När Sverige fick järnväg

klocka
Lästid 5 minuter
När järnvägen kom till Sverige förändrades allt. Invigningarna var stora fester som folk minns i generationer. Tågen gjorde att man kunde resa snabbt och billigt, och helt nya städer växte upp i dess spår. Det var inte bara människor som flyttade mer, utan också varor och till och med djur. Järnvägen gjorde också att hela Sverige fick samma klocktid. Så från att ha varit ett land där allt var centrerat kring Stockholm, blev Sverige plötsligt ett land där man hädanefter kunde resa snabbt från norr till söder.
M
Artikel
Ånglok som åker över en järnvägsbro i Stockholm.

Tågtrafik i Stockholm kring 1870.

Festligheter vid invigningar

De svenskar som var med när järnvägen kom till bygden glömde det aldrig. Festerna då ortens järnvägsstation invigdes blev århundradets fest. Kanske kungen var med. Landshövdingen var säkert där. Hela bygden likaså. Regementets orkester spelade. Det hölls fosterländska tal och alla kände historiens vingslag då ångan väste över dem och tågvisslan signalerade.

Det åts och dracks i kopiösa mängder. Hovmarskalken Erik af Edholm skrev upprört efter järnvägsinvigningen i Göteborg: "Bönderna år ananas som rovor och tryffel som potatis."

ANNONS

ANNONS

Ett nytt sätt att resa

Den dagen det första lokomotivet kom frustande genom skogen bröt en ny tid in. Under våldsamt stönande och oväsen kom tågen upp i den svindlande hastigheten av tio kilometer i timmen. Poängen var att färden kunde fortgå i timme efter timme, utan hästbyte, rast och vila - ofta genom landskap där det inte fanns några vägar alls.
 

Inrikespass

1866 invigdes järnvägslinjen Stockholm-Uppsala. Nu kunde man åka fritt. Men ända fram till 1860 måste man ha inrikespass för att resa inom Sverige, vare sig det gällde diligens, båt eller tåg.
 

De statliga stambanorna

Sveriges första järnväg för lokomotiv invigdes 1856. Det var sträckan Örebro-Ervalla, en privat stambana som sedan drogs ut till Arboga. Då hade man året innan inlett byggandet av de första statliga stambanorna, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Projektledare var uppfinnaren Nils Ericson, bror till John Ericsson som reste till USA där han blev världsberömd uppfinnare och bland annat utvecklade propellern. Nils Ericson blev kanalbyggare i Sverige, och den svenska järnvägens fader.

Stambanorna var enligt 1854 års riksdagsbeslut de järnvägar som skulle byggas av staten, till skillnad från övriga banor som skulle byggas av privata bolag. Bilden visar järnvägsbron över Södertälje kanal, 1881.

Han lät dra sin räls utanför de gamla städerna, genom ekonomiskt eftersatta områden där helt nya städer växte upp: Katrineholm, Hallsberg, Nässjö, Hässleholm och andra.

Västra stambanan invigdes 1862 av kung Karl XV som drog genom landet i en öppen vagn för att tala till folket på varje station. Kungen åkte genom äreportar och överallt sköts salut.

Linjerna norrut tog längre tid. Norra stambanan var klar till Vännäs 1891, Boden 1894. Tvärbanan till Jämtland invigdes 1882.

ANNONS

ANNONS

Parallellt med de statliga linjerna fick privata bolag dra sina egna linjer så att ett nät av nya kommunikationer så småningom skulle växa fram.

Järnvägen förändrade landskapet

Järnvägen drogs till de nya industriorterna, samtidigt som nya industrier byggdes intill järnvägen. Råvaror, färdiga produkter och människor transporterades dubbelt så långt och dubbelt så fort på en dag, men för halva priset mot vad det kostade med postdiligensen (häst och vagn). Och då svältåren kom på 1860-talet sändes hjälpen med järnvägen, som också gav flyktchansen bort. Kanske ända till Amerika.

Med järnvägen blev människorna, varorna, till och med boskapen flyttbara på ett sätt man aldrig kunnat ana. Man kunde möblera om hela landskapet, flytta samhällen, föra bränsle och energi dit det behövdes.

Enhetlig tid infördes

Tågen måste gå i tid. Men efter vems klocka? Fram till 1879 hade man olika tid, lokal tid, i varje svenskt samhälle. Det var 24 minuters skillnad mellan Stockholm och Göteborg.

Efter mycket hårda diskussioner beslöt riksdagen att svensk normaltid skulle införas i hela riket. Man skulle följa meridianen ungefär mitt emellan Stockholm och Göteborg. Den 1 januari 1879 ställdes alla klockor om i landet. Den svenska riksdagen var först i världen med att införa standardtid.

Män poserar framför stationen.
Bild: Stockholms stadsmuseum
Stockholms Centralstation i slutet av 1800-talet.

Från norr till söder

I och med järnvägen vreds Sverige plötsligt rakt upp. Sedan medeltiden hade Sverige varit ett brett öst-västligt land med Stockholm i mitten. De viktigaste kommunikationerna hade gått i öst-västlig riktning, från Viborg, över Stockholm-Bergslagen mot Älvsborg.

Nu blev Sverige avlångt. Stambanorna gick från norr till söder (se karta).
 

Ångbåt på Mälaren

På Mälaren kunde man åka ångbåt. Den första hette "Amfitrie" konstruerad av engelsmannen Samuel Owen och gick i trafik redan 1818 från Stockholm till höstmarknaderna i Västerås och Uppsala.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur förbättrade järnvägen resandet för dåtidens människor?
     
  2. Hur förändrade järnvägen landskapet?
     
  3. Vad innebar svensk normaltid?
     
  4. Förklara vad som menas med den sista rubriken: "Från norr till söder".
     

 

M  LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

L  LÄS MER: Järnvägar och tåg

L  LÄS MER: Lätta fakta om järnvägens tidiga historia

M  LÄS MER: George Stephenson - järnvägarnas fader

M  LÄS MER: Sveriges industrialisering

M  LÄS MER: Sverige under 1800-talet

S  LÄS MER: 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen

M  LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Herman Lindqvist, Historien om Sverige - ånga och dynamit, Norstedts, 1999
Bo Stråth, Sveriges historia 1830-1920, Norstedts, 2012
E. Heckscher, Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa. 1.2, Bonniers, 1936
Birgitta Furuhagen (red.), Äventyret Sverige - en ekonomisk och social historia, Utbildningsradion/Bra Böcker, 1993
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Prisma, 1996
Wolfgang Schivelbusch, Järnvägsresandets historia, Arkiv förlag, 1998
Arthur Montgomery, Industrialismens genombrott i Sverige, Skoglunds, 1931
 

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 16 augusti 2025
Publicerad: 9 september 2017

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Och julen varar än till påska!

M
Målade påskägg som ligger i ett iscensatt fågelbo av halm.
av: Jane Fredlund
2025-04-24
klocka Lästid 15 minuter

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...

+ Läs mer

Sågverksindustrin i Sundsvall på 1800-talet

M
Sågverk i Sundsvall
av: Herman Lindqvist
2025-03-10
klocka Lästid 3 minuter

Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...

+ Läs mer

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

M
 Nordiska museet
av: Jane Fredlund
2025-03-03
klocka Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Liberala reformer i Sverige 1840-1873

M
Klassrum med elever i en folkskola.
av: Herman Lindqvist
2025-01-26
klocka Lästid 5 minuter

Mellan 1840 och 1873 genomfördes flera viktiga liberala reformer i Sverige. År 1842 beslutades att varje församling skulle ha minst en skola. Kvinnors rättigheter stärktes med lika arvsrätt 1845, och 1858 blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Bankväsendet utvecklades genom grundandet av affärsbanker som Stockholms Enskilda Bank. Och 1865 reformerades även Sveriges politiska system i grunden när ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Trots dessa liberala reformer var rösträtten fortfarande mycket begränsad samtidigt som många andra sociala orättvisor fanns kvar i samhället...

+ Läs mer

När den svenska emigrationen till USA tog fart

M
Utvandrare tar farväl av släktingar.
av: Magnus Västerbro
2025-01-19
klocka Lästid 8 minuter

År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...

+ Läs mer

Freden, vaccinet och potatisen

M
Kvinnlig potatisplockare
av: Herman Lindqvist
2025-01-13
klocka Lästid 5 minuter

Efter freden i Kiel 1814 inledde Sverige en lång fredsperiod vilket tillsammans med jordbruksreformer, teknikutveckling inom jordbruket och potatisens spridning ledde till ökad livsmedelsproduktion. Samtidigt förbättrades sjukvården genom nya metoder, teknik och införandet av vaccin, vilket minskade dödligheten bland befolkningen. Dessa faktorer bidrog till en betydande befolkningsökning under 1800-talets första hälft...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi
Folkliv på en gata i 1890-talets Paris.

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Hi
Folk trängs på plattformen vid sidan av ett inkommet ånglok. Röken ligger tät under taket på vänthallen.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Relaterade taggar

Hi
Ånglok

Järnvägar och tåg

Järnvägar och tåg började användas i början av 1800-talet. Ett industrisamhälle kräver bra...

Hi
Textilindustri

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....

Hi
Häst och vagn

Resor och transporter

Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens...

Hi
Bild saknas

Transportmedel

Att transportera innebär att förflytta personer, djur eller varor från en plats till en annan....

Hi
fabriker

Sveriges industrialisering

Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...

Hi
Porträtt

Nils Ericson

Ingenjören Nils Ericson (ursprungligen Ericsson), (1802-1870) är känd som kanalbyggare och...

Hi
Rallare

Rallare

Rallare var anläggningsarbetare vid de svenska järnvägarna från 1800-talets senare del till 1930-...

Hi
Industrialism

Industriella revolutionens ekonomiska och miljörelaterade följder

Den industriella revolutionen har skapat det samhälle vi lever i idag. Ett samhälle med...

Hi
Forntida stridsvagn

Teknikhistoria

Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Utvandringen till USA

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?

+ Lyssna