Rosa började så småningom i skola i Alabamas huvudstad Montgomery. Det gick bra för henne i skolan, men när mamma Leona blev sjuk fick Rosa hoppa av för att ta hand om henne.
1931 träffade hon frisören Raymond Parks som var engagerad i arbetet för de svartas rättigheter. Ett år senare gifte de sig.
1930- och 1940-talen var tuffa år för makarna Parks, men de hankade sig fram hyggligt eftersom båda två hade arbete. På 1950-talet arbetade Rosa Parks som sömmerska på skrädderiavdelningen i ett varuhus.
Rosa Parks vägrar lämna sin plats på bussen
På kvällen den 1 december 1955 hade Rosa Parks slutat sitt jobb för dagen. Hon steg som vanligt på bussen, betalade sin biljett och satte sig ned. Normalt skulle de svarta sitta längst bak i bussen och de vita sitta fram. Var det gott om plats fick de svarta även sitta i mitten av bussen, men så fort det blev trångt och en vit dök upp var de svarta tvungna att lämna över sina platser. Rosa hade slagit sig ner på första raden i bussens bakre avdelning bredvid en svart man. Hon fick platsen närmast mittgången. Mittemot sig hade hon två svarta kvinnor. Bussen startade och efter ytterligare några hållplatser var den helt fylld av passagerare. En vit man som just stigit på stod i mittgången utan sittplats. Busschauffören observerade den vite mannen och uppmanade de fyra färgade att resa på sig för att ge plats åt den vite passageraren. De fyra tvekade. De satt ju faktiskt på platser som var avsedda för svarta passagerare. Så småningom reste sig tre av de fyra svarta passagerarna. Men en av de fyra vägrade att flytta på sig. Det var Rosa Parks.
Busschauffören stod framför Rosa och frågade om hon tänkte resa på sig. Rosa sa nej, och chauffören sa att han tänkte låta arrestera henne. Rosa sa att han fick göra det. Chauffören steg ur bussen och hämtade polisen. Två polismän dök upp och arresterade Rosa Parks. Hon fördes till polishuset där hon fotograferades och fick lämna fingeravtryck. Sedan låstes hon in i arresten.
En vän betalade borgen och Rosa slapp tillbringa natten i fängelse. Några dagar senare blev hon kallad till domstol och dömdes till böter. Domen överklagades. Rosa ansåg sig inte ha begått något brott.
Utanför domstolshuset stod 500 svarta människor och väntade. De var alldeles tysta. När Rosa Park – efter domslutet – gick nerför trappan bröt applåderna ut. Rosa blev så rörd att hon började gråta.
Bussbojkotten och kampen mot rasismen
Ryktet om behandlingen av Rosa Parks spred sig. Svarta ledare, bland annat Martin Luther King, ordnade möten i Montgomery och manade till bussbojkott. Bojkott blev det. Den blev kännbar för bussbolaget som hade sina största inkomster från svarta passagerare. Den blev också kännbar för många svarta som förlorade sina jobb för att de vägrade åka buss.
Våren gick och sommaren kom. Bussarna fortsatte att gå, men hade mycket få passagerare. Martin Luther King och andra ledare för vad som så småningom skulle bli känt som medborgarrättsrörelsen stödde samtidigt en rättsprocess där fyra svarta kvinnor krävde ett slut på rasåtskillnaden på bussarna. Målet nådde till slut USA:s högsta domstol. Domslutet kom. Domstolen slog fast att lagarna om rasåtskillnad på bussarna stred mot USA:s grundlag. Ett års bussbojkott var till ända. Och Rosa Parks hade segrat.
Rosa Parks har blivit en av de mest kända personerna i den amerikanska medborgarrättsrörelsens historia. Men genom att sitta kvar i bussen den där decemberkvällen 1955 bidrog Rosa Parks i hög grad till de svartas resning i USA.
Femtonåringen som protesterade före Rosa ParksVisste du att en 15-årig flicka vägrade lämna sin sittplats på en buss hela nio månader före Rosa Parks? Den 2 mars 1955 var Claudette Colvin på väg hem från skolan i Montgomery. När hon beordrades att lämna sin plats åt en vit passagerare vägrade hon. Polisen tillkallades och Claudette greps. Hennes protest blev inte lika känd som Rosa Parks, men fick ändå stor betydelse. Claudette blev senare en av fyra svarta kvinnor som deltog i den rättsprocess som ledde till att rasåtskillnaden på bussarna förbjöds 1956.
|
M LÄS MER: Rosa Parks blev en symbol för den amerikanska medborgarrättsrörelsen
S LÄS MER: Martin Luther King
S LÄS MER: Medborgarrättsrörelsen
M LÄS MER: Svart kamp i sydstaterna
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Jeanne Theoharis, The Rebellious Life Of Mrs. Rosa Parks, Beacon Press, 2015
Tomas Dömstedt, Rosa Parks: ett liv, Vilja förlag, 2017
Barbera Cady, Icons of the 20th Century – 200 Men and Woman who have made a difference, Könemann Verlagsgesellschaft mbH, 1998
James Park, Icons a An A-Z guide to the people who shaped our time, Macmillan Publishing Company, 1992
FÖRFATTARE
Text: Göran Tivenius, författare och f.d. frilansmedarbetare i Sveriges Radio.
