Glasets historia

Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan kommer järn och andra metaller på första plats - men sedan? Här kan vi diskutera länge, men glas måste komma högt på en sådan lista.
M
Forntida glasblåsare

Forntida glasblåsare.

Redan 3000 f.Kr kunde man framställa glas i Främre Asien (ungefär nuvarande Turkiet och Mellanöstern). Det är okänt var och hur det först skedde. Kanske var det sjöfarare som gjort upp eld på en strand och någon gång märkte att sanden under lägerbålet smält till klara små pärlor. Det bör ha hänt vid en havsstrand, därför att kvartsen i sanden måste förenas med natriumkarbonat för att det ska bli glas. Natriumkarbonatet blev kvar när vattnet i havsvatten hade avdunstat. Till en början gjordes mest pärlor av glaset, men 1500 f.Kr kunde man göra vaser och skålar.

ANNONS

ANNONS

En gammal teknik

Antingen mejslade man mödosamt ut skålen ur en stor glasklump eller också hade man en degel med smält glas. I det smälta glaset pressades en fuktad sandpåse ner. När glaset stelnat var det bara att ta bort sanden. Glaset blev naturligtvis inte "kristallklart", men eftersom färgat glas snart blev högt uppskattat gjorde det inget.

Ungefär 100 f.Kr uppfanns glasblåsarpipan av fenicierna. Sedan dess har hantverkstekniken inte ändrats särskilt mycket. Den största skillnaden mot våra dagar är att vi har så mycket maskinblåst glas.

Vad har glaset betytt?

Tänk bara på hemmiljön! Glasfönster låter dagsljus och solvärme tränga in i bostaden. Regn, snö och kyla stängs ute. I spegelglaset reflekteras ljuset. Med spegelns hjälp kan vi betrakta vårt utseende och göra oss prydliga och vackra. Vad har inte de maskinblåsta billiga glödlamporna betytt för fritiden hemma och för belysningen på gator och torg. Och med fönsterglasets hjälp har vi i växthus kunnat tillvarata solenergin, en energi som annars skulle ha varit förlorad. Vi har på sätt och vis flyttat klimatområden.

Med glasets hjälp har vi kunnat förstärka ögat på olika sätt. Redan under antiken upptäckte man säkert att glasklumpar kunde förstora. I några texter finns notiser om kejsare som hade glasbitar framför ögonen när de tittade på vissa saker. Men inte förrän i slutet av medeltiden uppfanns vår typ av glasögon. I Italien hade man omkring 1270 börjat använda konvexa linser i enkla glasögon, som gav den synsvage möjlighet att läsa brev och andra skrifter. På 1400-talet kom konkava linser, som hjälpte mot närsynthet. Med boktryckarkonstens massproduktion blev efterfrågan på glasögon avsevärt större.

Långt borta och nära

En holländsk optiker, Johann Lippersheim, lär ha suttit och tittat genom en konkav och en konvex lins och då märkt att avlägsna föremål kom närmare. Han satte in linserna i ett rör och teleskopet var uppfunnet. Det hände år 1608.

Den italienske naturvetaren Galilei fick höra talas om uppfinningen och gjorde en egen modell som han riktade in mot stjärnhimlen. Han fann då plötsligt en helt annan och mer omfattande värld än den kyrkan predikade om. Genom sitt teleskop kunde han bland annat se att det fanns berg på månen och att fyra månar cirklade kring Jupiter. Den gamla världsbilden rasade.
 

ANNONS

ANNONS

Något tidigare, 1590, hade holländaren Zacharias Janssen uppfunnit mikroskopet. Med dess hjälp kunde han skåda in i livets inre. En till synes klar vattendroppe kunde visa sig innehålla mängder av små djur som rörde sig. Han såg blodkroppar, växtceller och mycket annat. Ju bättre mikroskop, desto mer såg man.

Gamla kunskaper visade sig inte stämma, eller också räckte de inte till för att förklara det man såg. Forskarna sporrades att leta vidare in mot kroppens och växternas inre. Utan mikroskop - ingen modern botanik, zoologi eller medicin. Likaså är den moderna astronomin otänkbar utan glas. Och kampen mot smittosamma sjukdomar hade som sagt varit omöjlig utan glaset.

Den moderna kemin skulle haft väldiga svårigheter att utvecklas utan glaskärl. Framförallt kan forskarna se vad som händer i kärlen. Glaset är lätt att göra rent, lätt att tillsluta, att forma på olika sätt. Nästan inga vätskor kan påverka glaskärlen. Dessutom tål glaset höga temperaturer, och det isolerar mot elektrisk ström.
Så nog har glaset varit en av de viktigaste förutsättningarna för det moderna samhället. Tänk bara den här tanken - utan glas ingen film, TV, dator eller smartphone!

Vem hade råd med glas?

Att göra glas tog förr i tiden lång tid och var arbetsamt. Glasvaror blev därför dyra. De var lyxföremål som bara ett litet antal människor hade råd att köpa. Så var det länge, och det är inte så konstigt. Nästan alla människor levde på landsbygden och man odlade för sina egna behov. Först med livligare handel och större städer växte det fram grupper som ville ha lyx och som hade råd att betala för den. Med större efterfrågan ökade produktionen och efterhand sjönk priserna. Den stora efterfrågan lockade också glasblåsare att bosätta sig i olika delar av romarriket. Stora delar av Europa hade en avgörande fördel gentemot de gamla produktionssorterna i östra Medelhavsområdet. De hade mycket skog och det går ju åt enorma mängder bränsle i glashyttorna.

Efter romarrikets delning var länge Bysans centrum för glastillverkningen, men efterhand tog Venedig över. Staden tjänade mycket på glasförsäljningen, och glasblåsarna fick inte lämna staden för att arbeta på andra platser. Naturligtvis lockades folk i alla fall att rymma till andra länder, men de riskerade att dödas av utsända agenter om de inte återvände frivilligt. I längden kunde utvandringen ändå inte stoppas, och i slutet av medeltiden fanns glasblåsare över hela Europa.

Glastillverkning blir industri

I slutet av 1800-talet började den moderna glasindustrin ta form. Då klarade man av att i maskiner blåsa glas och så småningom också att göra fönsterglas. Glödlampor hade till exempel varit mycket dyrare om de varit handblåsta liksom fönstren. Nu blev glas något som alla hade råd med i vardagslivet.

ANNONS

ANNONS

Skatt på fönster?

Hur dyrbart glaset var visas av att folk som bytte hus i städerna ofta tog med sina gamla glasrutor till det nya huset. Men när glasrutor och speglar blev vanliga även i hus på landet, såg statsmakterna en möjlighet att få skatteinkomster. Därför tog de ut skatt på antalet fönster och speglar som hushållen ägde. Det problemet löste de skattskyldiga på två sätt. Dels hade de inte ett helt spegelglas - på gamla speglar ser man ofta att glaset är delat i mitten, och då räknades spegeln som trasig. Dels gjordes fönstren mycket stora, ibland från golv till tak i väggen. Fönstren var ju till för att släppa in ljus, och då kunde det räcka med ett stort i stället för tre, fyra små.
 

LÄS MER: Glas förändrade vår världsbild - glasblåsningens historia

LÄS MER: Forntidens och antikens huvudlinjer

LÄS MER: Medeltida vetenskap och teknik

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ungefär när började människor tillverka glas i Främre Asien?
     
  2. Hur tror man att glastillverkningen började eller uppfanns, och varför krävdes havsvatten?
     
  3. Vad var den största skillnaden i glastillverkning efter uppfinningen av glasblåsarpipan?
     
  4. Hur har glas använts genom tiderna (och idag) för att förbättra vår hemmiljö?
     
  5. Varför har glaset varit viktigt för vetenskap och medicin?
     
  6. Hur har tillgängligheten och priset på glasprodukter påverkat samhället genom historien?

Fundera på:

  1. Kan du komma på andra sätt än de som nämns i texten där glas spelar en viktig roll i det moderna samhället?
     

 

Litteratur:
Ingrid Rosén, Glas i konsten - från antiken till våra dagar, Carlsson, 2000
Ingemar Lundkvist, När husen fick glasögon - om fönsterglasets historia, Carlsson, 1988
R.W. Douglas, A history of glassmaking, G T Foulis & Co Ltd, 1972
Elka Schrijver, Glas och kristall, från förhistorisk tid till mitten av 1800-talet, Nybloms, 1963
 

Text: Jan-Olof Fallström, bokrecensent och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 5 januari 2024
Publicerad: 5 januari 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Ugn

Afrikas järn

I Afrika fanns för länge sedan en livlig handel med bland annat järn. Järnet från Afrika ansågs...

L
Bröderna  Lumiere

Lätta fakta om filmens tidiga historia

Det hela började faktiskt på Grand café i Paris. Lördagskvällen den 28 december 1895 visade de båda...

M
Munk som skriver

Böckernas utveckling under medeltiden

Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från 700-...

L
Copernicus världsbild

En ny världsbild - den heliocentriska

Alla har väl funderat över hur universum egentligen är uppbyggt. Tar det slut någonstans? Vad...

M

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan...

SO-rummet bok
M

Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet

Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Forntidens och antikens huvudlinjer

Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Relaterade taggar

Uppfinningar

Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Olympiska spelens historia

av: Mattias Axelsson
2022-02-09

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare) om de olympiska spelens (OS) historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna