1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen fungerade började växa fram och spridas. Man tog avstånd från den gamla medeltida religiösa världsbilden och skapade istället en ny syn på Gud, människan och naturen. Detta brukar ibland kallas för den naturvetenskapliga eller vetenskapliga revolutionen. Men ännu räknade de flesta vetenskapspersonerna med Guds existens. Både Galileo Galilei och Isaac Newton var troende kristna och såg ingen motsättning mellan gudstro och vetenskap.
En del formade om sin gudstro och menade att Gud visserligen måste vara den yttersta orsaken till allt, men att Gud efter att ha satt igång utvecklingen helt enkelt dragit sig undan och låtit världen utvecklas på egen hand. Denna lära kallas deism och uppstod under 1600-talet i England. Därifrån spreds den vidare.
1600-talets vetenskapspersoner och deras nya sätt att undersöka världen empiriskt med hjälp av vetenskapliga iakttagelser och experiment banade väg för upplysningen och en vetenskaplig forskning där man inte räknade med Gud som en förutsättning. Istället för att utgå från trosläror och religiösa berättelser utforskade man hädanefter verkligheten med hjälp av förnuftet och experiment för att undersöka om teorier stämde med verkligheten. Tidigare hade det räckt att enbart med trons hjälp (den rätta tron dessutom) förklara hur verkligheten var beskaffad.
I början ställde detta till problem för forskare inom naturvetenskapen när det de såg inte stämde med den dåvarande katolska kyrkans lära. När Galileo Galilei 1632 gav ut en bok där han hävdade att jorden snurrade runt solen och inte tvärt om som kyrkans lärda ansåg, hamnade han i skarp konflikt med den katolska kyrkan och tvingades till slut ta tillbaka sina påståenden och be om förlåtelse.
Med tiden ändrade de stora trossamfunden sig angående relationen till vetenskapen. Men det dröjde tills långt in på 1700-talet, och i vissa fall ända fram till senare delen av 1800-talet innan vetenskapen helt hade trängt undan religionens inverkan på vetenskaplig forskning.
M LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
M LÄS MER: En ny världsbild - den heliocentriska
M LÄS MER: Isaac Newton och den moderna matematiska vetenskapens födelse
M LÄS MER: Galileo Galilei - den moderna vetenskapens fader
M LÄS MER: Upplysningen
M LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
S LÄS MER: Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet
L LÄS MER: Teknikhistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Lawrence M. Principe, Kort om den vetenskapliga revolutionen, Fri tanke förlag, 2013
Joakim Molander, Vetenskapsteoretiska grunder, Studentlitteratur, 2003
FÖRFATTARE
Text: Hanna Hägerland, leg. gymnasielärare i religionskunskap
