+ Visa hela artikelserien

Elektricitetens historia, del 1: En ny kraftkälla

En herde lade märke till att små svarta stenar fastnade runt den järnskodda spetsen på hans stav. Detta hände utanför staden Magnesia i Grekland för flera tusen år sedan. Vi vet inte om det finns sanning i den gamla sagan. Men vi vet att vårt ord magnet kommer från det grekiska ordet magnesia. Vi vet också att stenar som innehåller mycket järn kan bli magnetiska.
M

"Dynamo Maschine" från 1857. Tillverkare är det tyska företaget Siemens & Halske. Siemens AG är idag ett av världens största inom elektroteknik.

Kompassens tillkomst

På 1100-talet började sjöfarare använda kompasser. Dessa tycks ha kommit i bruk ungefär samtidigt på skepp som sökte sig fram på Medelhavet och på kinesiska djonker som seglade på andra sidan jordklotet.

För oss okända uppfinnare satte fast en avlång magnetsten på en träplatta. När den fick flyta i en skål med vatten, stannade alltid plattan så att stenen vände den ena spetsen mot ett visst håll. I vår del av världen pekade spetsen mot Polstjärnan.

Senare lärde man sig att en nål av järn blev magnetisk om man gned den mot en av de magnetiska, svarta stenarna. Man lärde sig också att placera nålen på en spets som gick upp från skålens botten. Då kunde kompassnålen svänga fritt i luften och behövde inte flyta på en träplatta.

ANNONS

ANNONS

Elektron och elektricitet

Greker hade för 2 500 år sedan lärt sig att göra en bärnsten magnetisk genom att gnida den med en tyglapp. Bärnstenen kunde sedan dra till sig lätta föremål som fjädrar och halmstrån. Grekerna kunde inte förklara fenomenet, men de gav det ett namn. Bärnsten heter elektron på grekiska, och därifrån kommer vårt ord elektricitet.

Kompassen blev ett viktigt hjälpmedel för fartygen på Medelhavet. Tidigare hade de inte seglat under vintern. Då är det ofta molnigt över havet och alltså omöjligt att styra efter solen eller stjärnorna.

Det dröjde länge innan människor skaffade sig kunskaper om vad elektricitet är. Först på 1800-talet kunde forskare visa att hela jorden fungerar som en stor magnet. Alla små magneter ställer in sig efter jordens nordpol och sydpol.

Åskan med blixt och dunder framstod ännu mäktigare för äldre tiders människor än för oss. Vi kan förklara vad som händer - fast det lugnar ju inte den som är rädd för åskan. Antikens romare, som såg hur blixten splittrade stora träd och tände eld på byar och städer, ansåg att detta fruktansvärda vapen måste tillhöra Jupiter, den mäktigaste av gudarna. Hos oss i Norden var den starke Tor åskans gud.

År 1752 gjorde amerikanen Benjamin Franklin ett berömt experiment. Han sände upp en pappersdrake mot åskmolnen. I tråden som hängde ner från draken knöt Franklin fast en nyckel av järn. Tråden var våt och ledde elektricitet, och plötsligt hoppade en gnista från nyckeln över till Franklins finger. (Egentligen tvärtom: Gnistan hoppade från fingret till nyckeln, fast det kan ögat inte uppfatta. Vi säger ju fortfarande att "åskan slår ner", fast vi numera vet att blixten går upp mot molnen.)

År 1753 försökte den svenske fysikern George Richmann, som uppehöll sig vid ryske tsarens hov i Sankt Petersburg, upprepa Franklins experiment. Rickmann dödades av blixten.

Franklin var den förste som talade om positiv och negativ elektricitet. Markeringarna + och - möter vi ofta som vägledning, till exempel så att vi kan vända batterierna rätt, när vi sätter in dem i ficklampor och andra apparater.

ANNONS

ANNONS

En ny kraftmaskin

Franklin uppfann åskledaren. Den var ett skydd mot elektricitet, men ingen teknik för att använda elektricitet. Ingen hade ännu klart för sig att elektricitet kan ge ljus, värme och kraft och föra ljud och bild jorden runt.

Men upptäckterna började komma tätare.

Italienaren Galvani lade 1786 märke till att lårmuskler från nyligen dödade grodor tycktes få liv, när de kom i kontakt med en järntråd. Han trodde att lårmusklerna innehöll elektricitet som frigjordes när de kopplades till tråden. Hans landsman Volta räknade ut vad det var fråga om. Benen hängde på en kopparkrok. Det var fuktigheten i köttet och de två metallerna koppar och järn som tillsammans skapade elektricitet.

Volta byggde år 1800 det första elektriska batteriet. Det bestod av koppar- och zinkplattor skilda åt av tyg som dränkts in med svavelsyra.

År 1819 visade dansken Örsted att elektrisk ström kan få en magnetnål att röra sig. Tidigare hade man trott att magnetism och elektricitet var två olika fenomen. Nu började det bli klart att det var fråga om samma sak.

Elektrisk ström sätter en magnetnål i rörelse... Då bör väl en magnet som rör sig kunna frambringa elektrisk ström... Ungefär så resonerade engelsmannen Michael Faraday. Han förde en magnet genom en slinga koppartråd - och tråden blev strömförandel Magneten kunde skapa elektricitet.

Detta experiment år 1831 är kanske historiens viktigaste.

Några veckor senare hade Faraday konstruerat en enkel apparat som producerade elektricitet. Det var en generator, ofta kallad dynamo.

Generatorn kunde drivas av ett vattenhjul, av väderkvarnsvingar eller av en ångmaskin som eldades med kol. I vår tid drivs också generatorer av den ånga som bildas i kärnkraftverk.

Michael Faraday fick aldrig uppleva elektricitetens segertåg. Det kom först mot 1800-talets slut.

Den elektriska motorn

På en stor teknisk utställning i Wien 1873 fick besökarna se något verkligt nytt. Ett litet vattenfall var uppbyggt, och i det snurrade ett vattenhjul som drev en generator. Från den gick elledningar till en annan generator, som stod en bit från vattenfallet. Ström från generator 1 fick ankarhjulet i generator 2 att snurra. Den fungerade som en motor - en kraftmaskin. Ångmaskinen hade fått en konkurrent.

ANNONS

ANNONS

I början av 1900-talet hade elmotorn lämnat experimentstadiet, och elledningar hade byggts ut i städerna och över tättbefolkad landsbygd. Alla små verkstäder som inte hade råd att skaffa en ångmaskin fick nu en kraftkälla som passade dem. Det gick inte att för praktiskt bruk tillverka små och billiga ångmaskiner - det visade 150 års erfarenhet. Jämförd med ångmaskinen hade elmotorn dessutom två andra plus: Den var tyst, och den spred inte rök och sot över omgivningarna.

Större fabriker skaffade sig en elmotor till varje maskin istället för att ha en enda, stor ångmaskin som genom ett krångligt och farligt system av långa axlar, remmar och remskivor drev alla maskiner.

Hantverkare och bönder skaffade sig till att börja med bara en enda elmotor. Den var inte tyngre än att de kunde flytta den mellan olika maskiner och till exempel koppla den till en cirkelsåg, en svarv eller ett tröskverk.

LÄS MER: Michael Faraday - elektricitetens utforskare

LÄS MER: Elektricitetens historia, del 2: Belysningsrevolutionen

LÄS MER: Elektricitetens historia, del 3: Informationsrevolutionen

LÄS MER: James Clerk Maxwell - om de elektromagnetiska vågorna

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

LÄS MER: Elektricitetens genombrott

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur förändrade kompassen sjöfarten?
     
  2. Varifrån kommer ordet elektricitet och varför kallas det så?
     
  3. Benjamin Franklin uppfann åskledaren. Hur gick det till?
     
  4. Vad var det som Michael Faraday kom på, och varför var hans upptäckt så viktig?
     
  5. Nämn några viktiga fördelar som den elektriska motorn hade jämfört med ångmaskinen.
     


Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 25 november 2022
Publicerad: 30 september 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M

Elektricitetens historia, del 3: Informationsrevolutionen

När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en...

SO-rummet bok
M

Elektricitetens historia, del 2: Elektrisk belysning och hushållsmaskiner

För 5 000 år sedan hade egyptiska arbetare oljelampor när de sökte sig fram i pyramidernas mörka...

M

Kemins historia

Under 1700-talet växte den moderna kemin fram. Men kemins historia började egentligen långt innan...

L

Lätta fakta om järnvägens tidiga historia

Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens...

M

Apotekens historia i Sverige

Apoteksväsendet har imponerande anor i vårt land. Redan för fyrahundra år sedan handlades...

S

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Uppfinningar

Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...

Elektricitetens genombrott

Som energisystem kom genombrottet för elektriciteten först med trefassystemets införande på 1890-...

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna