarutbildning i USA, utan den första i hela världen.

Var fast besluten att bli läkare

Hennes resa mot att bli en pionjär i kampen för kvinnors lika rättigheter hade börjat två år tidigare, då hon besökte en vän, Mary Donaldson, som låg sjuk i cancer. "Du är duktig på att studera, Elizabeth", sa den döende kvinnan. "Du är frisk, och har tid, och äger en utvecklad intelligens. Varför börjar du inte läsa medicin? Hade jag blivit behandlad av en kvinnlig läkare hade mina värsta plågor besparats mig."

I sin dagbok skrev Elizabeth Blackwell att hon inte alls tyckte om idén. Hon älskade litteratur och filosofi, och var inte det minsta sugen på att ägna sig åt "hårda vetenskaper". Själva läkaryrket verkade dessutom ganska så motbjudande; hon tyckte inte om att se blod och hade svårt för sjuka människor.

Men sakta började tanken få fäste. Elizabeth Blackwell kom från en familj som av tradition ägnat sig åt radikala frågor. Inte minst hade hennes far varit pionjär i kampen mot slaveriet i England innan han flyttade till USA, när Elizabeth bara var elva år. Det dröjde inte länge förrän det där med att bli läkare inte bara framstod som en bra idé, utan blev till en dröm som sedan växte till en besatthet.

Elizabeth Blackwell var vid det här laget 24 år gammal och uttråkad av sin tillvaro som lärare. Hon längtade efter något att ägna sitt liv åt, något som skulle göra skillnad i världen - och hon var rädd för att hon, som var så "romantiskt lagd", annars skulle gifta sig alldeles för tidigt, vilket hon menade skulle hindra hennes intellektuella utveckling. I en dagboksanteckning från 1846 skriver hon att hon måste bli läkare, för att "på så vis placera en stark barriär mellan mig och möjligheten till ett vanligt äktenskap. Jag måste ha något som helt upptar mina tankar ..."

Tog examen och blev kursetta

Den 6 november 1847 var hon på plats i Geneva. Där fann hon sig snart vara i stort sett utstött, åtminstone av småstadens kvinnor. Elizabeth Blackwell var liten och späd, med blont hår, alltid klädd i prydlig klänning och hade ett oklanderligt uppförande, "som en typisk brittisk dam". Men det hindrade inte att många kvinnor, i alla fall till en början, vägrade att tala med henne. När hon gick fram och tillbaka till skolan kunde de stanna och stirra på henne, "som om jag var ett märkligt djur", skrev hon senare. "Jag hade så chockerat deras känsla för anständighet att det var uppenbart för dem att jag antingen måste vara en dålig kvinna, vars avsikter snart skulle visa sig, eller att jag var vansinnig och att jag snart skulle få något slags utbrott."

ANNONS

ANNONS

Men i undervisningen fann hon sig till rätta. Elizabeth Blackwell studerade hårt, flitigare än alla andra i sin klass. Läkarnas hårda verklighet - mötet med den döda eller sjuka kroppen - lärde hon sig att tåla, även om hon var nära att svimma första gången hon var med om att dissekera en människokropp.

Två år senare, den 23 januari 1849, tog hon examen som sin årskurs främsta elev. En kvinna som var närvarande beskrev i ett brev till sin vän det märkvärdiga ögonblicket. Hur Elizabeth Blackwell, som hon kallade "dagens lejoninna", trädde in i salen tillsammans med alla de andra studenterna, män allihop, och att hon gjorde det utan att ens bära en hatt eller en sjal på huvudet. Men, kunde betraktaren belåtet notera, hon var prydligt klädd i en svart sidenklänning och hennes blonda hår med rödaktiga inslag var flätat "på ett mycket trevligt sätt".

Sist av alla klev Elizabeth Blackwell fram till rektorn för att ta emot sitt examensbevis. När hon reste sig upp var det "så tyst i salen att man kunde höra en nål falla". Enligt ögonvittnet var hon så tagen av den stora stunden att hon först hade svårt att tala. Men till sist vände hon sig till rektorn. "Jag tackar dig, min herre", sa hon med en röst som nu var riktigt stadig och bestämd. "Jag svär att jag ska ägna mitt liv åt att, med Guds välsignelse, hedra detta diplom."

Med rodnande kinder satte hon sig sedan. Entusiastiska applåder följde. Så var den historiska dagen över.

Elizabeth Blackwell öppnade dörren till läkarutbildning för kvinnor

Elizabeth Blackwells professionellä liv hade därmed inletts, ett liv som även i fortsättningen skulle vara fullt av kamp. Hon fick ingen anställning som läkare, utan tvingades öppna en egen klinik; den fick först inga patienter, men hon gav sig inte. "Kämpa, Elizabeth, du får aldrig sluta kämpa", skrev hon i sin dagbok. På besök i Paris fick hon en ögoninfektion som ledde till att hon förlorade ena ögat och var tvungen att ge upp planerna på att bli kirurg. Istället ägnade hon sig åt gynekologi och åt att grunda en medicinsk skola för kvinnor i New York, bland mycket annat.

Så småningom blev det uppenbart för allt fler att den dörr hon öppnat inte skulle gå att stänga. Och Elizabeth Blackwell fortsatte att vara en pionjär. Inte minst genom att ge ut en bok om sexualupplysning för unga, som 13 bokförlag tackade nej till, innan hon till sist hittade en förläggare som var nästan lika modig som hon själv.

När Elizabeth Blackwell dog, den 31 maj 1910, 89 år gammal, hade 7 399 kvinnor i USA följt i hennes spår och blivit legitimerade läkare.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Historia om sjukdomar, läkekonst och medicin

LÄS MER: Sjukvården förändras - viktiga medicinska framsteg under 1800-talet och 1900-talet

LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria

LÄS MER: Kvinnor och män i arbetslivet

LÄS MER: Kvinnor i vetenskapen

LÄS MER: Kvinnorättskämpen Emmeline Pankhurst

LÄS MER: Kvinnofrågan - kampen för ökad jämställdhet under 1800-talet

Visste du att:

  • Elizabeth Blackwell var svägerska till Antoinette Brown Blackwell, som även hon var en föregångare men som en av de första mer allmänt accepterade kvinnliga prästerna i USA.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför tyckte så många (år 1847) att det var jättekonstigt att en kvinna skulle utbilda sig till läkare?
     
  2. Nämn några orsaker till att Elizabeth Blackwell var fast besluten att bli läkare.
     
  3. Elizabeth klarade utbildningen och fick högsta betyg, men ändå fick hon ingen anställning. Vad tror du det kan ha berott på?
     
  4. Vad anser du vara Elizabeth Blackwells viktigaste bedrift?

Ta reda på:

  1. Hur många läkare finns det i Sverige idag?
     
  2. Hur många av dessa läkare är:

         a) män

         b) kvinnor
     

 

VILL DU VETA MER? Läs: Lone Woman: The Story of Elizabeth Blackwell, the First Woman Doctor, av Dorothy Clarke Wilson (1970)

 

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 3 februari 2022
Publicerad: 3 februari 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Kemins historia

Under 1700-talet växte den moderna kemin fram. Men kemins historia började egentligen långt innan...

M

P-pillrets tidiga historia

Kvinnorättsaktivisten Margaret Sanger hade länge drömt om att läkemedelsindustrin en dag skulle...

L

Lätta fakta om järnvägens tidiga historia

Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens...

S

Elisabet I - jungfrudrottningen

Elisabet I, dotter till Henrik VIII och hans andra hustru Anne Boleyn, regerade England och Irland...

SO-rummet bok
M

Personlig hygien förr - en smutsig historia

Historien om vår hygien är ett ganska sorgligt kapitel, om man inte föredrar att skratta åt eländet...

M

Apotekens historia i Sverige

Apoteksväsendet har imponerande anor i vårt land. Redan för fyrahundra år sedan handlades...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Kända personer 1776-1914

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar. I det här avsnittet berörs...

Relaterade taggar

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna