NATO
NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en militär försvarsallians som bland annat bygger på ett kollektivt försvar där medlemmarna förbundit sig att hjälpa varandra om något medlemsland blir angripet.
NATO bildades 1949 i skuggan av kalla kriget som ett svar på Sovjetunionens aggressiva politik i Östeuropa. Den främsta orsaken till NATO:s uppkomst var därmed att USA ville garantera dess medlemsländer militär hjälp vid ett väpnat angrepp från Sovjetunionen eller någon av dess allierade.
Sovjetunionen svarade på detta 1955 genom att upprätta Warszawapakten som i likhet med NATO var en försvarsallians, men för östblockets medlemmar.
De ursprungliga NATO-medlemmarna var: USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Italien, Portugal, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Danmark, Norge och Island.
Under kalla kriget var NATO i mångt och mycket en förlängning av USA:s krigsmakt till skydd för amerikanska och västeuropeiska intressen. Efter Sovjetunionens sammanbrott och Östeuropas integrering i övriga Europa har NATO:s roll blivit mera diffus. NATO har sedan 1990-talet bland annat utfört flera fredsbevarande uppdrag i FN:s regi.
Idag (2019) består NATO av 29 medlemsstater (se lista) varav 22 också är medlemmar i Europeiska unionen.
Text: Robert de Vries (red)
Här hittar du material med anknytning till NATO.
Annons
Lärarmaterial om NATO
Artiklar om NATO
Länkar om NATO
Globalis är en webbplats som drivs av Svenska FN-förbundet. Här kan du bl.a. läsa om konflikten i Irak. USA invaderade Irak den 20 mars 2003 utan stöd från FN. USA menade att man kunde bevisa att Irak hade massförstörelsevapen och samarbetade med terrornätverket al-Qaida. I slutet av 2011 drog sig de sista amerikanska styrkorna ut från Irak. Landet präglas än idag av våld och konflikter och nu finns också den Islamiska staten (IS) med i bilden...
Föreläsning (14:55 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om kalla krigets orsaker, händelseförlopp och varför det slutade.
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.
Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:
- Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
- Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
- Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
- Konflikter: Krigets offer | Terrorism
- Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
- Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
- Resurser: Människovärde | Bistånd
- Sverige och världen: EU | Nato
Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.
Genomgång (10:05 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om folkrätt och global konflikthantering. Här berörs de mänskliga rättigheterna, folkrätt i konflikter, internationell konflikthantering och internationell säkerhet.
Genomgång (23:34 min) av SO-läraren Andreas Krenz som berättar om svensk neutralitet och relationen till NATO ur ett historiskt och nutida perspektiv.
"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess roll inom internationell säkerhetspolitik. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet i den här ingången är indelat i följande avsnitt: "Sverige och kärnvapen", "NATO och kärnvapen", "Iran och kärnvapen", "Nordkorea och kärnvapen", "IAEA - en internationell vakthund", "Kärnvapenterrorism" samt "Nya kärnvapendoktriner".
Genomgång (13:40 min), del 2 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om DDR, NATO, Warzawapakten, utvecklingen i Kina, Koreakriget och perioden av avspänning under kalla kriget.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur Sverige blev en del av NATO. På 1950-talet hade Nato femton medlemmar. Sverige kallades »den sextonde Natostaten» av dem som visste. För redan från start var det neutrala och alliansfria Sverige knutet till den västliga försvars-alliansen. Hur blev det så? Här är berättelsen om hur Sverige blev Natoallierad i det fördolda...
Genomgång (8:32 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om några organisationer på den globala politiska scenen. Här får du bl.a. veta mer om G8, G20, OSSE, WTO, World Economic Forum, IMF, IBRD, NATO och Warszavpakten.
På Säkerhetspolitik.se kan du lära dig mer om NATO:s utvidgning, säkerheten i världen, globalisering, Internationella brottsmåldomstolen (ICC) m.m. Webbplatsen drivs i statlig regi och tar upp frågor som berör vår gemensamma säkerhet.
Säkerhetspolitik.se är en statlig webbplats där du kan ta del av en mängd fakta och analyser som berör olika aktuella konflikter i världen. Här kan du läsa om gamla och aktuella konflikter i Makedonien. Du hittar också en del annan samhällsfakta om landet.
Säkerhetspolitik.se är en statlig webbplats där du kan ta del av en mängd fakta och analyser som rör olika aktuella konflikter i världen. Här kan du läsa om Kosovo och konflikten på Balkan. Du hittar också fakta om Kosovos historia och landets ekonomi idag.
Artikel i tidningen Militär Historia där Joachim Brink berättar om det grymma kriget i Bosnien 1992-1995. Det har kallats Europas största katastrof i modern tid. Under tre och ett halvt år utkämpades ett rått och brutalt krig i Bosnien där civilbefolkningen var uttalade måltavlor.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (31:12 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om inledningen på det kalla kriget fram till början av 1950-talet. Här berörs de två supermakternas ideologier, Europas uppdelning, USA:s politik i efterkrigstidens Europa, Sovjetunionens politik, kärnvapenfaktorn, Tysklands delning, Koreakriget, m.m.
På kalla-kriget.se kan du läsa om det mesta som har med kalla kriget att göra. Här berättas om dess rötter i andra världskriget, kärnvapen, ideologier, konflikterna, totalförsvarstanken m.m. Webbsidan belyser kalla kriget ur både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Du kan läsa om de stora konflikterna under perioden, samt om händelseutvecklingen i många enskilda länder runt om i världen.
På denna del av Försvarsmaktens hemsida kan du studera de internationella insatser (främst FN-operationer) som svenska försvaret just nu är upptagen med, men även insatser som Sverige har gjort tidigare under 1900-talet.
Säkerhetspolitik.se är en statlig webbsida där du kan ta del av en mängd fakta och analyser som berör Europas regionala säkerhet. Här kan du läsa om militär alliansfrihet, svenska försvarsmakten utomlands, FN-insatser, europeisk försvarspolitik, Nordic Battle Group, försvaret i andra länder m.m.
I gratisversionen av Landguiden hittar du kortfattad fakta om flera av de största internationella organisationerna på den världspolitiska arenan. Faktan om respektive organisation är indelad i olika ämnesområden. Webbsidan drivs av Utrikespolitiska Institutet.
Artikel på SR:s webbsida där du kan läsa om NATO:s utveckling från en sovande byråkrati till aktör i blodiga strider.
Säkerhetspolitik.se är en statlig webbsida som fokuserar på internationel säkerhetspolitik. Här kan du också lära dig mer om internationella organisationer, framförallt om: FN, NATO, OSSE, WTO, WHO och Världsbanken.