Här finns material som handlar om både Israel och Palestina.
Invånare: 9 364 000 (2021)
Huvudstad: Israel anser Jerusalem vara huvudstad, men omvärlden behandlar med få undantag Tel Aviv som huvudstad.
Israel i sydöstra hörnet av Medelhavet är det enda land i världen som har en judisk majoritetsbefolkning. Staten Israel upprättades 1948 efter ett FN-beslut om delning av Palestina, den mark som var judarnas bibliska hemland men som också var befolkad av muslimer och kristna. Därmed uppstod en av världens mest svårlösta politiska konflikter. Israel har utkämpat flera krig med grannländerna och en ständig konfrontation pågår mellan Israel och palestinierna på Västbanken och i Gaza som ockuperades av Israel 1967.
Israels befolkning
Israel är en judisk stat och minst tre fjärdedelar av invånarna är judar. Omkring en femtedel är araber, huvudsakligen ättlingar till de palestinier som stannade kvar när Israel utropades 1948.
De dominerande språken är hebreiska och arabiska.
Religion
Israel definieras som en judisk stat – samtidigt råder religionsfrihet. Stat och religion ska vara åtskilda – samtidigt har auktoriteter inom ortodox trosutövning ensamrätt på att godkänna äktenskap och skilsmässor. De senaste åren har strikt religiösa grupper ökat sitt inflytande.
Politiskt system
Israel är en parlamentarisk demokrati. Två stora partier – Arbetarpartiet (vänster) och Likud (höger) – dominerade politiken fram till 2005. Sedan dess har det politiska landskapet förflyttat sig kraftigt åt höger. Likud har stått starkt, men inte dominerande på egen hand, och högerpartierna är flera. I mitten finns en spretig samling partier och vänsterpartierna har gått bakåt. Religiösa partier spelar aktiv roll.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Jerusalem
En kärna i judisk tradition är hoppet om Jerusalem: att judar spridda över världen ska samlas där. Nu står Jerusalem under judisk kontroll, men även muslimer och kristna vördar staden och vill vara på plats. De som är palestinier hoppas dessutom, precis som israeler, på att få ha Jerusalem som huvudstad.
Bosättningspolitiken
Israeliska bosättningar på ockuperad mark har anlagts i flera syften alltsedan Israel intog områdena 1967. En av följderna är att samhällen med judisk befolkning utgör ”fakta på marken”, som försvårar förutsättningarna att uppnå fredsavtal med palestinierna och med Syrien.
Demokrati och rättigheter
Israel berömmer sig av att vara ”Mellanösterns enda demokrati” och det är högt i tak för att yppa alla sorters åsikter. I praktiken gynnas landets judiska befolkning i många sammanhang, medan minoriteter kan ha svårare att hävda sina rättigheter. Allra besvärligast är det för de araber som lever under Israels militära ockupation eller blockad.
Utrikespolitik och försvar
USA är Israels främsta allierade, medan förhållandet till EU-länder emellanåt är ansträngt. I sin region förblev Israel länge isolerat trots långvariga fredsavtal med Jordanien och Egypten. Isoleringen har främst berott på den havererade fredsprocessen med palestinierna, som har sympatierna med sig i Mellanöstern. Iran har rollen som Israels ärkefiende. Men konflikter inom och mellan länder i regionen öppnar ibland oväntade fördelar för Israel, som tack vare det har uppnått nya fredsavtal med arabländer.
Ekonomi
Israel har gått från jordbruksunder till IT-paradis. Högteknologiska produkter och tjänster har ökat omvärldens intresse för utbyte med Israel. Statsstyrning i ekonomin har fått ge vika för privata initiativ. Jordbruket är samtidigt på väg att överföras från kollektivt till enskilt ägande.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Israels geografi >
Sociala förhållanden
Inom befolkningen finns stora skillnader vad gäller utbildning, familjestorlek och möjligheter till försörjning. Huvuddelen av dem som räknas som fattiga är antingen araber eller ultraortodoxa judar.
Besök Landguiden och läs mer om Israel.
Konflikter : Israel-Palestina
Palestina i korthet
En tvåstatslösning – ett Israel och ett Palestina – skulle ge Mellanöstern fred och sätta punkt för en flyktingkris som varat sedan andra världskriget. Men den hoppingivande processen på 1990-talet kom av sig. I Gazaremsan och på Västbanken existerar nu ett självständigt Palestina till hälften; fredsavtalen gav ett splittrat självstyre och israelisk överhöghet består. Medan förhandlingarna stått stilla och palestinska ledare dragit åt olika håll har USA, medlaren, tagit steg som kan ha gjort tvåstatslösningen mer avlägsen.
Befolkning
Palestinierna är araber och talar arabiska. Hur många de är totalt – i de palestinska områdena, i Israel och i flyktingtillvaro i andra länder – är svårt att klarlägga.
Flyktingarna
Krigen 1948–1949 och 1967 satte sammanlagt omkring en miljon palestinier på flykt. 2021 var 5,7 miljoner palestinier registrerade av FN som flyktingar. Ett datum är särskilt förknippat med flyktingarnas öde: den 15 maj. Dagen uppmärksammas nationellt varje år, också av palestinier i Israel.
Politiskt system
Nutidens Palestina är ett embryo till stat, en statsbildning som påbörjades på 1990-talet och har erkänts politiskt av många länder. Men dess gränser är inte fastställda och stora delar av landet är antingen ockuperade av Israel eller under blockad. Intern osämja mellan palestinska fraktioner förlamar beslutsfattandet. Sedan 2007 regeras det palestinska självstyret (Västbanken och Gazaremsan) av två olika palestinska rörelser – den sekulära organisationen Fatah på Västbanken och islamiströrelsen Hamas i Gaza.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden.
Demokrati och rättigheter
De palestinska områdena lever sedan 1967 under israelisk militärmakt. En avbruten fredsprocess med Israel och svår intern palestinsk osämja har samverkat till att bryta utvecklingen av demokratiska organ och oberoende rättsväsen. Både Israel och palestinska ledare får skarp och återkommande kritik för att de inte uppfyller statens ansvar och för att enskilda personer behandlas illa.
Utrikespolitik och försvar
Officiella företrädare för Palestinska myndigheten har på senare år bedrivit en diplomatisk kampanj kallad Palestina 194, i syfte att få Palestina erkänt som FN:s 194:e medlemsstat. Sedan 1940-talet finns också en FN-resolution med nummer 194 som erkänner palestinska flyktingars rättigheter. I praktiken har palestiniernas ställning trots det försvagats, särskilt som USA har förmått flera arabstater att upprätta förbindelser med Israel.
Ekonomi
Israeliska restriktioner och inbördes palestinsk osämja samverkar till att göra de ekonomiska utsikterna dystra för palestinierna. Ett uppsving efter fredsavtalen med Israel på 1990-talet har förbytts i isolering och biståndsberoende.
Besök Landguiden och läs mer om Palestinska självstyret.
Konflikter : Israel-Palestina
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
