Tagg om telefonens historia
Bild:
Alexander Graham Bell vid telefonen.

Telefonens historia

Telefonen uppfanns på 1870-talet och var i allmänt bruk i slutet av seklet. Sverige intog tidigt en ledande ställning inom telefonins utveckling och var länge Europas telefontätaste land.

Amerikanen Alexander Graham Bell arbetade under en lång på att utveckla telefonen, eller den ”musikaliska telegrafen”, som han kallade sin uppfinning. Den 2 juni 1875 var Bell klar med sin konstruktion av telefonen. Bell var inte den förste som experimenterat med att försöka överföra ljud på avstånd, men han var den som fick patent på uppfinningen.

Den 10 januari 1876 lyckades Bell få fram de första orden i sin telefon. Det blev de berömda orden: ”Mr. Watson, vill ni komma in här.” Mr. Watson var Bells assistent som satt i ett angränsande rum.

1876 demonstrerade Bell sin telefon på världsutställningen i Philadelphia där den väckte stor uppmärksamhet bland besökarna.

Svensken Lars Magnus Ericsson var ingen uppfinnare. Men han var ett geni på att förbättra andra uppfinningar. Han har blivit mest känd för telefonluren, d.v.s. hörtelefon och mikrofon i en enhet.

När han startade sin verkstad år 1876 läste han i Dagens Nyheter om Bells första telefon. På våren 1878 började Ericsson sälja Belltelefoner. Samtidigt började han att förbättra Bells telefon så att den gav ett bättre ljud. Därefter satte Ericsson igång med att tillverka egna telefoner som var mycket billigare än Bells. Han fick snart även beställningar på sina telefoner från utlandet.

I början av 1880-talet förbättrade Ericsson telefonen genom att sätta hördelen och mikrofonen i en enhet. Så kom telefonluren till.

Ericsson började nu även tillverka telefonväxlar varefter verksamheten blev allt större. I början av 1900-talet hade Ericssons företag vuxit till en världskoncern.

Idag (2017) ser telefonerna annorlunda ut och är av en helt annan typ.

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Här hittar du material som handlar om telefonens historia.

Uppdaterad: 
03 juli 2017
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Länkar om Telefonens historia

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om fem banbrytande kommunikationslösningar. Här berättas om postens, telegrafens, telefonens, radions och Internets historia.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du bl.a. kan läsa om hur telefonen började användas i krig. Med första världskriget bröts det brittiska imperiets dominans. Men på telekommunikationsområdet var Storbritannien svårare att slå...

Spara som favorit
          

På UR:s webbsida kan du se ett avsnitt (ca 28 min) ur programserien Max 1800-tal som här handlar om uppfinningarnas århundrade. 1800-talet var en tid då nya vetenskaper och uppfinningar kom att revolutionera världen. Tidigare kunde ett meddelande inte färdas snabbare än en häst, men tåget, telegrafen och telefonen kom att förändra detta. Världen knöts samman och blev mer global. Uppfinningsrikedomen spreds till nya områden; ett stort antal musikinstrument såg dagens ljus och fotografiet, filmen och fonografen gjorde att människan kunde se och höra sig själv för första gången. 1800-talets största upptäckt var oljan...

Spara som favorit
          

På webbsidan Företagsamheten.se hittar du fakta om några av våra mest kända uppfinnare genom tiderna. Här berättas om Gustaf Dalén (ljusfyrar), Lars Magnus Ericsson (telefoni), Amalia Eriksson (polkagrisar), Alfred Nobel (sprängämnen), Sven Wingquist (kullager), Jonas Wenström (växelström), Carl Daniel Ekman (sulfitmassa), Gustaf de Laval (separator, ångturbin m.m.), Christopher Polhem (allehanda mekaniska konstruktioner) och flera andra. Bakom webbplatsen står Svenskt Näringsliv.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan fördjupa dig i mobiltelefonens historia. Varje ny kommunikationsform är en korsning mellan två eller flera tidigare. Mobilen uppstod ur radions möte med den fasta telefonen – men med avstamp i telegrafen, en av de första tekniker som gjorde det möjligt för ett budskap att förflyttas snabbare än sin budbärare...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som skildrar yrket som växeltelefonist i Sverige förr i tiden. Under många årtionden var Telegrafverket landets största arbetsgivare för kvinnor. De var lågt betalda, eftersom de inte förväntades vara familjeförsörjare...

Spara som favorit
          

På Tekniska museets hemsida hittar du ett avsnitt som handlar om kommunikationsteknikens utveckling genom historien. 

Spara som favorit
          

Tekniska museets faktasida om Lars Magnus Ericsson (1846-1926). Han föddes i en bondfamilj och fick arbeta hårt för att klara sig. Så småningom blev han världsberömd. Han har gjort stora insatser för telefonens utveckling och företaget Ericsson som startades i ett litet kök har idag tusentals anställda över hela världen...

Spara som favorit
          

Kort faktatext i tidningen Allt om Vetenskap där du kan lära dig mer om telefonen och dess historia.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om telefondesign i ett historiskt perspektiv.

Spara som favorit
          

På Tekniska museets webbsida hittar du en faktasida som behandlar telefonens och telefonins historia.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Ny Teknik där du kan lära dig lite om svensk telehistoria.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om telefonens och telebranschens historia i Sverige. Sverige har länge varit en stormakt på telefonins område. Vi har bland den högsta telefon- tätheten i världen och Ericsson är en ledande tillverkare av telefoniutrustning. Men hur kommer det sig att Sverige har fått en sådan framskjuten ställning inom detta högteknologiområde?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där det berättas om den första faxen. Giovanni Caselli kunde ha blivit en berömdhet inom telehistorien – som Morse, Bell och Ericsson. Italienaren konstruerade den första fungerande faxapparaten. Men dålig marknadsföring och för höga taxor gjorde att ”pantelegrafen” aldrig slog igenom…

Spara som favorit