När Kongo blev självständigt från Belgien den 30 juni 1960 utbröt snabbt revolter och ett myteri inom armén. Belgien skickade soldater till landet, och den mineralrika provinsen Katanga förklarade sig självständig med stöd från belgiska intressen. Händelserna hotade att splittra Kongo. Efter en vädjan om hjälp från landets regering beslutade FN:s säkerhetsråd i juli 1960 att skicka FN-trupper till Kongo. Uppdraget var till en början att hjälpa regeringen att upprätthålla ordningen och få de belgiska styrkorna att lämna landet. Svensken Dag Hammarskjöld, FN:s dåvarande generalsekreterare, ledde arbetet med den omfattande insatsen.
Kongokrisen blev snart en del av kalla kriget. Premiärminister Patrice Lumumba bad Sovjetunionen om hjälp när FN inte ville använda militärt våld mot Katanga. USA och Belgien fruktade att Kongo skulle närma sig Sovjetunionen och kommunismen.
Arméchefen Mobutu avsatte Lumumba genom en kupp i september 1960. Lumumba greps senare, överlämnades till sina fiender i Katanga och mördades där i januari 1961 med belgisk inblandning. Konflikten handlade därmed inte bara om vem som skulle styra Kongo, utan också om stormakternas kamp om inflytande under kalla kriget.
I Kongo utökades efterhand FN-truppernas uppdrag, och de använde militärt våld mot Katangas styrkor och utländska legosoldater för att stoppa utbrytningen. Svenska soldater och stridsflygplan deltog i dessa insatser.
Natten till den 18 september 1961 omkom Dag Hammarskjöld i en flygplanskrasch nära Ndola i dåvarande Nordrhodesia, dagens Zambia. Han var på väg till förhandlingar med Katangas ledare Moïse Tshombe om ett eldupphör. Den exakta orsaken till kraschen är fortfarande inte klarlagd.
Konflikten i Kongo fortsatte efter Hammarskjölds död och blev alltmer invecklad. I november 1965 tog Mobutu åter makten genom en militärkupp. Därmed avslutades Kongokrisen och en långvarig diktatur inleddes. Mobutu styrde landet fram till 1997 och ändrade 1971 dess namn till Zaire. Från mitten av 1990-talet drabbades Kongo av nya krig och långvariga oroligheter. Våldet, svälten och sjukdomarna som följde har kostat miljontals människor livet och tvingat stora delar av befolkningen på flykt.
Flygande Tunnan under FN:s flaggaUnder Kongokrisen skickade Sverige stridsflygplanet J 29 Tunnan till FN-styrkan i Kongo. Flygförbandet kallades F 22. Sammanlagt tjänstgjorde nio stridsflygplan av modellen J 29 B och två spaningsplan av modellen S 29 C i landet. Planen skyddade FN markstyrkor och anföll bland annat Katangas flygbaser. Tunnan blev därmed det första Saabflygplanet som deltog i krig. När flyginsatsen avslutades 1963 flögs två J 29 och två S 29 tillbaka till Sverige. De övriga planen förstördes i Kongo. Det ansågs vara för dyrt att transportera hem dem, samtidigt som flygplanstypen höll på att ersättas av modernare modeller. Några av de svenska stridsflygplanen slutade därmed sina dagar långt från de flygbaser där de en gång hade startat.
|
M LÄS MER: FN-historia och FN-insatser
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
Saab – Saab 29 Tunnan, Sveriges mest tillverkade jaktplan
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
