Oscar II (1829-1907) var Sveriges kung 1872-1907. Han var tredje son till Oscar I och Josefina, men genom bröderna Gustafs och Karl XV:s död kom han ändå att bestiga tronen.
Han förlät aldrig Karl för den s.k. representationsreformen, vilken Oscar ganska korrekt såg som en försvagning av den personliga kungamakten.
Unionen med Norge
Oscars eget stora nederlag var utan tvivel unionsupplösningen. Han hade med valspråket "Brödrafolkens väl" markerat sitt intresse för unionen och också gjort flera försök att vinna sympatier i Norge, försök som följdes av konservativa protester i Sverige.
År 1905 nådde motsättningarna mellan Sverige och Norge sin höjdpunkt. Norge förklarade unionen upplöst och under en tid fanns en oro för att konflikten skulle kunna leda till krig. Istället inleddes förhandlingar mellan länderna, och samma år accepterade Oscar II att unionen upphörde. Han avsade sig därefter den norska kronan och ändrade sitt valspråk från ”Brödrafolkens väl” till ”Sveriges väl”.
Kungamakten förändras
Han var självmedveten och fäst vid nationellt konungsliga manifestationer. Under hans tid växte en modern svensk nationalism fram. Den tiden, "jubelfesternas tidevarv", var också favoritmålet för Strindbergs vassa satirer.
Oscar II var varm tyskvän, därtill påverkad av sin drottning, Sofia av Nassau. Under hans regentskap industrialiserades Sverige snabbt och genomgick en omfattande teknisk utveckling. Trots sin motvilja mot demokrati och parlamentarism tvingades även Oscar att ta allt större hänsyn till riksdagen.
Det personliga kungadömet ersattes under Oscar II:s regeringstid alltmer av ett ceremoniellt. Oscar II ville gärna själv påverka politiken, men under hans tid förändrades kungens roll. Riksdagen och regeringen fick stegvis större betydelse, samtidigt som kraven på parlamentarism och demokratiska reformer växte. Utvecklingen gick längre i Norge, där Oscar II redan 1884 tvingades acceptera en regering som hade stöd i parlamentet. Mot slutet av hans regeringstid hade även den svenska kungens möjligheter att styra politiken minskat tydligt.
Sofia (av Nassau)Sofia (1836-1913) var drottning av Sverige 1872-1907 och av Norge till 1905. Hon gifte sig 1857 med den blivande Oscar II. Tillsammans fick de barnen Gustav (V), Oscar, Carl och Eugen. Drottning Sofia var religiöst sinnad och stödde bl.a. pastor Gustaf Beskow som predikade i pietistisk anda, en kristen väckelserörelse som betonade personlig tro och ett fromt liv. Äktenskapet med Oscar blev en symbol för den trygga borgerliga familjen. Bilder av kungaparet med barn och barnbarn prydde otaliga väggar i det Sverige där rojalismen växte både spontant och med understöd av överheten.
|
Oscar II och polaräventyrenOscar II ägnade sig inte bara åt politik. Han skrev dikter och historiska verk och översatte bland annat litteratur från andra språk. Han hade också ett stort intresse för forskning och upptäcktsresor. Kungen var med och finansierade Adolf Erik Nordenskiölds berömda Vegaexpedition 1878-1880, då expeditionen blev den första som tog sig genom Nordostpassagen längs Asiens nordkust. Han stödde även andra expeditioner till Arktis.
|
M LÄS MER: Sverige under 1800-talet
S LÄS MER: 1800-talet och nationalismen i Sverige (artikelserie)
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
