NATO och Warszawapakten under kalla kriget
Pedagogisk genomgång (3:55 min) som riktar sig till mellanstadiet där det berättas om NATO och Warszawapakten under kalla kriget. Materialet är producerat av Binogi Sverige.
NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en militär försvarsallians som bland annat bygger på ett kollektivt försvar där medlemmarna förbundit sig att hjälpa varandra om något medlemsland blir angripet.
NATO bildades 1949 i skuggan av kalla kriget som ett svar på Sovjetunionens aggressiva politik i Östeuropa. Den främsta orsaken till NATO:s uppkomst var därmed att USA ville garantera dess medlemsländer militär hjälp vid ett väpnat angrepp från Sovjetunionen eller någon av dess allierade.
Sovjetunionen svarade på detta 1955 genom att upprätta Warszawapakten som i likhet med NATO var en försvarsallians, men för östblockets medlemmar.
De ursprungliga NATO-medlemmarna var: USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Italien, Portugal, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Danmark, Norge och Island.
Under kalla kriget var NATO i mångt och mycket en förlängning av USA:s krigsmakt till skydd för amerikanska och västeuropeiska intressen. Efter Sovjetunionens sammanbrott och Östeuropas integrering i övriga Europa har NATO:s roll blivit mera diffus. NATO har sedan 1990-talet bland annat utfört flera fredsbevarande uppdrag i FN:s regi.
Idag (april 2023) består NATO av 31 medlemsstater (se lista) varav 23 också är medlemmar i Europeiska unionen.
LÄS MER: Natos historia och organisation
LÄS MER: Internationella relationer
PODCAST: Vad var kalla kriget?
PODCAST: Vad är NATO?
Text: Robert de Vries (red)
Här hittar du material med anknytning till NATO.
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.
Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.
Försvarsmakten i Sverige finns till för att försvara det svenska territoriet, invånarnas frihet och rätt att leva som hen själv väljer. Svensk militär är med och bidrar till att skapa fred och säkerhet på andra platser i världen. Försvarsmakten är uppdelad i olika grenar som till exempel armén, flygvapnet, marinen, cyberförsvar och hemvärnet...
Krig och konflikter i andra länder kan påverka oss i Sverige. Om det blir krig i ett område eller land nära oss kan det leda till att det också kan bli krig i Sverige. All förberedelse inför ett eventuellt krig kallas för totalförsvar. Totalförsvaret är inte en myndighet eller organisation utan består av en militär del och en civil del som samverkar. Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år har en plikt att ingå i totalförsvaret...
Jorden har troligtvis aldrig varit så nära att sprängas i bitar som under några dagar i november 1983 då supermakternas kärnvapenkapplöpning nådde sin kulmen. I den här artikeln kan du läsa om vad som hände och orsakerna bakom. Här berättas också om det ödesdigra dramats följder. Tillsammans utgör händelserna en av historiens stora vändpunkter i modern tid.
En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda sin egen befolkning. Begreppet står i konflikt med principen om alla staters suveränitet och var därför länge otänkbart. Alla suveräna stater förväntas svara för sina invånares säkerhet. Men vad händer om en stat inte klarar av att uppfylla det ansvaret, eller till och med utövar våld mot sin egen befolkning? Om omvärlden då griper in med militära medel mot statens vilja för att förhindra grymheter kallas det för humanitär intervention...
Nato är en försvarsallians mellan 31 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela Nato. Sedan Nato bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer...
I mars 1999 skrek löpsedlar över hela världen ut samma budskap: "Belgrad bombat - attack mot Jugoslavien i natt". Efter månader av förhandlingar om provinsen Kosovo hade den västliga försvarsalliansen NATO gått till attack mot Jugoslavien och dess ledare, president Slobodan Milosevic. Jugoslavien bestod i slutet av 1990-talet av de två republikerna Serbien och Montenegro. Kosovo tillhörde Jugoslavien, men 90 procent av de 2 miljoner invånarna var albaner...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
Pedagogisk genomgång (3:55 min) som riktar sig till mellanstadiet där det berättas om NATO och Warszawapakten under kalla kriget. Materialet är producerat av Binogi Sverige.
Artikel på svenska Yle (Finlands motsvarighet till UR) där du kan lära dig mer om NATO. Hur grundades alliansen och varför? Allt var inte frid och fröjd i Europa efter andra världskriget. Sovjetunionen styrde de östeuropeiska länderna med hård hand och västeuropa kände att någonting måste göras. Som svar på hotet grundades Nato...
Läxhjälpsfilm (9:56 min) där SO-läraren Lena Tegström fortsätter berätta om kalla kriget. I denna andra genomgång berörs Trumandoktrinen, Marshallplanen, Stalin och Stalins död samt händelserna i Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968 (Pragvåren)
Globalis är en webbplats som drivs av Svenska FN-förbundet. Här kan du bl.a. läsa om konflikten i Irak. USA invaderade Irak den 20 mars 2003 utan stöd från FN. USA menade att man kunde bevisa att Irak hade massförstörelsevapen och samarbetade med terrornätverket al-Qaida. I slutet av 2011 drog sig de sista amerikanska styrkorna ut från Irak. Landet präglas än idag av våld och konflikter och nu finns också den Islamiska staten (IS) med i bilden...
Föreläsning (14:55 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om kalla krigets orsaker, händelseförlopp och varför det slutade.
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.
Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:
Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.
Genomgång (10:05 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om folkrätt och global konflikthantering. Här berörs de mänskliga rättigheterna, folkrätt i konflikter, internationell konflikthantering och internationell säkerhet.
Genomgång (23:34 min) av SO-läraren Andreas Krenz som berättar om svensk neutralitet och relationen till NATO ur ett historiskt och nutida perspektiv.
"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess roll inom internationell säkerhetspolitik. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet i den här ingången är indelat i följande avsnitt: "Sverige och kärnvapen", "NATO och kärnvapen", "Iran och kärnvapen", "Nordkorea och kärnvapen", "IAEA - en internationell vakthund", "Kärnvapenterrorism" samt "Nya kärnvapendoktriner".
Genomgång (13:40 min), del 2 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om DDR, NATO, Warzawapakten, utvecklingen i Kina, Koreakriget och perioden av avspänning under kalla kriget.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur Sverige blev en del av NATO. På 1950-talet hade Nato femton medlemmar. Sverige kallades »den sextonde Natostaten» av dem som visste. För redan från start var det neutrala och alliansfria Sverige knutet till den västliga försvars-alliansen. Hur blev det så? Här är berättelsen om hur Sverige blev Natoallierad i det fördolda...
Genomgång (8:32 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om några organisationer på den globala politiska scenen. Här får du bl.a. veta mer om G8, G20, OSSE, WTO, World Economic Forum, IMF, IBRD, NATO och Warszavpakten.
Artikel i tidningen Militär Historia där Joachim Brink berättar om det grymma kriget i Bosnien 1992-1995. Det har kallats Europas största katastrof i modern tid. Under tre och ett halvt år utkämpades ett rått och brutalt krig i Bosnien där civilbefolkningen var uttalade måltavlor.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (31:12 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om inledningen på det kalla kriget fram till början av 1950-talet. Här berörs de två supermakternas ideologier, Europas uppdelning, USA:s politik i efterkrigstidens Europa, Sovjetunionens politik, kärnvapenfaktorn, Tysklands delning, Koreakriget, m.m.
På kalla-kriget.se kan du läsa om det mesta som har med kalla kriget att göra. Här berättas om dess rötter i andra världskriget, kärnvapen, ideologier, konflikterna, totalförsvarstanken m.m. Webbsidan belyser kalla kriget ur både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Du kan läsa om de stora konflikterna under perioden, samt om händelseutvecklingen i många enskilda länder runt om i världen.