I det brittiska mandatet för Palestina ingick ett löfte om att stödja upprättandet av ett judiskt nationalhem. Det innebar inte att gränserna för en judisk stat redan hade bestämts. Området öster om Jordanfloden började 1922 styras separat som Transjordanien, och bestämmelserna om ett judiskt nationalhem gällde inte där. Transjordanien blev en självständig stat 1946 och fick senare namnet Jordanien.
Under den brittiska mandatperioden växte motsättningarna mellan Palestinas arabiska och judiska befolkning. Även de brittiska myndigheterna drogs in i våldet. Den 29 november 1947 antog FN:s generalförsamling en plan som rekommenderade att Palestina skulle delas i en judisk och en arabisk stat, medan Jerusalem skulle stå under internationell kontroll. Den ledande judiska organisationen accepterade planen som grund för en stat, men den palestinsk-arabiska ledningen och de omgivande arabstaterna avvisade den. Kort därefter övergick motsättningarna i ett öppet inbördeskrig mellan judiska och palestinsk-arabiska styrkor.
Den 14 maj 1948, dagen innan det brittiska mandatet upphörde, utropade David Ben-Gurion staten Israel. Följande dag gick arméer från Egypten, Transjordanien, Syrien, Libanon och Irak in i det tidigare mandatområdet. Striderna utvecklades därmed från ett inbördeskrig till ett krig mellan Israel och flera arabstater.
De judiska styrkorna erövrade kusten, förutom Gazaremsan som ockuperades av Egypten. De norra delarna med Galiléen och Genesarets sjö togs också av den israeliska staten.
De arabiska styrkorna erövrade de östra och centrala delarna som kallades Judéen och Samarien (se karta). Dessa områden kom senare att ockuperas av Jordanien under namnet Västbanken. Inga judar fanns därefter kvar i området. Även Jerusalems gamla stad med Tempelberget samt de östra delarna av staden intogs. Jerusalem delades sedan i en västlig del som Israel annekterade och en östlig som Jordanien annekterade.
För den arabiska sidan blev nederlaget en politisk och militär katastrof. Kriget innebar att Israel utvidgade sitt territorium med ca 40 procent utöver FN:s delningsplan 1947, medan den arabiska delen minskade.
Vapenstilleståndsavtal undertecknades mellan Israel och Egypten den 24 februari 1949, och senare under våren mellan Israel och Libanon, Transjordanien och Syrien. Irak vägrade. Vapenstilleståndets demarkationslinjer (territoriella linjer som inte får överskridas av militära trupper) utgjorde inte några politiska eller territoriella landgränser och innebar därför inte en slutlig lösning av Palestinafrågan.
Eftersom flera fredsavtal ännu saknas, finns ingen egentlig gräns mot Libanon och Syrien. Det finns inte heller någon gräns mot Västbanken, bara en vapenstilleståndslinje. Många anser därför att 1948 års arabisk-israeliska krig ännu inte har avslutats.
Under kriget flydde eller fördrevs omkring 700 000 araber från de områden som blev staten Israel.
Samtidigt som araber flydde från det israeliska området tvingades nästan lika många judar, omkring 600 000, lämna sina hem i de arabländer som var inblandade i kriget.
Den hemliga vägen till JerusalemUnder våren 1948 var den judiska delen av Jerusalem nästan helt beroende av en enda väg till kusten. När arabiska styrkor kontrollerade området kring Latrun blev det mycket svårt för lastbilar med mat, bränsle och andra förnödenheter att nå staden. Bristen blev snabbt så allvarlig att invånarna tvingades ransonera både mat och vatten. Efter flera misslyckade försök att inta Latrun började israeliska soldater och vägarbetare istället anlägga en hemlig omväg genom kullarna. En smal stig breddades i all hast. Till en början fick delar av lasten bäras för hand eller transporteras med mulor och jeepar över de brantaste avsnitten. Snart kunde även lastbilar ta sig fram. Vägen fick smeknamnet Burmavägen, efter en berömd försörjningsväg i Asien under andra världskriget. Under flera månader blev det den viktigaste vägen för transporter till judiska västra Jerusalem.
|
S LÄS MER: Mellanösternkonflikten
S LÄS MER: 1948 års arabisk-israeliska krig
S LÄS MER: Suezkrisen
S LÄS MER: Sexdagarskriget
S LÄS MER: Oktoberkriget
S LÄS MER: Libanonkrigen 1982 och 2006
S LÄS MER: Intifadan
S LÄS MER: Gazakrigen
M LÄS MER: Förenklat om Palestinakonflikten
S LÄS MER: Israels och Palestinas historia
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
