Tagg om vetenskapliga revolutionen
Bild:
Galilei spelade en viktig roll i den vetenskapliga revolutionen under 1600-talet.

Vetenskapliga revolutionen

1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen fungerade började växa fram och spridas. Man tog avstånd från den gamla medeltida religiösa världsbilden och skapade istället en ny syn på Gud, människan och naturen. Detta brukar ibland kallas för den naturvetenskapliga eller vetenskapliga revolutionen. Men ännu räknade de flesta vetenskapspersonerna med Guds existens. Både Galileo Galilei och Isaac Newton var troende kristna och såg ingen motsättning mellan gudstro och vetenskap.

En del formade om sin gudstro och menade att Gud visserligen måste vara den yttersta orsaken till allt, men att Gud efter att ha satt igång utvecklingen helt enkelt dragit sig undan och låtit världen utvecklas på egen hand. Denna lära kallads deism och uppstod under 1600-talet i England. Därifrån spreds den vidare.

1600-talets vetenskapspersoner och deras nya sätt att undersöka världen empiriskt med hjälp av vetenskapliga iakttagelser och experiment banade väg för upplysningen och en vetenskaplig forskning där man inte räknade med Gud som en förutsättning. Istället för att utgå från trosläror och religiösa berättelser utforskade man hädanefter verkligheten med hjälp av förnuftet och experiment för att undersöka om teorier stämde med verkligheten. Tidigare hade det räckt att enbart med trons hjälp (den rätta tron dessutom) förklara hur verkligheten var beskaffad.

I början ställde detta till problem för forskare inom naturvetenskapen när det de såg inte stämde med den dåvarande katolska kyrkans lära. När Galileo Galilei 1632 gav ut en bok där han hävdade att jorden snurrade runt solen och inte tvärt om som kyrkans lärda ansåg, hamnade han i skarp konflikt med den katolska kyrkan och tvingades till slut ta tillbaka sina påståenden och be om förlåtelse.

Med tiden ändrade de stora trossamfunden sig angående relationen till vetenskapen. Men det dröjde tills långt in på 1700-talet, och i vissa fall ända fram till senare delen av 1800-talet innan vetenskapen helt hade trängt undan religionens inverkan på vetenskaplig forskning.
 

Text: Hanna Hägerland, leg. gymnasielärare i religionskunskap

Här nedan hittar du material som kan relateras till den vetenskapliga revolutionen.

Publicerad: 
28 oktober 2018

Annons

Artiklar om Vetenskapliga revolutionen

M
Magnus Västerbro
2017-10-14
Isaac Newton (1642-1727) är kanske den mest inflytelserika vetenskapsmannen genom tiderna. Den moderna ingenjörskonsten – raketer som flyger till månen, satelliter som kretsar kring jorden,...
L
Carsten Ryytty
2017-04-26
Galileo Galilei föddes 1564 i staden Pisa i Italien. Han är den moderna naturvetenskapens store grundläggare. Genom sitt arbete som fysiker, matematiker och astronom blev han en banbrytare för...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-02-27
De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att...

Länkar om Vetenskapliga revolutionen

Sortera efter:
          

Kort genomgång (3:56 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om idéer under 1500-talet och 1600-talet som leder fram till upplysningen. Här berörs bl.a. vetenskapliga revolutionen och andra orsaker som gör att upplysningen kommer igång.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:39 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om upplysningen.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:03 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om  Isaac Newton (1643-1727).

Spara som favorit
          

Genomgång (5:56 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Copernicus (1473-1543).

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) om nya tiden med fokus på 1500-talet och 1600-talet. Här berättas om den nya tidens starka kungar/drottningar/furstar (som en följd av reformationen) samt om den vetenskapliga revolutionen (som en följd av boktryckarkonsten, kyrkans minskade makt och den framväxande nya världsbilden). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Fantastiskt bra genomgång (30:00 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om orsakerna till att Europa kunde ta ledningen i världen under nya tiden. Här ges en översikt över Europas utveckling 1250-1750.

Spara som favorit
          
Bild:

Föreläsning (12:22 min) där gymnasieläraren Anders Larsson forsätter berätta om den vetenskapliga revolutionen som under 1700-talet smälter in i upplysningens idéströmning. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          
Bild:

Föreläsning (12:50 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om den vetenskapliga revolutionen. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

En kortfattad genomgång (12:12) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om den s.k. tidigmoderna tiden (ca 1500-1789) med fokus på den första delen: Reformationen, upptäcktsresor och vetenskapliga revolutionen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om 1600-talsgeniet Galileo Galileis forskning som låg helt i konflikt med den katolska kyrkans världsbild. För 400 år sedan riktade Galileo Galilei första gången sin egentillverkade kikare mot himlavalvet. Hans slutsats skakade i grunden människans syn på sig själv och hennes plats i universum...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Världens Historia där du kan läsa om Tycho Brahe (1546-1601). Att han var den mest noggranne astronomiske observatören någonsin innan kikaren uppfanns råder det ingen tvekan om...

Spara som favorit
          

Avsnitt på Historia 2 där Joakim Wendell berättar om naturvetenskapens framväxt under perioden 1500-1800. Mellan 1600 och 1850 inträffade ett antal omvälvande processer, revolutioner, som kom att förändra vår värld på flera avgörande sätt...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Tycho Brahe (1546-1601). På senare tid har intresset för Tycho Brahes liv och vetenskapliga gärning blivit allt större. Delar av hans observatorium på Ven är på väg att återställas, samtidigt som många allt mer framhäver hans stora betydelse för astronomins utvecklning...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan fördjupa dig i vetenskapshistoria. Så länge civilisationerna har funnits har människan ägnat sig åt någon form av vetenskap...

Spara som favorit
          

På Tekniska museets webbsida hittar du en faktasida om Christopher Polhem. Med en outtröttlig energi och framåtanda verkade Christopher Polhem som företagare och uppfinnare i ett land som under hans livstid gick från stormakt till vetenskapsnation. 1716 adlades han av Karl XII för sina insatser för Sveriges tekniska utveckling…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Tord Ajanki berättar om Isaac Newton (1643-1727). Newton är antagligen historiens mest betydelsefulle vetenskapsman. Med några få enkla teorier och matematiska formler revolutionerade han sin samtids förståelse av de krafter som styr universums rörelser…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där det berättas om teleskopets – en uppfinning som förändrade synen på världen. När den italienska vetenskapsmannen Galileo Galilei år 1609 riktade sin – med dagens mått mätt – primitiva kikare mot himlen föll den rådande världsbilden samman…

Spara som favorit