Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

Under 1700-talets stod det svenska bergsbruket för en överväldigande del av nationens export. Med stöd från högkvalitativ järnmalm, vattenkraft och rikliga skogstillgångar blomstrade näringen, trots ökande konkurrens från Ryssland och förändringar på den internationella marknaden. Samtidigt spelade skogsbruket en avgörande roll, även om huvudfokus låg på tjärbränning och vedinsamling snarare än på sågverksindustrin.
S

Lövstabruk, en gång Sveriges största järnbruk, med anor ifrån 1500-talet. Från 1640-talets början och i tretton generationer framåt var Lövstabruk i familjen de Geers ägo. Målning av Johan Fredrik Julin (1798-1843).

Bergsbruk

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del.

Genom Jernkontoret (se nedan) var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle.

Om 1600-talet var förändringarnas tid för järnbruken (valloner, ökad export) bjöd 1700-talet inte på så många tekniska nyheter. Sveriges ställning byggde på högklassig järnmalm (t.ex. från Dannemora), vattenkraft och i synnerhet skogstillgångar för denna extremt bränsleberoende näring.

ANNONS

ANNONS

Engelska experiment med koks var framgångsrika, men först under 1800-talet blev koks en svår konkurrent till veden.

Brukssamhällena var hierarkiskt uppbyggda med ett för tiden omfattande socialt skyddsnät. Även om bara tre procent av befolkningen levde där var också stora grupper av bönder beroende av bruken som extraarbetare vid kolmilor eller för körsysslor.

Jernkontoret

Jernkontoret var ett obligatoriskt samarbetsorgan för järnbruken, bildat 1747 av brukssocieteten. Till grund för dess bildande låg riksdagens beslut 1746-1747 om maximering av järntillverkningen och förbud mot nya bruk. Produktionsbegränsningen syftade dels till att hålla prisnivån uppe, dels till att undvika att skogarna föröddes av de energislukande bruken (se nedan). Bruken kunde dock kvitta överproduktion ett år med minskning följande år.

Jernkontoret sysslade med teknisk och vetenskaplig rådgivning men var dessutom starkt indraget i den direkta näringsverksamheten via stödköp, krediter (Sveriges äldsta privatbank) och bevakning av produktionskvoterna. Sammanslutningen blev ett verktyg för hattregimens statliga regleringar och inflationspolitik.

Skogsbruk

Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige.

En förklaring till sågverkens marginella betydelse var järnbrukens och gruvornas behov. De av staten gynnade bruken slukade stora mängder träkol eller ved, och vid gruvbrytning tändes stora bål för att göra malmen skör (s.k. tillmakning). Trä till husbehov - hus, verktyg, båtar, stängsel - behövdes också. Oron för skogsbrist var därför stor. Statens kontroll av avverkningen var svår att genomföra för skogsbrist verkar ha överdrivits. Avverkning och till och med bränning gynnade återväxten.

ANNONS

ANNONS

Bruksdöden under 1800-talet

Den s.k. bruksdöden var den nedläggningsvåg som drabbade de svenska järnbruken under 1800-talet. Av 79 värmländska järnbruk återstod hälften 1870 och endast sex 1924.

Det svenska järnets storhetstid på 1600-och 1700-talen byggde på malm och ett överflöd av skog till träkol. När engelska bruk istället började använda stenkol vid 1800-talets början inleddes bruksdöden, särskilt i Bergslagen. Produktionen upprätthölls men koncentrerades till stora enheter som Domnarvet och Uddeholm.

Ett nytt svenskt uppsving kom från 1850-talet, då nya götstålsprocesser möjliggjorde ståltillverkning i stor skala. Viktiga namn i det sammanhanget är Gustaf Ekman med lancashiresmidet i Lesjöfors och G.E Göransson i Sandviken.
 

LÄS MER: Frihetstidens Sverige

LÄS MER: 1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige

LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige

LÄS MER: Järnhantering

LÄS MER: Vallonernas betydelse för svensk järnindustri

LÄS MER: Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet

Forsmarks bruk

Forsmarks bruk är ett järnbruk i norra Uppland och är idag en av de bäst bevarade bruksmiljöerna i landet. Bruksherrgården uppfördes 1767-1774 för kommerserådet John Jennings. Den ritades av Jean Eric Rehn, den gustavianska stilens mästerarkitekt. Den engelska parken, ritad av EM. Piper, tillkom 1786. Då hade bruket köpts av Samuel af Ugglas.

Forsmarks bruk
Bild: Avena / Upplandsmuseet
Vy över Forsmarks bruk, Forsmarks socken, Uppland, juni 1989.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilken betydelse hade bergsbruket för Sveriges ekonomi under 1700-talet, och vilka var de viktigaste exportvarorna?
     
  2. Vad var Jernkontorets roll och syfte för järnbruken under 1700-talet?
     
  3. Hur påverkades skogsbruket i Sverige av järnbrukens och gruvornas behov?
     
  4. Vad menas med "bruksdöden" under 1800-talet och vilka faktorer bidrog till detta fenomen?
     


Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
 

Senast uppdaterad: 28 november 2023
Publicerad: 27 juni 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Forntida glasblåsare

Glasets historia

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan...

L
Bröderna  Lumiere

Lätta fakta om filmens tidiga historia

Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda...

L
Copernicus världsbild

En ny världsbild - den heliocentriska

Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder...

M

Kaffets, teets och kakaons historia i Sverige

Förr var livet fyllt av mycket mer slitsamt arbete än det är för de flesta idag, men det bjöd...

SO-rummet bok
M

Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet

Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Hi

Ekonomi och handel 1776-1914

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Hi

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Hi

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Relaterade taggar

Hi
Smedja

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...

Hi
Sågverk

Sågverksindustrin

Den svenska sågverksindustrin befann sig länge i skuggan av den norska, men från 1800-talets mitt...

Hi
Textilindustri

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Liberalism, konservatism och socialism - politiska ideologier

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-18

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.

+ Lyssna