Floden fortsätter sedan genom träsklandet i södra Sudan, där avdunstningen är stark på grund av flodens tröga lopp genom hindrande vattenväxter. I Sudan kallas floden Vita Nilen. Vid Khartoum förenar den sig med den vattenrika Blå Nilen från Etiopien och därefter kallas floden endast Nilen.
Nedanför Kairo förgrenar sig Nilen i ett 24 000 kvadratkilometer vidsträckt delta som är 260 kilometer brett mellan de bägge huvudmynningsarmarna Damietta och Rosetta.
KARTA: Nilens lopp
Assuandammen
Tidigare översvämmades Nildalen alltid mellan juni och oktober. Numera regleras bevattningen genom spärrdammar, av vilka Assuandammen i södra Egypten är den största (se karta). Sjön eller dammen är mer än 500 km lång. Det är lika långt som från Malmö till Stockholm. Dammen har flera stora vattenkraftverk som ger landet el.
Genom de nya dammarna har bevattningen gjorts oberoende av översvämningarna och nya arealer (områden) har kunnat konstbevattnas.
Assuandammen reglerar Nilens flöde för bevattning av odlad mark även under den långa lågvattenperioden. Egypten har därmed kunnat öka sin odlade yta med en tredjedel.
Nilens vatten utnyttjas numera så effektivt inom jordbruket att endast mindre mängder av flodens vatten når Medelhavet.
Nackdelen med dammarna är att den tillförsel av bördigt slam till de omgivande flodslätterna, som automatiskt skedde vid översvämningarna, har upphört. Nildeltat som tidigare ökade, minskar nu istället genom erosion.
Andra följdverkningar av den nya Assuandammen är den starka minskningen av fisket utanför deltat samt ökningen av sjukdomar som bilharzia (snäckfeber) och malaria.
Under forntiden uppstod ett mäktigt rike längs Nilen
Egypten är egentligen ganska märkligt eftersom större delen av landet består av öken (Sahara) Det är i stort sett endast längs med Nilen - en sträcka på 100 mil - som det går att bo. Förutom vid Nildeltat (där Nilen mynnar ut i Medelhavet) är det bara på en ca 20 km bred landremsa intill floden som det går att bedriva jordbruk (se bild).
I forntidens Egypten uppstod världens mest långlivade högkultur längst med Nilen. Nildalens bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig. Flodens vatten kunde användas både till transport och bevattning. Vattnet förde dessutom med sig slam som gjorde jorden bördigare.
För att kunna utnyttja Nilens resurser i större skala var människor tvungna att samarbeta. Vatten skulle ledas ut över åkrarna och behövde regleras genom dammar. Allt detta krävde mycket arbetskraft. Det var därför nödvändigt att alla hjälptes åt. Samarbetet utvecklades så småningom i allt större skala och ledde till att stora byar och städer växte fram. Med tiden uppstod mäktiga riken.
LÄS MER: Egyptens geografi
LÄS MER: Jordbruk och pyramidbyggen i forntidens Egypten
LÄS MER: Forntidens Egypten
Text: Carsten Ryytty författare och f.d. SO-lärare
