När andra världskriget var över och vunnet levde fortfarande en majoritet av världens folk kvar under ett imperialistiskt styre. De koloniserade länderna i tredje världen började därför kräva att rättigheterna till självständighet skulle efterföljas som de uttalats i Atlantdeklarationen och dessutom bestämts i FN:s stadga om de mänskliga rättigheterna. I samma veva började de gamla imperialistiska idéerna att förkastas av allt fler människor i västvärlden som ansåg det omoraliskt och motsägelsefullt att hävda vissa folks rättigheter till självständighet gentemot nazistiskt och fascistiskt förtryck när de egna länderna hade kvar sina kolonier.
Men avkolonialiseringen var samtidigt förknippad med stora ekonomiska förluster och förlorad prestige hos kolonialmakterna. Deras inställning till koloniernas självständighet var därför komplicerad.
Gemensamt för flertalet av kolonierna som blev självständiga under efterkrigstiden var att de var dåligt förberedda för friheten. Den inhemska befolkningen saknade i regel både utbildning och demokratiska traditioner. Dessutom existerade ofta starka motsättningar mellan olika folkgrupper i koloniländerna. Gränserna var vanligtvis konstgjorda. De hade ibland tillkommit efter att kolonialmakterna ritat dem med hjälp av en linjal på en karta i syfte att dela upp landområden sinsemellan. Någon hänsyn till folkens historia, kultur och etnicitet hade sällan tagits.
Efterkrigstidens avkolonialisering blev i många fall en blodig historia, särskilt på lång sikt eftersom befrielsekampen ibland följdes av andra krig, ofta i form av inbördeskrig.
LÄS MER: Efterkrigstidens huvudlinjer 1945-1991
LÄS MER: Kolonisation och kolonialism
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till kolonial frigörelse - kolonialkrig och koloniers strävan efter självständighet.
Under våren 1765 antog det brittiska parlamentet en ny skattelag - The Stamp Act (en slags stämpelskatt) - som skulle införas i de tretton kolonierna i Nordamerika. Anledningen var att den brittiska staten behövde pengar för att finansiera kvarhållandet av en stor brittisk armé i Nordamerika. Detta trots att sjuårskriget (1756-1763) nu var avslutat och fransmännen inte längre utgjorde något hot på andra sidan Atlanten. Men trupperna skulle ändå hållas kvar, och det var de amerikanska kolonisterna som skulle få betala hela kalaset. De hade ingen talan i det brittiska parlamentet och fick därför inte vara delaktiga i beslutet. Det skulle dock snart visa sig vara ett ödesdigert misstag som fick långtgående historiska konsekvenser...
Simón Bolivár ledde Sydamerika till självständighet från det spanska imperiet i början av 1800-talet och betraktas än idag som en nationell ikon i stora delar av Sydamerika. Men Bolivár hade egentligen större ambitioner än så. Han drömde om en Sydamerikansk republik där i stort sett hela kontinenten skulle ingå. Men av det blev det intet. Istället splittrades Sydamerika i många olika nationer som var och en ansåg sig var bärare av en unik nationalkaraktär, trots deras gemensamma historia...
Ingen indisk ledare har haft lika stor makt som Mohandas (Mahatma) Gandhi som föddes 1869. Under större delen av sitt långa liv arbetade han för att Indien, som var en brittisk koloni, skulle bli självständigt. Gandhi förespråkade icke-våld. Hans anhängare visste att de kunde misshandlas och fängslas men detta skulle de utstå utan protester. Gandhi startade 1900-talets protester mot kolonialism, rasism och våld, protester som pågår än idag. Efter över fyrtio års kamp blev Indien självständigt 1947. Men muslimer och hinduer fick varsin stat vilket krossade Gandhis dröm om ett enat självständigt Indien. 1948 mördades Gandhi av en hinduisk grupp som krävt hela Indien. Gandhi som hela sitt liv predikade icke-våld föll själv för en mördare...
När det franska kolonialväldet i Vietnam föll samman stod den kommunistiska befrielserörelsen Viet Minh som vinnare. Vad spelade detta för roll? Vad hade egentligen Vietnam och Indokina för strategisk betydelse? Varför behövde människor i den fria världen bry sig om dessa avlägsna områden? USA:s president Dwight Eisenhower (president 1953–1961) lade fram svaret i den s.k. dominoteorin: Om kommunismen segrade i Franska Indokina skulle snart resten av länderna i Sydostasien falla som dominobrickor i de rödas händer. Det var enligt Eisenhower USA:s plikt att stoppa en sådan utveckling. Beslutet om USA:s inblandning i Vietnam var kanske den största felbedömningen i USA:s politiska historia. I den här artikeln kan du läsa om bakgrunden till Vietnamkriget och orsaker till att USA förlorade konflikten...
För att eleverna ska kunna analysera komplexa samhällsfrågor som globalisering i kurserna samhällskunskap 2 och 3, behöver de en modell som visar olika geografiska nivåer. Detta blir ett verktyg för mer nyanserade diskussioner om samhällsfrågor i en alltmer global värld...
Genomgång (14:02 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om hur de europeiska kolonierna i Latinamerika byggdes upp och hur självständigheten växte fram. Här berörs bl.a. orsaker till kolonialismen i Latinamerika.
Avsnitt (56 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Mohandas Karamchand Gandhi som förde en outtröttlig kamp mot rasismen och för ett självständigt Indien. Vapenlös gav han sig in i en blodig strid där han envisades med att vandra fredens väg...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Eritreas befrielsekrig 1961–1991. När Haile Selassie 1962 deklarerade att Eritrea nu var en del av Etiopien tog befrielsekriget fart på allvar. Det avgörande slaget stod först 1988 – då hade en splittrad eritreansk frihetsrörelse utvecklats till en enad och fullskalig armé...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Angolas frihetskrig. Det började som ett uppror mot den portugisiska kolonialmakten, men utvecklades till ett slagfält för kalla kriget. USA, Sovjet och Kina bidrog med vapen och pengar, Kuba och Sydafrika skickade stridande trupp. Kriget i Angola pågick i mer än fyrtio år...
Genomgång (10:02 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Indiens frigörelse och Mahatma Gandhi.
Genomgång (18:59 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om Gandhi och Indiens frigörelse från Storbritannien.
Andra delen (18:30 min) av läraren Tobias Kjellströms föreläsning om nederländsk kolonialism. Här berättas om den holländska kolonialismen i Indonesien (Nederländska Ostindien) från 1800-talet fram till självständigheten 1949.
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om varför Vietnamkriget bröt ut.
Pedagogisk genomgång (27:21 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den andra av fyra videos. Presentationen tar upp följande frågor:
Föreläsning (1:07:35) av Christer Hedin, docent i religionshistoria vid Stockholms universitet. Religion är inte orsak till konflikterna, men eftersom alla identifierar sin folkgrupp med en religion kan den användas i propagandan och göra mer skada än många andra vapen.
En kortfattad genomgång (7:09 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om vad som utmärker imperialism samt lite om dess historia.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (38:09 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om Afrikas frigörelse från kolonialt herravälde efter 1945.
Säkerhetspolitik.se är en statlig webbplats där du kan ta del av en mängd fakta och analyser som berör olika aktuella konflikter i världen. Här kan du läsa om gamla och aktuella konflikter i Algeriet. Du hittar också en del historia och samhällsfakta om landet.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (18:03 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om några utomeuropeiska perspektiv på andra världskriget. Här berörs imperialismen, afrikanskt och asiatiskt deltagande, Gandhi, Förintelsen ur ett icke-europeiskt perspektiv, avkoloniseringen, m.m.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Angolas frihetskrig (1961-2002). Det började som ett uppror mot den portugisiska kolonialmakten, men utvecklades till ett slagfält för kalla kriget. USA, Sovjet och Kina bidrog med vapen och pengar, Kuba och Sydafrika skickade stridande trupp. Kriget i Angola pågick i mer än fyrtio år...
Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...
Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...
Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....
Här hittar du material som kan relateras till uppror och olika former av frihetskamp genom...
Vietnamkriget 1957-1975 var delvis en fortsättning på det franska kolonialkriget i Indokina (...
Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...
Kongokrisen var ett inbördeskrig i Kongo i början av 1960-talet som utkämpades mellan...
Mahatma Gandhi var Indiens store icke-våldsledare. Han mördades 1948 av en hinduisk fanatiker....
USA och Storbritannien med deras ledare Roosevelt och Churchill utfärdade 1941 - på en båt ute i...
Belgiska Kongo var en belgisk koloni i Centralafrika mellan 1908 och 1960 då republiken Kongo blev...
