När andra världskriget var över och vunnet levde fortfarande en majoritet av världens folk kvar under ett imperialistiskt styre. De koloniserade länderna i tredje världen började därför kräva att rättigheterna till självständighet skulle efterföljas som de uttalats i Atlantdeklarationen och dessutom bestämts i FN:s stadga om de mänskliga rättigheterna.
I samma veva började de gamla imperialistiska idéerna att förkastas av allt fler människor i västvärlden som ansåg det omoraliskt och motsägelsefullt att hävda vissa folks rättigheter till självständighet gentemot nazistiskt och fascistiskt förtryck när de egna länderna hade kvar sina kolonier. Men avkolonialiseringen var samtidigt förknippad med stora ekonomiska förluster och förlorad prestige hos kolonialmakterna. Deras inställning till koloniernas självständighet var därför komplicerad.
Gemensamt för flertalet av kolonierna som blev självständiga under efterkrigstiden var att de var dåligt förberedda för friheten. Den inhemska befolkningen saknade i regel både utbildning och demokratiska traditioner. Dessutom existerade ofta starka motsättningar mellan olika folkgrupper i koloniländerna. Gränserna var vanligtvis konstgjorda. De hade ibland tillkommit efter att kolonialmakterna ritat dem med hjälp av en linjal på en karta i syfte att dela upp landområden sinsemellan. Någon hänsyn till folkens historia, kultur och etnicitet hade sällan tagits.
Efterkrigstidens avkolonialisering blev i många fall en blodig historia, särskilt på lång sikt eftersom befrielsekampen ibland följdes av andra krig, ofta i form av inbördeskrig.
LÄS MER: Efterkrigstidens huvudlinjer 1945-1991
LÄS MER: Kolonisation och kolonialism
LÄS MER: Gerilla
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till kolonial frigörelse - kolonialkrig och koloniers strävan efter självständighet.
Natten den 7 juni 1893 kastades den unge advokaten Mohandas Gandhi av tåget under en resa i Sydafrika efter att ha vägrat ge upp sin plats i en "endast för vita-kupé". Den bittra incidenten kom att få stor inverkan på hans beslut att stanna kvar i Sydafrika och bekämpa den rasdiskriminering och segregationspolitik som indierna utsattes för där...
Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är klart, lika klart som att vinsten "betalades" av de ursprungliga invånarna i de erövrade landområdena. Var kolonialismen även en god affär för de europeiska moderländerna? Det är inte så alldeles lätt att svara på den frågan. Allt beror på vilka beräkningsgrunder man vill använda. För det första - vad är moderlandet? Är det staten, folket eller bara de som satsade pengar i kolonierna? För det andra - hur ska man rätt värdera alla insatser från ömse håll? För det tredje och svåraste - hur skulle det ha sett ut om man inte haft kolonier?
Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös - medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...
Under våren 1765 antog det brittiska parlamentet en ny skattelag - The Stamp Act (en slags stämpelskatt) - som skulle införas i de tretton kolonierna i Nordamerika. Anledningen var att den brittiska staten behövde pengar för att finansiera kvarhållandet av en stor brittisk armé i Nordamerika. Detta trots att sjuårskriget (1756-1763) nu var avslutat och fransmännen inte längre utgjorde något hot på andra sidan Atlanten. Men trupperna skulle ändå hållas kvar, och det var de amerikanska kolonisterna som skulle få betala hela kalaset. De hade ingen talan i det brittiska parlamentet och fick därför inte vara delaktiga i beslutet. Det skulle dock snart visa sig vara ett ödesdigert misstag som fick långtgående historiska konsekvenser...
Simón Bolivár ledde Sydamerika till självständighet från det spanska imperiet i början av 1800-talet och betraktas än idag som en nationell ikon i stora delar av Sydamerika. Men Bolivár hade egentligen större ambitioner än så. Han drömde om en Sydamerikansk republik där i stort sett hela kontinenten skulle ingå. Men av det blev det intet. Istället splittrades Sydamerika i många olika nationer som var och en ansåg sig var bärare av en unik nationalkaraktär, trots deras gemensamma historia...
Ingen indisk ledare har haft lika stor makt som Mohandas (Mahatma) Gandhi som föddes 1869. Under större delen av sitt långa liv arbetade han för att Indien, som var en brittisk koloni, skulle bli självständigt. Gandhi förespråkade icke-våld. Hans anhängare visste att de kunde misshandlas och fängslas men detta skulle de utstå utan protester. Gandhi startade 1900-talets protester mot kolonialism, rasism och våld, protester som pågår än idag. Efter över fyrtio års kamp blev Indien självständigt 1947. Men muslimer och hinduer fick varsin stat vilket krossade Gandhis dröm om ett enat självständigt Indien. 1948 mördades Gandhi av en hinduisk grupp som krävt hela Indien. Gandhi som hela sitt liv predikade icke-våld föll själv för en mördare...
Genomgång (15:51 min) där gymnasieläraren Victor Fritz förklarar begreppen kolonialism och imperialism. Här berörs även nykolonialism och kolonial frigörelse.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Simón Bolívar, en självständighetskämpe besjälad av idéer och beväpnad med revolutionslust - men som fälldes av sin egen kompromisslösa övertygelse...
Avsnitt (22:49 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om Mohandas Karamchand Gandhi, eller Mahatma, "den stora själen", som han kallades. Han var en advokat som med sin ickevålds-princip kämpade för Indiens självständighet från kolonialmakten Storbritannien. Du hör om förtryck och exploatering, ett diskriminerande kastsystem och religiösa motsättningar men också om en ensam mans själsliga resa.
Genomgång (14:02 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om hur de europeiska kolonierna i Latinamerika byggdes upp och hur självständigheten växte fram. Här berörs bl.a. orsaker till kolonialismen i Latinamerika.
Avsnitt (56 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Mohandas Karamchand Gandhi som förde en outtröttlig kamp mot rasismen och för ett självständigt Indien. Vapenlös gav han sig in i en blodig strid där han envisades med att vandra fredens väg...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Eritreas befrielsekrig 1961–1991. När Haile Selassie 1962 deklarerade att Eritrea nu var en del av Etiopien tog befrielsekriget fart på allvar. Det avgörande slaget stod först 1988 – då hade en splittrad eritreansk frihetsrörelse utvecklats till en enad och fullskalig armé...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Angolas frihetskrig. Det började som ett uppror mot den portugisiska kolonialmakten, men utvecklades till ett slagfält för kalla kriget. USA, Sovjet och Kina bidrog med vapen och pengar, Kuba och Sydafrika skickade stridande trupp. Kriget i Angola pågick i mer än fyrtio år...
Genomgång (10:02 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Indiens frigörelse och Mahatma Gandhi.
Genomgång (18:59 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om Gandhi och Indiens frigörelse från Storbritannien.
Andra delen (18:30 min) av läraren Tobias Kjellströms föreläsning om nederländsk kolonialism. Här berättas om den holländska kolonialismen i Indonesien (Nederländska Ostindien) från 1800-talet fram till självständigheten 1949.
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om varför Vietnamkriget bröt ut.
Pedagogisk genomgång (27:21 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den andra av fyra videos. Presentationen tar upp följande frågor:
Föreläsning (1:07:35) av Christer Hedin, docent i religionshistoria vid Stockholms universitet. Religion är inte orsak till konflikterna, men eftersom alla identifierar sin folkgrupp med en religion kan den användas i propagandan och göra mer skada än många andra vapen.
En kortfattad genomgång (7:09 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om vad som utmärker imperialism samt lite om dess historia.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (38:09 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om Afrikas frigörelse från kolonialt herravälde efter 1945.
Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...
Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...
Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....
Vietnamkriget 1957-1975 var delvis en fortsättning på det franska kolonialkriget i Indokina (...
Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...
Kongokrisen var ett inbördeskrig i Kongo i början av 1960-talet som utkämpades mellan...
Mahatma Gandhi var Indiens store icke-våldsledare. Han mördades 1948 av en hinduisk fanatiker....
USA och Storbritannien med deras ledare Roosevelt och Churchill utfärdade 1941 - på en båt ute i...
Belgiska Kongo var en belgisk koloni i Centralafrika mellan 1908 och 1960 då republiken Kongo blev...
