Lätta fakta om Nilen
Nilen utgör än idag en nödvändig livsförutsättning för en stor del av Egyptens befolkning som annars bara har Saharaöknen att förlita sig till.
På arabiska heter Nilen Bahr an Nil (floden Nilen). Flodområdet är 2,86 miljoner kvadratkilometer och jordens sjätte i storlek. I Egypten bor nästan hela befolkningen utefter Nilens bördiga sluttningar. Huvudstaden Kairo ligger vid Nilens strand.
Nilens lopp
Nilens källflod Kagera rinner upp öster om Kivusjön i Rwanda och mynnar i Victoriasjön (se karta). Den lämnar därefter Victoriasjön under ett nytt namn, Victoria-Nilen, och flyter norrut genom Kyogasjön och Albertsjön. Då har floden färdats genom tolv vattenfall.
ANNONS
ANNONS
Om Nilen är längre än Amazonfloden i Sydamerika är fortfarande omdiskuterat vilket beror på flera omständigheter: Dels varierar flodernas längd med tiden, dels råder inte enighet om från vilken punkt en flods längd ska mätas.
Floden fortsätter sedan genom träsklandet i södra Sudan, där avdunstningen är stark på grund av flodens tröga lopp genom hindrande vattenväxter. I Sudan kallas floden Vita Nilen. Vid Khartoum förenar den sig med den vattenrika Blå Nilen från Etiopien och därefter kallas floden endast Nilen.
Nedanför Kairo förgrenar sig Nilen i ett 24 000 kvadratkilometer vidsträckt delta som är 260 kilometer brett mellan de bägge huvudmynningsarmarna Damietta och Rosetta.
KARTA: Nilens lopp
Assuandammen
Tidigare översvämmades Nildalen alltid mellan juni och oktober. Numera regleras bevattningen genom spärrdammar, av vilka Assuandammen i södra Egypten är den största (se karta). Sjön eller dammen är mer än 500 km lång. Det är lika långt som från Malmö till Stockholm. Dammen har flera stora vattenkraftverk som ger landet el.
Satellitbild över Egypten som visar Nilen (till vänster på bilden) med intilliggande jordbruksmark.
Genom de nya dammarna har bevattningen gjorts oberoende av översvämningarna och nya arealer (områden) har kunnat konstbevattnas.
Assuandammen reglerar Nilens flöde för bevattning av odlad mark även under den långa lågvattenperioden. Egypten har därmed kunnat öka sin odlade yta med en tredjedel.
Nilens vatten utnyttjas numera så effektivt inom jordbruket att endast mindre mängder av flodens vatten når Medelhavet.
Nackdelen med dammarna är att den tillförsel av bördigt slam till de omgivande flodslätterna, som automatiskt skedde vid översvämningarna, har upphört. Nildeltat som tidigare ökade, minskar nu istället genom erosion.
ANNONS
ANNONS
Andra följdverkningar av den nya Assuandammen är den starka minskningen av fisket utanför deltat samt ökningen av sjukdomar som snäckfeber och malaria (läs mer om Assuandammens brister i faktarutan nedan).
Jordbruk längs Nilen i forntidens Egypten.
Under forntiden uppstod ett mäktigt rike längs Nilen
Egypten är egentligen ganska märkligt eftersom större delen av landet består av öken (Sahara) Det är i stort sett endast längs med Nilen - en sträcka på 100 mil - som det går att bo. Förutom vid Nildeltat (där Nilen mynnar ut i Medelhavet) är det bara på en ca 20 km bred landremsa intill floden som det går att bedriva jordbruk (se bild).
I forntidens Egypten uppstod världens mest långlivade högkultur längst med Nilen. Nildalens bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig. Flodens vatten kunde användas både till transport och bevattning. Vattnet förde dessutom med sig slam som gjorde jorden bördigare.
För att kunna utnyttja Nilens resurser i större skala var människor tvungna att samarbeta. Vatten skulle ledas ut över åkrarna och behövde regleras genom dammar. Allt detta krävde mycket arbetskraft. Det var därför nödvändigt att alla hjälptes åt. Samarbetet utvecklades så småningom i allt större skala och ledde till att stora byar och städer växte fram. Med tiden uppstod mäktiga riken.
LÄS MER: Egyptens geografi
LÄS MER: Jordbruk och pyramidbyggen i forntidens Egypten
LÄS MER: Forntidens Egypten
ANNONS
ANNONS
Assuandammen - dröm med bristerDen stora Assuandammen som byggdes i Nilen 1959-1971 ger en rad exempel på brister. Dammen skulle användas i ett vattenkraftverk, men man hoppades också kunna kontrollera Nilens översvämningar och därmed göra det möjligt att odla upp nya landområden. Bakom dammen bildades den väldiga Nassersjön, världens största konstgjorda sjö, 34 mil lång. Men dammen har skapat en rad problem. I tusentals år har Nilen fört med sig bördigt slam som lämnats kvar på åkrarna efter översvämningarna. Nu samlas det mesta slammet i dammen. Det betyder att bönderna måste köpa dyr konstgödsel från utlandet. Dessutom gör slammet dammen grundare och grundare, och om några hundra år kanske dammen är helt fylld av slam och obrukbar. Att Nilen inte längre svämmar över gör att böndernas jord inte sköljs igenom ordentligt. Därför blir jorden långsamt saltare. Precis det som drabbade de bönder i Mesopotamien som vi berättat om i en annan artikel. Slammet har också sedan urminnes tider använts till tegelstenar, det enda som funnits att bygga av i det trädfattiga Egypten. Nu har myndigheterna tvingats förbjuda tegeltillverkning för att det lilla slam som finns ska räcka till åkrarna. Dammen har också geografiska konsekvenser. Tidigare byggde Nilens slam upp en barriär vid Medelhavet. Den barriären nöttes tidigare ner av havet, men eftersom det hela tiden kom nytt slam gjorde det inte så mycket. Nu kan havet ostört nöta ner de landhinder som skyddar Nildeltat från översvämning. Skulle Medelhavet tränga in där, skulle stora områden översvämmas. Assuandammen har också gjort slut på sardinfisket i sydöstra Medelhavet. I flodens slam trivdes tidigare alger som var en del i det näringssystem där sardinerna ingick. Nu är slammet och algerna borta - och med dem sardinerna. Men Assuandammen har också gjort det möjligt att odla upp mer mark och att ta flera skördar per år. Många frågar sig ändå om inte dammen har skapat mer problem än fördelar. Problemen vid Assuandammen och flera andra stora dammar har gjort att man på många håll börjat fundera på om de jättelika dammarna verkligen är det bästa sättet att utnyttja floderna. |
Visste du att:
- Varje år för Nilen med sig ca 150 miljoner ton slam ut i Medelhavet. Under de cirka 7 000 år som Egypten varit jordbruksland har så mycket slam förts ut, att det skulle bli ett 10 centimeter tjockt lager över hela Europas åkerjord.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Ge exempel på att Nilen är en lång flod.
- Var startar Nilen?
- Anläggandet av Assuandammen förändrade Nilen på många sätt.
a) Vilka av dessa förändringar har varit bra för Egypten?
b) Vilka av dessa förändringar har varit dåliga för Egypten?
- Under forntiden uppstod ett mäktigt och långlivat rike i Egypten. Vad var orsaken till detta?
Litteratur:
Bra Böckers lexikon 2000, band 17, Bra Böcker AB, 1998
Loretta Barnard, Geologica - klimat, kontinenter, vulkaner, floder, öknar, H. F. Ullmann, 2008
Michael Allaby och Per-Olof Staberg, Jorden - väder, skogar, glaciärer, öknar, berg, floder, oceaner, vulkaner, Globe förlaget, 2006
Bra Böckers lexikon 2000, band 2, Bra Böcker AB, 1995
https://www.britannica.com/place/Nile-River
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty författare och f.d. SO-lärare
Faktarutan om Assuandammens brister är skriven av Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
