Dag Hammarskjöld - den gåtfulle världsmedborgaren

Omständigheterna kring den tragiska flygolyckan 1961 då Dag Hammarskjöld omkom är fortfarande höljda i dunkel. Men troligtvis var det ett attentat som låg bakom. I sin roll som FN:s generalsekreterare var Hammarskjöld ständigt i händelsernas centrum. Men på det personliga planet var det endast ett fåtal som kom honom riktig nära.
S

Hammarskjöld är främst känd för att han från 1953 fram till sin död verkade som FN:s generalsekreterare och som sådan avled på sin post när det flygplan han färdades i störtade i djungeln i Nordrhodesia i september 1961.

På eftermiddagen den 17 september 1961 steg FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld ombord på ett plan på flygplatsen i Kongos huvudstad Léopoldville (nuvarande Kinshasa). Flygresan gjordes med DC-6:an Albertina från det svenska flygbolaget Transair vars destination var staden Ndola i Nordrhodesia (sedan 1964 Zambia). Med ombord fanns förutom Dag Hammarskjöld femton andra personer vilka utgjordes av flygplanets besättning, livvakter och FN-personal.

Pilot ombord var svensken Per-Erik Hallonqvist, som var mycket erfaren med bakgrund som stridspilot inom det svenska flygvapnet. När planet lyfte var det ingen som anade att detta skulle bli deras sista resa.

ANNONS

ANNONS

Kongokrisen

Syftet med resan till Ndola var att Dag Hammarskjöld skulle träffa Moïse Tshombe, ledare för Katanga som var en utbrytarprovins från Republiken Kongo (tidigare Belgiska Kongo, sedan Zaire och idag Demokratiska republiken Kongo, även kallat Kongo-Kinshasa). Efter att Republiken Kongo 1960 blivit fritt från det belgiska kolonialstyret som tömt och plundrat landet på dess naturresurser under 80 år, hoppades många på en fredlig utveckling. Så blev dock inte fallet, eftersom den mineralrika provinsen Katanga, understödd av Belgien, bröt sig loss från Republiken Kongo, och utropade sig som självständigt.

Dag
Bild: UN/DPI
Dag Hammarskjöld utanför FN:s högkvarter i New York, 1953.
I detta läge begärde Republiken Kongos premiärminister Patrice Lumumba hjälp av FN för att ta tillbaka Katanga. Förenta nationerna röstade igenom en resolution enligt vilken belgarna skulle lämna området. Men att hjälpa Lumumba att ta tillbaka Katanga var det däremot inte tal om. Lumumba vände sig då istället till Sovjetunionen som gladeligen ställde upp. Hans invit till Sovjet retade emellertid upp amerikanerna till den milda grad att CIA understödde en statskupp, i vilken Lumumba avsattes till förmån för överste Joseph-Désiré Mobutu.

Lumumba transporterades sedan till Katanga där han avrättades. Lumumbas död väckte Sovjetunionens vrede och man lade skulden på Dag Hammarskjöld, och i januari 1961 erkände Sovjet inte längreHammarskjöld som FN:s generalsekreterare.

Förenta nationerna ökade sina insatser i Kongo, och i september 1961 var FN-trupperna involverade i regelrätta strider med Katangas armé som främst bestod av europeiska legosoldater. Dag Hammarskjölds resa för att träffa Katangas ledare Moïse Tshombe handlade helt enkelt om att försöka övertyga honom att avsluta stridigheterna.

En generalsekreterares död

Resan till Ndola tog längre tid än beräknat eftersom piloten Per-Erik Hallonqvist flög en omväg för att undvika de farliga krigszonerna. Dessutom flög han i mörker och på ganska låg höjd. Precis innan planet skulle landa på flygplatsen i Ndola hade piloten kontakt med kontrolltornet och sedan blev det tyst...

ANNONS

ANNONS

Vad som är märkligt i sammanhanget är att det dröjde lång tid innan markpersonalen på flygplatsen började undersöka vart planet tagit vägen, trots att man visste att det befann sig alldeles i närheten av Ndola när kontakten bröts. Först nästa dag hittades vraket av Albertina ungefär 1,5 mil från flygplatsen i Ndola. Planet hade brutits i flera delar vid nedslaget och skurit en djup fåra genom djungeln. Flera av planets passagerare - däribland Dag Hammarskjöld - hade slungats ut ur planet.

Hammarskjölds kropp låg en bit från planet och var till skillnad från flera av de andra avlidna inte nämnvärt illa åtgången. Räddningsstyrkan fann en överlevande person från vraket, men han avled en kort tid därefter utan att ha kunnat avge någon fullgod förklaring till vad som hade orsakat kraschen.

Direkt efter att nyheten om flygplanskraschen spridits över världen, började spekulationerna och konspirationsteorierna ta fart. Den första FN-rapporten som kom efter händelsen, slog fast att det var en olyckshändelse som förorsakat kraschen. Under senare år har tidigare okända vittnen som sett mystiska ljussken trätt fram. Enligt den senaste FN-rapporten i fallet kring Hammarskjölds död, från oktober 2017, framgår att han sannolikt föll offer för en attack. Vem eller vilka som i så fall låg bakom denna kan man bara spekulera i. Men troligast är att det var stridsflygplan från Katanga som sköt ner planet. Närmare än så kanske man aldrig kommer sanningen om vad som egentligen inträffade denna natt till den 18 september 1961.

Växte upp på slottet

Dag Hammarskjöld föddes 1905 i Jönköping och var det yngsta barnet i familjen med tre betydligt äldre bröder. Hans mor - Agnes Hammarskjöld, född Almquist (1866–1940) - fick till stor del uppfostra sönerna på egen hand, eftersom maken Hjalmar på grund av sina ämbeten ofta var bortrest. Agnes far var för övrigt halvbror med den berömde svenske 1800-talsförfattaren Carl Jonas Love Almqvist. Hon var också en mycket troende kvinna, och som liten fick Dag följa med modern till kyrkan varje söndag. Han utvecklade troligtvis därigenom den gudstro som skulle följa honom genom livet ända fram till slutet.

Fadern Hjalmar Hammarskjöld (1862-1953) befann sig vid Dags födelse i Karlstad, och i egenskap av Sveriges justitieminister förhandlade han där med en norsk delegation om unionsupplösningen. Han hade en bakgrund som professor i privaträtt vid Uppsala universitet, och blev 1907 landshövding i Uppsala län. Från två års ålder bodde sonen Dag därför på slottet i Uppsala som var (och fortfarande är) landshövdingens bostad.

Enorm arbetskapacitet

Under krigsåret 1914 skedde en stor förändring i Dag Hammarskjölds liv. Fadern Hjalmar blev då statsminister i den konservativa ämbetsmannaregering som efterträdde Karl Staafs liberala regering, som valde att avgå efter kung Gustav V:s beryktade borggårdstal. Hjalmar Hammarskjöld var statsminister fram till 1917, då han tvingades avgå efter massiv kritik för sitt auktoritära ledarskap som sammanföll med ransoneringar och hungerkravaller. På så vis fick Dag Hammarskjölds far det inte särskilt smickrande öknamnet ”Hungerskjöld”.

ANNONS

ANNONS

Under åren som statsministerns son flyttade Dag Hammarskjöld mellan olika adresser i Stockholm, men redan året innan fadern avgick som statsminister flyttade Dag tillbaka till Uppsala tillsammans med modern och en av de äldre bröderna. Fadern Hjalmar, som i maj 1918 blev invald i Svenska akademien på stol nummer 17, återvände senare och var därefter landshövding i Uppsala till 1930.

Dag Hammarskjöld påbörjade sina universitetsstudier i Uppsala 1923, och redan som 20-åring tog han en kandidatexamen i nationalekonomi. Han fortsatte sedan att studera juridik, vilket ledde fram till en juristexamen, samtidigt som han läste in en licentiatexamen i nationalekonomi. Redan som student hade han en exceptionellt hög arbetskapacitet, som senare skulle prägla hans uppdrag som FN:s generalsekreterare. Han hade också lätt för att läsa och lära in komplexa texter. Bara genom att mer eller mindre titta på en sida kunde han uppfatta det väsentliga innehållet. Till skillnad från sina studiekamrater var Hammarskjöld inte särskilt intresserad av fester och andra studentupptåg. Inte heller någon av det motsatta könet verkade fånga den unge Dags intresse. Men att han skulle ha varit homosexuell, vilket rykten ville göra gällande - både under hans tid som generalsekreterare och efter hans död - finns det inga belägg för. Dag Hammarskjöld satte arbetet och sina uppdrag framför allt annat, och då hade ett äktenskap ingen plats i hans liv.

Den unge ämbetsmannen

Långt innan Dag blev FN:s generalsekreterare gjorde han karriär som statlig ämbetsman. Ryktet om den unge och skicklige akademikern hade spridit sig till Stockholm, och 25 år gammal fick han sitt första uppdrag som sekreterare i en statlig arbetslöshetsutredning.

Hammarskjöld fortsatte under tiden på den akademiska banan, och 1933 doktorerade han i nationalekonomi vid Stockholms högskola (numera Stockholms universitet). Han hade alla förutsättningar att göra en akademisk karriär, inte minst då han blev docent i nationalekonomi 1934. Men Dag såg sig hellre i rollen som en ämbetsman i statens tjänst. Under de följande åren fick han flera viktiga uppdrag, bland annat som statssekreterare i finansdepartementet, för att år 1946 flytta över till utrikesdepartementet.

Det som skulle komma att bli avgörande för hans framtid som generalsekreterare i FN, var när han 1947 utsågs till svensk delegat i Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC), vilket var en europeisk mellanstatlig organisation vars syfte var att administrera Marshallplanen. Genom sitt mycket uppskattade arbete inom OEEC gjorde han sig ett namn som britterna och amerikanerna lade på minnet.

Natur- och kulturmänniskan

Dag Hammarskjöld hade också kunnat göra en politisk karriär i Sverige. Efter avslutat uppdrag inom OEEC utnämndes han 1949 till kabinettssekreterare på utrikesdepartementet. Sveriges dåvarande socialdemokratiska statsminister, Tage Erlander, ville till varje pris ha in honom i den socialdemokratiska regeringen. Men Hammarskjöld var noggrann med att framhålla att han ville vara politiskt obunden. Hans politiska titel blev därför konsultativt statsråd, en titel som han med tiden ansåg tung att bära eftersom han kände sig pressad att behöva gå in i partiet. Därför kom nyheten i mars 1953 att han blivit föreslagen som generalsekreterare i FN som en glad nyhet för honom.

ANNONS

ANNONS

En månad senare valdes Dag Hammarskjöld till generalsekreterare av en i stort sett enig generalförsamling.

Både långt innan och efter att han blev FN:s generalsekreterare var hans stora passion att vistas i naturen. Framförallt uppskattade han att på egen hand vandra i fjällen. Han var även en utpräglad kulturmänniska, djupt intresserad av både musik och litteratur.

Året efter att han blivit generalsekreterare avled fadern Hjalmar, och hans stol i Svenska akademien övertogs av sonen.

Skrivandet var en viktig del i Dag Hammarskjölds liv, liksom hans översättningsarbeten av utländska filosofer och författare. Under sina många resor i FN:s tjänst skrev han både på sina egna alster, samtidigt som han översatte andras verk till svenska, däribland den israeliske filosofen Martin Bubers verk Magnus opus. Efter Dag Hammarskjölds död återfanns i hans lägenhet i New York en pärm med texter, verser och visdomsord som han kallade Vägmärken. Dessa texter (senare utgivna i bokform) ger bilden av en tänkande och djupt troende människa. Precis som det mesta annat i sitt liv så höll han även sin tro för sig själv.

Världsmedborgaren

Dag Hammarskjöld hälsades välkommen till FN och New York av sin företrädare, norrmannen Tryggve Lie, med orden – ”Ni övertar nu världens omöjligaste jobb”. Dag Hammarskjöld installerade sig på sitt kontor i FN-skrapan på östra Manhattan på 38:e våningen med magnifik utsikt över East River. Inledningsvis bodde han i en svit på lyxhotellet Waldorf Astoria, men han skulle senare hyra en stor etagevåning på 73:e gatan vid Park Avenue. Gäster som besökte hans hem förundrades över den spartanska inredningen.

Att vara FN:s generalsekreterare under den turbulenta världspolitik som präglade slutet av 1950-talet och början av 1960-talet var ingen lätt uppgift, men Dag Hammarskjöld gjorde sig snabbt känd som en problemlösare. Hans första stora triumf var när han 1955 lyckades få Kina att frige ett antal amerikanska piloter som suttit fängslade sedan Koreakriget. Under Suezkrisen 1956 då Storbritannien, Frankrike och Israel anföll Egypten, beordrade Hammarskjöld att FN:s första fredsbevarande styrka skulle sättas in. Därmed lade han grunden för hur FN:s arbete för att bevara världsfreden skulle föras under de kommande decennierna. Däremot misslyckades han och FN med att lösa Ungernkrisen 1956.

Dag Hammarskjöld hade vid sin död under Kongokrisen 1961 omdanat både FN:s arbete och generalsekreterarens roll. Därför var det inte konstigt att denne världsmedborgare postumt tilldelades Nobels fredspris ett år efter sin död.

LÄS MER: Dag Hammarskjöld

LÄS MER: Kongokrisen

LÄS MER: FN-historia och FN-insatser

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Beskriv kortfattat vad Kongokrisen handlade om och varför FN blev involverat i konflikten.
     
  2. Varför skulle Dag Hammarskjöld träffa Moïse Tshombe i Nordrhodesia (fr.o.m 1964 Zambia)?
     
  3. Vad är den huvudsakliga teorin bakom orsaken till flygolyckan som ledde till Hammarskjölds död?
     
  4. Beskriv kortfattat Dag Hammarskjölds tidiga liv och uppväxt.
     
  5. Vilken roll spelade Hammarskjöld i Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC)?
     
  6. Vilka karaktärsdrag och intressen var framträdande hos Dag Hammarskjöld på det personliga planet och professionellt?
     
  7. Vilka huvudsakliga framgångar och utmaningar mötte han under sin tjänstgöring inom FN?
     

 

Litteratur:
Bengt Thelin, Dag Hammarskjöld: FN:chefen och människan, Carlsson, 2010
Henrik Berggren, Dag Hammarskjöld: Att bära världen, Max ström, 2016
Lars Djerf, Dag Hammarskjöld : en psykobiografi, Ekström och Garay, 2020
Ravi Somaiya, Den gyllene tråden : kalla kriget och Dag Hammarskjölds gåtfulla död, Bonniers förlag, 2021
 

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli.
 

Senast uppdaterad: 26 oktober 2023
Publicerad: 20 december 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Gavrilo Princip ångrar ingenting

Den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans fru Sophie besökte Sarajevo den 28 juni 1914...

S

Lenin och bakgrunden till oktoberrevolutionen 1917

Vladimir Lenin och bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen 1917, en händelse...

S

Kreugerkraschens myter och offer

Omdömena om den man som hittades död i sin säng i Paris den 12 mars 1932 har skiftat. Var han en...

S

Natos historia och organisation

Nato är en försvarsallians mellan 31 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter...

M

Terrorismens historia

Terrorism kan användas för att försöka uppnå olika mål, oftast politiska eller religiösa. Terrorism...

S

Nikolaj II och tsarfamiljen - mördade och helgonförklarade

Under drygt 300 år styrdes Ryssland av ätten Romanov. Dessa tsarer sågs länge som gudomliga av...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Kända personer 1914-1991

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

Dag Hammarskjöld

Dag Hammarskjöld (1905-1961), son till Hjalmar Hammarskjöld (statsminister 1914-1917), var en...

Kongokrisen

Kongokrisen var ett inbördeskrig i Kongo i början av 1960-talet som utkämpades mellan...

FN-historia och FN-insatser

Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...

Politiska mord

Politiska mord är inget modernt påhitt. Det äldsta mord som skildras på SO-rummet skedde för över...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordirlands historia

av: Mattias Axelsson
2021-04-12

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om Nordirlands historia under 1900-talet och framåt.

+ Lyssna