Efter kriget blev Kennedy politiskt aktiv. 1946 valdes han in i representanthuset. Med sina 29 år var han dess yngste medlem. 1952 blev Kennedy invald i senaten.
Kennedy lyckades bli demokraternas presidentkandidat inför presidentvalet 1960, trots att han var katolik. Ingen av USA:s tidigare presidenter hade varit katolik. I valet mötte han republikanernas kandidat Richard Nixon. Kennedy vann valet efter att ha fått omkring 119 000 fler röster än Nixon i den sammanlagda rösträkningen. I elektorskollegiet, som formellt väljer presidenten, blev Kennedys seger tydligare.
Med sina 43 år var han USA:s yngste folkvalda president genom tiderna. När Kennedy blev president skapades det en helt ny liberal anda i amerikansk politik.
Kennedy blev också en viktig president för USA:s rymdprogram. År 1961 satte han upp målet att USA skulle landsätta en människa på månen före 1970 och föra astronauten säkert tillbaka till jorden. Målet nåddes 1969, då Apollo 11 landade på månen. Rymdsatsningen var både vetenskaplig och politisk – USA ville visa att landet kunde mäta sig med Sovjetunionen under kalla kriget.
Samtidigt kämpade medborgarrättsrörelsen mot rasism och diskriminering i USA. Kennedy var till en början försiktig i frågan, men 1963 föreslog han en starkare lag om medborgerliga rättigheter. Efter hans död drev president Lyndon B. Johnson arbetet vidare, och lagen antogs 1964.
Under hans första år i Vita huset drabbades Kennedy av en svår utrikespolitisk motgång. Kubaner i exil, alltså kubaner som hade lämnat sitt hemland, genomförde ett misslyckat invasionsförsök på Kuba. Syftet med invasionen var att avsätta Kubas ledare Fidel Castro. Kennedy hade godkänt operationen.
Spänningarna mellan USA och Kuba var en del av kalla kriget. Efter den kubanska revolutionen 1959 knöt Fidel Castro Kuba närmare Sovjetunionen. Kuba låg mycket nära USA:s kust, och den misslyckade invasionen ökade den kubanska regeringens rädsla för ett nytt amerikanskt anfall. Sovjetunionens robotar skulle därför både skydda Kuba och stärka Sovjetunionens militära ställning gentemot USA.
1962 upptäckte USA att Sovjetunionen hade placerat ut kärnvapenrobotar på Kuba. Det var ett allvarligt hot mot USA. Kennedy uppmanade Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov att ta bort vapnen. Samtidigt meddelade Kennedy omvärlden att USA skulle stoppa och kontrollera fartyg som misstänktes föra anfallsvapen till Kuba.
Under några dagar höll världen andan. Ett kärnvapenkrig tycktes hota. Flera sovjetiska fartyg vände eller stannade innan de nådde avspärrningen. Efter förhandlingar tog Sovjetunionen bort kärnvapenrobotarna från Kuba. USA lovade i sin tur att inte invadera Kuba och gick i hemlighet med på att senare ta bort amerikanska robotar från Turkiet. Krisens lösning blev därför en framgång för Kennedy, men byggde också på kompromisser mellan de båda stormakterna.
Händelsen har i historieskrivningen blivit känd som Kubakrisen och brukar beskrivas som det kalla krigets "hetaste ögonblick". Krisen räknas som ett av de tillfällen då världen har varit närmast ett kärnvapenkrig.
Kennedy mördades den 22 november 1963 när han besökte staden Dallas i Texas. Enligt de officiella utredningarna avlossades tre skott när hans bil körde genom staden. Två kulor träffade Kennedy: en gick in genom övre delen av ryggen och ut genom halsen, och den andra träffade honom i huvudet. Hans fru Jacqueline satt bredvid honom när skotten föll, men hans skador var dödliga.
Mordet på Kennedy har utretts mycket grundligt. Warrenkommissionen slog 1964 fast att Lee Harvey Oswald sköt Kennedy och agerade ensam. En senare utredning i USA:s kongress kom 1979 fram till att Kennedy troligen dödades som en del av en sammansvärjning, men kunde inte slå fast vilka fler som i så fall var inblandade. Därför diskuteras mordet fortfarande.
Hur väljs USA:s president?USA:s president väljs genom elektorskollegiet. Väljarna röstar på en presidentkandidat i sin delstat, men rösten avgör egentligen vilka elektorer delstaten ska utse. I de flesta delstater får kandidaten med flest röster alla delstatens elektorsröster. Därför är det möjligt att få flest röster i hela landet men ändå förlora presidentvalet. I valet 1960 fick Kennedy bara omkring 119 000 fler röster än Nixon i den sammanlagda rösträkningen. Bland elektorerna vann han däremot tydligare, med 303 röster mot Nixons 219.
|
M LÄS MER: President Kennedy – mordgåta med frågetecken
M LÄS MER: Kubakrisen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Sven Tägil, Bra Böckers världshistoria, del 15 – Mot en osäker framtid (1965-), Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Bra Böckers lexikon 2000, band 13, Bra Böcker AB, 1997
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
