Prästrollen blev en plattform för kampen
Martin Luther King utbildade sig bland annat inom sociologi och teologi. Han doktorerade i systematisk teologi 1955 och arbetade som baptistpastor. Han blev snart en ledande person inom den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen. År 1957 var han med och grundade Southern Christian Leadership Conference (SCLC), en organisation som arbetade mot segregation och diskriminering genom fredliga protester. King blev organisationens första ordförande.
Bussbojkotten och Kings genombrott
King blev tidigt aktivist och kämpe i den afroamerikanska medborgarrättsrörelsens frågor. 1955 ledde han den välkända bussbojkotten i Montgomery, Alabama. Bojkotten var en protestkampanj som vände sig mot stadens rassegregerade kollektivtrafik, där svarta och vita behandlades olika och tvingades sitta på skilda platser i bussarna.
Händelsen som utlöste protesten var arresteringen av Rosa Parks, en afroamerikansk kvinna som demonstrativt vägrat lämna sin sittplats på bussen åt en vit passagerare. Bojkotten pågick i 381 dagar och innebar att många svarta invånare vägrade att åka med stadens bussar. I november 1956 slog USA:s högsta domstol fast att segregationen på bussarna stred mot den amerikanska konstitutionen (grundlagen). Den 20 december avslutades bojkotten och dagen därpå började bussarna köra utan rassegregerade sittplatser.
Bussbojkotten blev ett genombrott för den moderna medborgarrättsrörelsen och gjorde King känd över hela USA. Den visade också vilken kraft fredliga massprotester kunde ha i kampen mot rassegregeringen. Kings syn på icke-våld var starkt påverkad av Mahatma Gandhi, som hade använt liknande metoder i kampen mot det brittiska kolonialstyret i Indien.
”I Have a Dream” blev en symbol för jämlikhet
År 1963 höll King det välkända talet ”I Have a Dream”, inför omkring 250 000 människor under marschen till Washington för arbete och frihet. I talet beskrev han sin vision om ett USA där människor inte skulle bedömas efter sin hudfärg utan behandlas som jämlika medborgare. Talet gjorde honom till en symbol för kampen mot rassegregering och rasdiskriminering.
Medborgarrättsrörelsens protester bidrog till ett växande politiskt tryck för förändring. År 1964 antogs Civil Rights Act, som förbjöd rassegregering och diskriminering på flera viktiga områden. Året därpå antogs Voting Rights Act, som stärkte skyddet för svarta amerikaners rösträtt. King deltog bland annat i protesterna i Selma 1965, där kampen för rösträtten stod i centrum.
År 1964 fick King Nobels fredspris för sin kamp för medborgerliga rättigheter genom icke-våld. Under sina sista år riktade han även allt större uppmärksamhet mot fattigdom och ekonomiska orättvisor. Han tog dessutom tydligt ställning mot Vietnamkriget.
Kings kamp levde vidare efter mordet
Martin Luther King mördades den 4 april 1968 på balkongen utanför sitt hotellrum på Lorraine Motel i Memphis, Tennessee. Han befann sig i staden för att stödja strejkande renhållningsarbetare och förbereda en demonstration. King stod på balkongen och talade med kollegor nere på gården när han sköts till döds. James Earl Ray erkände sig senare skyldig till mordet och dömdes till 99 års fängelse.
Martin Luther Kings arbete och insatser för medborgerliga rättigheter för svarta och ett rättvisare samhälle för alla har gjort honom till en av de mest kända personerna i den amerikanska medborgarrättsrörelsens historia. Efter sin död tilldelades han Frihetsmedaljen 1977. År 2004 tilldelades han och hans hustru Coretta Scott King Kongressens guldmedalj.
År 1983 beslutades att Martin Luther King-dagen skulle bli en amerikansk federal helgdag. Den firades för första gången 1986 och infaller varje år den tredje måndagen i januari, i närheten av Kings födelsedag den 15 januari.
Mordet på King orsakade en nationell krisMartin Luther King levde sedan länge med hot mot sitt liv. Redan 1958 hade han varit nära att dö när en kvinna högg honom i bröstet med en brevöppnare under en boksignering i New York. Spetsen hamnade alldeles intill kroppspulsådern, och läkarna berättade senare att en nysning hade kunnat bli livsfarlig. King överlevde och fortsatte sitt arbete för medborgerliga rättigheter och icke-våld. Tio år senare befann han sig i Memphis för att stödja stadens strejkande renhållningsarbetare. På kvällen den 3 april 1968 höll han sitt sista stora tal. Där talade han om att svåra dagar väntade och antydde att han själv kanske inte skulle få uppleva det samhälle han kämpade för. Mindre än ett dygn senare, den 4 april klockan 18.01, träffades King av ett gevärsskott när han stod på balkongen utanför rum 306 på Lorraine Motel. Han fördes till sjukhus men dödförklarades drygt en timme senare. Han var 39 år gammal. Nyheten om mordet utlöste sorg och starka reaktioner över hela USA. Våldsamma oroligheter bröt ut i mer än hundra städer och över 40 människor dödades. President Lyndon B. Johnson utlyste en nationell sorgedag. Vid Kings begravning i Atlanta den 9 april följde över 100 000 människor processionen genom staden. Bara två dagar senare skrev Johnson under Civil Rights Act of 1968. En viktig del av lagen, Fair Housing Act, förbjöd diskriminering vid bland annat försäljning och uthyrning av bostäder. Lagen hade förberetts redan före mordet, men Kings död bidrog till att öka trycket på kongressen att slutligen anta den. Efter mordet inleddes en omfattande jakt på gärningsmannen. James Earl Ray greps i London drygt två månader senare och utlämnades till USA. År 1969 erkände han sig skyldig och dömdes till 99 års fängelse, men tog kort därefter tillbaka sitt erkännande och hävdade resten av sitt liv att han inte hade mördat King. Flera teorier om en större sammansvärjning har därför diskuterats genom åren. En kongressutredning 1979 ansåg att Ray sköt King men att han kan ha haft medhjälpare. En ny utredning från USA justitiedepartement år 2000 fann däremot inga tillförlitliga bevis för de senare påståendena om en större konspiration. Mordet satte punkt för Martin Luther Kings liv, men inte för den rörelse han hade varit med och lett. Kampen mot rasdiskriminering och ekonomiska orättvisor fortsatte, och hans idéer om fredligt motstånd fick betydelse långt utanför USA.
|
M LÄS MER: Martin Luther King
M LÄS MER: Rosa Parks blev en symbol för den amerikanska medborgarrättsrörelsen
M LÄS MER: Svart kamp i sydstaterna
S LÄS MER: Medborgarrättsrörelsen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Lennart Pehrson, Martin Luther King, Historiska Media, 2012
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/martin-luther-king
FÖRFATTARE
Text: Ann Tillberg, legitimerad gymnasielärare
