Invånare: 4 684 780 (2017)
Palestina i korthet
En tvåstatslösning – ett Israel och ett Palestina – skulle ge Mellanöstern fred och sätta punkt för en flyktingkris som varat sedan andra världskriget. Men den hoppingivande processen på 1990-talet kom av sig. I Gazaremsan och på Västbanken existerar nu ett självständigt Palestina till hälften; fredsavtalen gav ett splittrat självstyre och israelisk överhöghet består. Medan förhandlingarna stått stilla och palestinska ledare dragit åt olika håll har USA, medlaren, tagit steg som kan ha gjort tvåstatslösningen mer avlägsen.
Befolkning
Palestinierna är araber och talar arabiska. Hur många de är totalt – i de palestinska områdena, i Israel och i flyktingtillvaro i andra länder – är svårt att klarlägga. Innan staten Israel bildades brukade de inte själva kalla sig palestinier. Oftare identifierade de sig med en större, arabisk nation. Det palestinska samhället är också ett klansamhälle.
Flyktingarna
Krigen 1948–1949 och 1967 satte sammanlagt omkring en miljon palestinier på flykt. 2021 var 5,7 miljoner palestinier registrerade av FN som flyktingar. Ett datum är särskilt förknippat med flyktingarnas öde: den 15 maj. Dagen uppmärksammas nationellt varje år, också av palestinier i Israel.
Politiskt system
Fredsprocessen med Israel på 1990-talet lade grunden för det styresskick som skulle tillämpas vid administrationen av de palestinska områdena. Eftersom det är en ordning som inte helt har vuxit fram från insidan, har systemet legitimitetsproblem: Det finns ett flerpartisystem, men det är avtalen med en extern part, Israel, som avgör vem som har rätt att rösta och vilka frågor de folkvalda får fatta beslut om. Osämja mellan palestinska grupperingar har dessutom resulterat i två rivaliserande styren, ett på Västbanken och ett i Gaza.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
De palestinska områdena lever sedan 1967 under israelisk militärmakt. En avbruten fredsprocess med Israel och svår intern palestinsk osämja har samverkat till att bryta utvecklingen av demokratiska organ och oberoende rättsväsen. Både Israel och palestinska ledare får skarp och återkommande kritik för att de inte uppfyller statens ansvar och för att enskilda personer behandlas illa.
Utrikespolitik och försvar
Officiella företrädare för Palestinska myndigheten har på senare år bedrivit en diplomatisk kampanj kallad Palestina 194, i syfte att få Palestina erkänt som FN:s 194:e medlemsstat. Sedan 1940-talet finns också en FN-resolution med nummer 194 som erkänner palestinska flyktingars rättigheter. I praktiken har palestiniernas ställning trots det försvagats, särskilt som USA har förmått flera arabstater att upprätta förbindelser med Israel.
Ekonomi
Israeliska restriktioner och inbördes palestinsk osämja samverkar till att göra de ekonomiska utsikterna dystra för palestinierna. Ett uppsving efter fredsavtalen med Israel på 1990-talet har förbytts i isolering och biståndsberoende.
Besök Landguiden och läs mer om Palestinska självstyret.
Konflikter : Israel-Palestina
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
