Oljekrisen 1973-1974 var en följd av oktoberkriget (jom kippurkriget) som hade ägt rum i oktober samma år. Kriget startade när ett antal arabiska länder under ledning av Egypten och Syrien anföll Israel den 6 oktober, mitt under den judiska högtiden jom kippur som detta år sammanföll med den muslimska fastemånaden ramadan. Kriget varade i knappt tre veckor fram till 25 oktober och slutade med israelisk seger.
Krigets bakgrund och oljeberoendet
Bakgrunden till kriget låg i den arabisk-israeliska konflikten som går ända tillbaka till staten Israels grundande 1948, men framförallt i det tidigare sexdagarskriget 1967 då Israel ockuperade delar av Egypten (Sinaihalvön), Syrien (Golanhöjderna) och Västbanken som varit under jordansk kontroll sedan 1948.
En viktig orsak till att oljan kunde användas som påtryckningsmedel var att många industriländer hade blivit starkt beroende av billig importerad olja. Under efterkrigstiden hade användningen av olja ökat snabbt inom transporter, industri och uppvärmning. När tillgången plötsligt minskade blev det därför tydligt hur sårbara många länder var för störningar i oljeleveranserna.
Oljan som politiskt vapen
Redan under oktoberkriget började de oljeproducerande arabiska länderna använda oljan som politiskt vapen mot länder som hade stött Israel i kriget. Kanada, Japan, Nederländerna, USA och Storbritannien var först bland de länder som bojkottades, men listan utökades snart till att även omfatta Portugal, Sydafrika och Rhodesia (idag en del av Zimbabwe). Handelsembargot (se nedan), som pågick fram till mars 1974, och minskningen av oljeproduktionen bidrog till en chockhöjning av världsmarknadspriset för olja som steg nästan 300 %, från 3 amerikanska dollar per fat till 12 dollar. Prischocken skapade en global ekonomisk och politisk kris.
Ekonomiska och politiska följder
Oljekrisen förvärrade den redan pågående inbromsningen av världsekonomin som inletts tidigare under 1973. En hårt drabbad bransch var bilindustrin, speciellt i USA där bristen på bränsle skapade långa köer vid bensinstationer och på många håll ledde till begränsningar av bensinförsäljningen. Även produktionen av bilar påverkades när stora och bränsletörstiga fordon började ersättas med mindre modeller med bränslesnåla motorer, något som till exempel gynnade Japans bilindustri.
Krisen fick också många länder att försöka minska sitt beroende av olja. Energisparande blev viktigare och intresset ökade för andra energikällor, bland annat kärnkraft. Flera länder började dessutom bygga upp större oljelager för att vara bättre förberedda på framtida störningar i världens oljehandel.
Oljekrisen hade även stort genomslag inom världspolitiken och resulterade bland annat i spänningar mellan NATO-medlemmarna, eftersom flera europeiska länder ifrågasatte delar av USA:s Mellanösternpolitik.
Sverige införde bensinransoneringOljekrisen märktes tydligt även i Sverige, som vid den här tiden var mycket beroende av importerad olja. Den 8 januari 1974 infördes ransonering av drivmedel. Svenskarna uppmanades också att spara energi, bland annat genom att köra mindre bil och sänka temperaturen i bostäderna. Bensinransoneringen blev dock kortvarig. När försörjningsläget förbättrades kunde den upphävas redan den 30 januari. Krisen bidrog till ett ökat intresse för hur Sverige kunde minska sitt beroende av importerad olja. |
Tilläggsisolering blev en del av energisparandetOljekrisen gjorde det dyrt och osäkert att värma svenska hus med olja. För att minska energianvändningen satsade staten därför på energisparande och gav bland annat förmånliga lån och bidrag till fastighetsägare som förbättrade sina hus. Många började tilläggsisolera vindar och ytterväggar eller byta fönster för att hindra värmen från att läcka ut. Åtgärderna minskade behovet av energi, men fick ibland oväntade följder. På många äldre hus täcktes ursprungliga fasader och utsmyckningar av nya isoleringsskikt och fasadmaterial. Därför går det än idag att se spår av 1970-talets energisparande på svenska byggnader. Oljekrisen förändrade därmed inte bara hur Sverige använde energi utan även hur många hus kom att se ut. |