Olympiska spelen och politik, del 2: Politikens skugga växer

Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att upprätthålla under de olympiska spelen i modern tid. Tävlingarna var inställda under båda världskrigen, och under efterkrigstiden har politiska konflikter kastat skuggor över spelen - allt från politiska spänningar till dramatiska händelser i form av terroristattacker och dopingskandaler. I den här artikeln fortsätter vi berätta om de olympiska spelens historia och utveckling i modern tid, från OS i London 1948, till OS i Sydney 2000.
M
OS flagga

Den olympiska flaggan användes för första gången i samband med de olympiska spelen 1920 i Antwerpen. Ringarna har förekommit på medaljerna i Paris 1924, Stockholm 1956 och alla sommarspel sedan Montreal 1976. I vinterspelen har de förekommit sedan 1928 i S:t Moritz.

Vapenvila skulle råda under de olympiska spelen

I det antika Grekland var det inte tillåtet att föra krig när idrottstävlingar pågick. Idrottsmännen måste kunna ta sig till och från tävlingarna utan att behöva riskera livet. År 420 f.Kr stred Sparta och Aten mot varandra i de peloponnesiska krigen. Men när de 90:e spelen skulle hållas i Olympia, bröt Sparta den olympiska vapenvilan och sände ut en här på 1 000 man. Sparta straffades med att inte få vara med i tävlingarna och dömdes dessutom till höga böter.

I vår tid har vi i det avseendet inte nått lika långt som människorna i det antika Grekland. 1916 ställdes OS in under första världskriget. 1940 och 1944 ställdes spelen in på grund av andra världskriget. Då var det inte tal om att avbryta strider så att olympier skulle kunna få idrotta i fred.

ANNONS

Tredje perioden 1948-1968

Som vi såg i förra artikeln kan de olympiska spelens historia indelas i fyra perioder. 

London 1948

Tre år efter andra världskrigets slut kallade ett krigshärjat och grått London år 1948 på världens ungdom. Då inleddes den tredje perioden. 59 länder ställde upp med över 4 000 deltagare. Ändå saknades tyska olympier.

Svenskarna tog 16 guldmedaljer och blev tvåa efter USA i nationstävlingen. Idrotten hade gått framåt i Sverige under krigsåren som var fredliga för vår del. Ungdomar i andra länder var fortfarande märkta av kriget och hade inte haft så goda träningsmöjligheter som svenskarna.

Helsingfors 1952

En liten stad och ett litet land kan ordna olympiska spel. Detta visade Finland 1952. Över 1,5 miljoner människor besökte tävlingarna - lika många som 20 år tidigare kommit till jättestaden Los Angeles. Över 5 000 tävlande infann sig från 69 länder. För första gången deltog Sovjetunionen i ett OS. En demonstration stannade i mångas minne efter tävlingarna. Under invigningsceremonin tog sig en vitklädd flicka in på stadions innerplan och demonstrerade för fred i världen. Hon kallades "Fredsängeln" i världspressen. Ett gift par från Tjeckoslovakien tog tillsammans fyra guldmedaljer: Emil Zatopek vann tre medaljer i långdistanslöpning, och Dana Zatopekova segrade i spjut.

Melbourne 1956

Tävlande kom från 72 länder, det var rekord. Men antalet deltagare var färre än fyra år tidigare. 3 341 idrottare reste till Australien.

Det kalla kriget mellan öst och väst var mycket kallt. En del länder bojkottade spelen i protest mot att Sovjetunionen samma år invaderat Ungern för att slå ner frihetsrevolten. Därför var det så märkligt och så värmande att guldmedaljören i slägga, amerikanen Harold Conolly, och medaljören i damernas diskus, tjeckiskan Olga Fikotova, blev förälskade i varandra. De gifte sig i Prag några månader senare. Bröllopsvittnen var två tjecker: Dana och Emil Zatopek.

1968, då tjeckerna försökte frigöra sig från sin sovjetiske storebror, skulle Emil Zatopek falla i onåd när han kritiserade Sovjets politik. Han fråntogs sin överstetitel och sitt medlemskap i det tjeckoslovakiska kommunistpartiet. Men några år senare togs nationalhjälten till nåder igen.

Rom 1960

Sovjetunionen segrade för första gången i nationstävlingen och USA kom tvåa. Spelens affisch, som anspelar mera på Roms långa historia än på spelen, påminner om den reklam som en arrangörsstad kan få ut av spelen. Rom fick maximalt utbyte!

Tokyo 1964

Fler nationer (94 st) och fler tävlande (5 500 st) än någonsin, när spelen för första gången hölls i Asien. Japanerna var stolta över de sköna idrottsarenor som deras arkitekter ritat och deras tekniker och byggnadsarbetare byggt. Men nationalkänslan fick sig en knäck när holländaren Geesink tog guld i den förnämsta judogrenen, "judo alla kategorier". Judo var ju värdlandets nationalsport.

ANNONS

Mexiko 1968

Spelens affisch dominerades av indiankonst från aztekernas välde och påminde alltså om förgången storhet precis som affischen i Rom åtta år tidigare. Mexiko höll fram den storslagna konsten från det rike som spanjorerna slog sönder omkring 1520. I det moderna Mexiko är det ju främst ättlingar till de spanska erövrarna som styr - inte aztekernas ättlingar. Social oro kulminerade i häftiga demonstrationer i Mexico City sommaren 1968. Militär med pansarfordon sattes in, och dödsoffer krävdes. Men spelen skulle fortsätta, fastställde Olympiska kommittén i ett i hast sammankallat sammanträde.

Rasmotsättningar i USA demonstrerades också för hela världen. De svarta medaljörerna på löpning 200 meter gjorde hälsning med handskbeklädd knuten hand från prispallen. Det var den svarta, militanta Black Power-rörelsens hälsning. Demonstranterna straffades av USA:s olympiska kommitté med att uteslutas ur USA:s idrottsgrupp. 1968 var ett oroligt år i världen.

Fjärde perioden 1972-2000

München 1972

De 20:e olympiska spelen hölls i München i Västtyskland med rekorddeltagande: 124 nationer och 8 000 tävlande. Det skulle bli en glad olympiad, en internationell fest, hade västtyskarna tänkt sig. Den gamla propagandafläcken från nazisternas arrangemang i Berlin 1936 skulle tvättas bort. Fred skulle råda.

Det blev motsatsen: strid och död.

Åtta palestinier som tillhörde terrorgruppen Svarta september, tog sig beväpnade med kulsprutepistoler in i den israeliska förläggningen i OS-byn. De dödade två israeler och tog nio som gisslan. I utbyte krävde de att 230 palestinska fångar i Israel skulle friges. Under ett dygn var OS-byn som en belägrad stad med pansarfordon, ambulanser och utegångsförbud. På flygfältet sökte tysk polis befria gisslan genom ett överraskande angrepp. Det misslyckades. Terroristerna sköt ner sin gisslan och blev själva skjutna. En västtysk polis dödades. Sammanlagt krävdes 18 människoliv.

Efter en sorgeceremoni på stadion, bevittnad av 80 000 människor, återupptogs tävlingarna. Man skulle demonstrera "den olympiska tankens överlägsenhet över våld och terror". Blev det så? Vi vill gärna hoppas... Tre terrorister överlevde. Den 29 oktober kapade två andra terrorister ett västtyskt passagerarplan. De hotade att döda alla ombord, om inte de tre från OS blev fria. De släpptes.

Montreal 1976

Sport kan bli en ersättning för krig, har det sagts. Ett sätt att demonstrera den egna nationens överlägsenhet.

Sant eller ej - förberedelserna för olympiska spel har blivit som ett slags kapprustningar. USA:s president Gerald Ford meddelade 1975 att en särskild statlig expertgrupp tillsatts. Den skulle hjälpa till att ta ut de bästa idrottsungdomarna för spelen i Montreal i Kanada 1976.

Politisk kamp kastade redan i inledningen sin skugga över spelen. Det var nästan enbart vita idrottsungdomar som marscherade in på arenan under invigningsdagen. Nästan alla från det svarta Afrika var samtidigt i taxi och bussar på väg till Montreals flygplats. De protesterade mot att Nya Zeeland fick delta. Ett rugbylag från Nya Zeeland hade nämligen spelat mot ett lag från Sydafrika, ett hatat fäste för rasism.

Men Internationella Olympiska kommittén gav inte efter för de afrikanska staternas krav. Kanske berodde det på att kommittén tidigare givit efter för ett kanadensiskt krav om att Taiwan inte skulle få delta som självständig nation. "Nog med politik", tyckte kanske kommittén. Deltagarsiffrorna från München överträffades inte på grund av protesterna. Sovjet och Östtyskland dominerade tävlingarna.

ANNONS

Moskva 1980

Storpolitiken hade definitivt blivit en del av de olympiska spelen. Nu gällde det supermakterna. 1979 invaderade sovjetiska styrkor Afghanistan.

USA:s president Jimmy Carter förklarade att om Sovjets soldater inte lämnade landet skulle USA:s idrottsungdomar inte komma till Moskva. USA fick 60 andra nationer från västvärlden med sig. Spelen räddades kanske av Frankrike som efter lång tvekan ställde upp och därmed beredde väg för andra tveksamma nationer i väst. 5 923 tävlande från 81 nationer kom till Moskva. USA:s olympier kom dock inte.

En del länder demonstrerade även där genom att inte visa sin nationsflagga. Istället tågade de in under den olympiska flaggan. Dessa länder tillät inte heller att nationens flagga hissades vid segerceremonier eller att nationalsången spelades. Sverige gjorde inte så. Den blågula flaggan vajade och "Du gamla, du fria" spelades vid segerceremonierna.

Los Angeles 1984

En sådan olympiad till, och OS-tanken är förlorad", sa många efter Moskva 1980. Men det blev likadant i Los Angeles, utan att tanken gick förlorad. En rad öststater med Sovjet och Östtyskland i spetsen uteblev. Spelen blev därför en massiv uppvisning av USA:s idrottsungdomar. Den svarte sprinterkungen och längdhopparen Carl Lewis upprepade Jesse Owens fantastiska svit från Berlin 1936: guld på 100 meter, 200 meter, 4 x 100 meter och i längdhopp. 1984 fanns hans bild på omslaget till nästan alla amerikanska tidskrifter som sysslade med sport. De svartas ställning hade förbättrats mycket i USA under de 48 år som gått sedan Jesse Owens segrar 1936.

Söul 1988

Inför tävlingarna i Söul, Sydkoreas huvudstad, fruktade många idrottsvänner att storpolitiskt rävspel skulle göra det omöjligt att anordna olympiska spel. New York Times hade som rubrik i sin OS-bilaga: "De bästa spelen eller de sista?"

Det visade sig, lyckligt nog, att politiken inte tilläts spela någon huvudroll - ingen terroristattack som i München 1972, ingen afrikansk bojkott som i Montreal 1976, ingen USA-bojkott som i Moskva 1980 och ingen bojkott från Östeuropa som i Los Angeles 1984. Två kommunistländer valde dock att väcka uppmärksamhet genom att inte delta: Kuba och Nordkorea.

Men ett annat hot mot idrotten än politiska demonstrationer tornade upp sig alltmer: dopingen. Spelens mest uppmärksammade duell var finalen på 100 meter mellan Carl Lewis och Ben Johnson. Den vanns av Johnson, och hans lopp på 9,79 sekunder beskrevs som fulländat i varje hundradel. Men dopinglaboratoriet i Söul fann steroiden stanozolol i guldmedaljörens urinprov. Han fråntogs sin medalj.

Sverige fick ingen guldmedalj alls. För första gången på 80 år tonade inte "Du gamla, du fria" fram vid någon segerceremoni. Fyra silver och sju brons räckte knappast som kompensation. Som salt i såren kom att Sverige hamnade sist bland de nordiska länderna - och Norge, Danmark och Finland kvitterade ut guldmedaljer. Sovjet tog 55 guldmedaljer. Östtyskland blev tvåa i guldligan med 37 och USA trea med 36.

Barcelona 1992

År 1992 var Spaniens år i evenemangsvärlden. Då firades ett stort och stolt 500-årsminne. Den 3 augusti 1492 hade tre skepp styrt ut från den spanska hamnstaden Palos för att finna en ny sjöväg till Indien. De fann istället en för européerna okänd världsdel, Amerika. 

De olympiska spelen i Barcelona invigdes den 25 juli och blev den fest som alla idrottsvänner hoppats på. Sverige fick en guldmedalj i bordtennis genom Jan-Ove Waldner.

ANNONS

ANNONS

Atlanta 1996

100 år efter Aten 1896 tändes den olympiska elden i Atlanta, huvudstad i delstaten Georgia i södra USA. 3,5 miljarder TV-tittare kunde följa tävlingarna.

Vad tänkte spelens skapare, baron Pierre de Coubertin, om han nu kunde titta ner från ett himmelskt Olympos? I de olympiska spel som han startade tävlade amatörer, i vissa fall minst sagt otränade. Garret, som vann diskus 1896, hade ju inte tränat sin kastförmåga förrän han kom till Aten...

I Atlanta var de tävlande hårdtränade proffs. De levde på sin idrott, och somliga blev snabbt mångmiljonärer i dollar och pund. Den franske baronen skulle nog inte ha förfasat sig över detta. Att ungdomar från hans egen överklass hade råd att vara amatörer var självklart för 100 år sedan. Men varför skulle inte vanligt fattigt folk få tjäna pengar? Spiridon Loues, maratonsegraren 1896, hade fått häst och vagn, en egen gård och en hel del andra gåvor.

Sverige tog två guld, fyra silver och två brons. Susanne Gunnarsson och Agneta Andersson vann finalen i kanot K2 500 meter. Ludmila Engquist tog det första svenska guldet i friidrott sedan 1976. Hon hade börjat sin karriär i Sovjetunionen, där lovande barn och ungdomar handplockades för att hårdtränas till elitidrottare.

Sydney 2000

År 1768 började den brittiske kaptenen James Cook att kartlägga Australien som länge varit en för européer okänd världsdel. 1788 blev Australien brittisk koloni. Att där redan fanns en befolkning, aboriginer, brydde sig den tidens kolonisatörer inte om. Det beräknas att denna ursprungsbefolkning på Cooks tid uppgick till 300 000, uppdelad på 500 stammar.

Sprinterflickan Cathy Freeman är aborigin. Hon har gjort mer än någon annan för att i vår tid göra urbefolkningen känd. Vid de brittiska samväldesmästerskapen 1994 vann hon på 400 meter och gjorde sitt ärevarv med Australiens flagga i hand. Men hon höll också upp aboriginernas flagga. Den 72-årige australiske lagledaren blev rasande och framhöll att endast Australiens flagga fick visas.

Tre dagar senare vann Cathy 200 meter. Hon sprang ärevarv än en gång, och än en gång vinkade hon med båda flaggorna. Men nu jublade alla, möjligen med undantag för den grånade lagledaren. Så fort kan människor byta åsikt. Nu var Cathy symbol för hela nationen och för kampen för människors lika värde.

Vid de olympiska spelen i Sydney år 2000 var Cathy "vår Cathy" för hela nationen när hon vann 200-metersloppet och sedan sprang ärevarv med båda flaggorna fladdrande.

Dagen efter var Sydney fyllt med affischer som den amerikanska skojätten Nike hade låtit sätta upp med texten: "Officiell leverantör av glädje till olympiska spelen i Sydney 2000". Hur många miljoner dollar som Cathy varje år fått av Nike är okänt. Det talas om att summan före olympiaden var 10 miljoner dollar och att den summan sedan tiodubblats...

LÄS MER: Olympiska spelen och politik, del 1: Krig väcker OS till liv

LÄS MER: Olympiska spelen

LÄS MER: De olympiska spelen i antikens Grekland

LÄS MER: Idrottshistoria

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför var det viktigt att hålla vapenvila under de antika olympiska spelen, och vilka konsekvenser fick det om reglerna bröts?
     
  2. Hur påverkades de moderna olympiska spelen av världskrigen?
     
  3. Vad kännetecknade den tredje perioden av de olympiska spelen?
     
  4. Vilka politiska händelser och sociala spänningar präglade OS i Mexiko 1968?
     
  5. Vad var speciellt med OS i München 1972?
     
  6. Hur påverkade politiska konflikter och bojkotter de olympiska spelen i Moskva 1980 och Los Angeles 1984?

Diskutera:

  1. Vilken roll bör politik spela i de olympiska spelen? Är det möjligt att separera idrott från politik helt och hållet?
     

 

Litteratur:
G M Rider, Sports and Games, Collins Educational, 1977
The New Encyklopaedia Britannica
World Book Encyclopedia
Larousse.fr 
ANNO, Svenska Dagbladets årsbok 
 

FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare 
 

Artikelserie om De olympiska spelens utveckling och politiska historia i modern tid

OS flagga
+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 5 april 2024
Publicerad: 4 april 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
porträtt

George Orwells budskap med "Djurfarmen"

Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är...

SO-rummet bok
M
Svinen festar

Djurfarmen

I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva...

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...

SO-rummet bok
M
Berlinmuren

Demokratins globala vågor

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...

SO-rummet bok
M
OS flagga

Olympiska spelen och politik, del 1: Krig väcker OS till liv

De första olympiska tävlingarna hölls i antikens Grekland för över 3 400 år sedan. Efter att...

M
MLK i talarstolen

Svart kamp i sydstaterna

De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Hi

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Hi

Idrottshistoria

Historia om idrott och olika sporter från antiken till idag. Fokus ligger på svensk idrottshistoria.

Relaterade taggar

Hi
Emblem

Olympiska spelen

De olympiska spelen (OS) är idag det största internationella idrottsarrangemanget, och tävlingarna...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Olympiska spelens historia

av: Mattias Axelsson
2022-02-09

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare) om de olympiska spelens (OS) historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna