Politiskt system
Israel är en parlamentarisk demokrati (dvs regeringen måste ha stöd i parlamentet) men landet saknar författning, eftersom man aldrig lyckats enas om religionens roll i staten.
Två stora partier – Arbetarpartiet (vänster) och Likud (höger) – dominerade politiken fram till 2005. Sedan dess är det politiska landskapet mer splittrat.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Jerusalem
Klagomuren i östra Jerusalem, den sista resten av kung Salomos tempel, är den viktigaste vallfartsplatsen för judar världen över. I förskingringen, diasporan, fanns en hälsning bland judarna som löd: ”Nästa år i Jerusalem”. I islam är Jerusalem den tredje heligaste platsen, efter Mekka och Medina. På arabiska heter staden al-Quds, den heliga. Staden är helig även inom kristendomen eftersom det var där som Jesus korsfästes.
Bosättningspolitiken
Efter sexdagarskriget 1967 var Israels ledare osäkra på hur de skulle förhålla sig till nyligen erövrade områden, däribland Västbanken och Gaza. Först förbjöds judar att bosätta sig där. En religiös minoritet bland sionisterna såg dock Israels seger i kriget som en fingervisning om att judarna skulle återfå hela det Israels land, Eretz Yisrael, där deras förfäder bott i biblisk tid. Israels sekulära majoritet var splittrad, och efter hand fick religiösa sionister anlägga en del bosättningar på ockuperad mark. Så länge vänstern satt vid makten beskrevs bosättningarna som strategiska utposter, som anlagts med tanke på Israels säkerhet.
Utrikespolitik och försvar
Formellt är Israel en alliansfri och obunden stat, men landet har starka band till USA och Europa. I den egna regionen är Israel delvis isolerat och har bara slutit fredavtal med två av sina grannländer.
Irans ses av den israeliska regeringen som det största hotet mot landets säkerhet.
Ekonomi
Israel har en högteknologisk marknadsekonomi med relativt starkt statligt inflytande. Från början satsade israelerna på att utveckla ett modernt jordbruk och en exportinriktad tillverkningsindustri. Jordbrukets andel av ekonomin har dock minskat kraftigt.
Israel är idag Mellanösterns mest industrialiserade land. Avancerad forskning och utbildning har gynnat ekonomin.
Under fredliga perioder blomstrar turismen.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Israels geografi >
Utrikeshandel
Ett handelsavtal med EU från 2000 tillåter israelisk export till EU-länderna mot inga eller mycket låga tullar. Avtalet gäller inte områden som Israel ockuperar.
2004 ingick Israel och EU-kommissionen ett nytt avtal som gjorde det möjligt för EU att tullbelägga varor från bosättningar. Sådana varor fick visserligen kallas israeliska men måste också vara märkta med den ort (stad, kommun etc) de kom från. Avtalet gällde varor från Västbanken, Gaza, Golan och östra Jerusalem.
Sociala förhållanden
Israel har ansetts ha ett väl utvecklat socialt trygghetssystem. Från början av 1980-talet sköt dock kostnaderna i höjden, i takt med att allt fler blev beroende av bidrag. Mycket pengar gick till nyinvandrade judar, däribland många äldre från före detta Sovjetunionen.
Besök Landguiden och läs mer om Israel.
Konflikter : Israel-Palestina
Invånare: 4 684 780 (2017)
Palestina i korthet
Palestinierna på Västbanken och i Gaza gavs rätt att delvis styra sig själva sedan paraplyorganisationen PLO 1993 hade erkänt Israels rätt att existera.
Det palestinska styret splittrades 2007 mellan Israelfientliga Hamas i Gaza och ett försvagat PLO på Västbanken.
En tvåstats-lösning har varit målet för fortsatta förhandlingarna med Israel men någon lösning har inte kunnat nås.
Hösten 2014 erkände Sverige Palestina som en självständig stat.
Befolkning
Palestinierna är araber och talar arabiska. Hur många de är totalt – i de palestinska områdena, i Israel och i flyktingtillvaro i andra länder – är svårt att klarlägga. Innan staten Israel bildades brukade de inte själva kalla sig palestinier. Oftare identifierade de sig med en större, arabisk nation. Det palestinska samhället är också ett klansamhälle.
Politiska grupper
Palestinska befrielseorganisationen PLO (Palestine Liberation Organization, på arabiska Munazzamat al-tahrir al-filastinia) bildades 1964. Som en befrielserörelse i tidens anda skulle PLO samla alla palestinier i väpnad kamp mot Israel för att befria ”hela” Palestina.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Självstyret
Fredsprocessen med Israel på 1990-talet lade grunden för det styresskick som skulle tillämpas vid administrationen av de palestinska områdena. Eftersom det är en ordning som inte helt har vuxit fram från insidan, har systemet legitimitetsproblem: Det finns ett flerpartisystem, men det är avtalen med en extern part, Israel, som avgör vem som har rätt att rösta och vilka frågor de folkvalda får fatta beslut om. Osämja mellan palestinska grupperingar har dessutom resulterat i två rivaliserande styren, ett på Västbanken och ett i Gaza.
Ekonomi
Israeliska restriktioner och inbördes palestinsk osämja samverkar till att göra de ekonomiska utsikterna dystra för palestinierna. Ett uppsving efter fredsavtalen med Israel på 1990-talet har förbytts i isolering och biståndsberoende.
Besök Landguiden och läs mer om Palestinska självstyret.
Konflikter : Israel-Palestina
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
