USA var under efterkrigstiden den fria västvärldens ledande land, både ekonomiskt och militärt, men också kulturellt och politiskt.
USA var en stormakt som inför omvärlden tillkännagav att de stod för frihet och rätten till mänskliga rättigheter, trots att det egna amerikanska samhället präglades av rasdiskriminering, segregation och andra sociala problem.
Det var utifrån dessa orättvisor som en medborgarrättsrörelse växte fram i USA och började kämpa för de svartas och alla andra amerikaners medborgerliga rättigheter.
Medborgarrättsrörelsen använde fredliga demonstrationer och strejker för att påverka och få ett slut på rasdiskrimineringen.
Deras mest kända ledare var pastorn Martin Luther King som 1964 fick ta emot Nobels fredspris. En annan känd ledare var Malcolm X som till skillnad från Martin Luther King förespråkade självförsvar som en viktig del i kampen för de svartas medborgerliga rättigheter.
När John F Kennedy vann det amerikanska presidentvalet 1960 lät han införa lagar som förbjöd rasdiskriminering. Han blev därför känd som en förkämpe för mänskliga rättigheter.
När Kennedy mördades 1963 tog hans vicepresident Lyndon B Johnson över för att kunna föra Kennedys politik vidare. Johnson hade dock inte Kennedys ungdomliga utstrålning vilket ledde till att motståndet mot det pågående Vietnamkriget ökade bland ungdomsrörelsen och medborgarrättsrörelsen som därmed tog allt mer avstånd från den amerikanska regeringens politik.
Under senare delen av 1960-talet ledde kampen mot Vietnamkriget och mot rasism till allt större demonstrationer och sammanstötningar mellan aktivister och polis. Samtidigt hårdnade rasmotsättningarna i USA. Malcolm X mördades 1965 och Martin Luther King 1968.
Medborgarrättsrörelsens kamp resulterade - trots alla motgångar - i utökade medborgerliga rättigheter och en förbättrad situation för de svarta i USA. Det folkliga motståndet mot Vietnamkriget gav också resultat då den amerikanska regeringen till slut tvingades avsluta kriget.
LÄS MER: Martin Luther King
LÄS MER: Rosa Parks blev en symbol för den amerikanska medborgarrättsrörelsen
LÄS MER: Svart kamp i sydstaterna
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Sven Tägil, Bra Böckers världshistoria, del 15 - Mot en osäker framtid (1965-), Bokförlaget Bra Böcker, 1986
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen
