Några viktiga judiska högtider

klocka
Lästid 4 minuter
Judarna lever utspridda i många av jordens länder. Sammanlagt finns i dag cirka 14 miljoner judar och de flesta av dem bor utanför staten Israel. Judarna har olika slags högtider där sabbaten är den viktigaste.
L
Artikel
Sjuarmad ljusstake

Sabbat

Var sjunde dag firar judarna sabbat. Den inleds på fredag kväll och varar i 24 timmar tills skymningen faller på lördagskvällen.

Enligt Bibeln skapade Gud världen på sex dagar. Den sjunde dagen vilade han. Den dagen var en lördag och därför ska människorna också vila på lördagar.

Sabbaten är en glad och festlig familjehögtid. Då har familjen gjort det extra fint i hemmet och lagat särskilt god mat. De som kan går till synagogan för att delta i gudstjänsten. När familjen är samlad hemma igen dukas matbordet med god mat, ljus och sabbatsbröd.

ANNONS

ANNONS

Sabbatsljusen ska tändas ca 20 minuter innan solen går ner och oftast är det mamman i huset som utför denna uppgift. Den person som har tänt ljusen ska också läsa en välsignelse. Sedan hälsar man de närvarande med orden "Shabbat shalom", som betyder ”God sabbat”. Pappan i huset brukar också läsa bönen kidush, som betyder ”helgande”.

Efter detta bryter pappan i huset ett stycke av sabbatsbrödet, doppar det i salt, läser en välsignelse över det och äter brödbiten. Därefter får var och en av de andra kring bordet sin bit av brödet med salt. Därmed är sabbaten invigd och helgad.

Allt onödigt arbete är förbjudet under sabbaten. I Talmud finns mängder av regler om vad man får och inte får göra. Det är förbjudet att koka mat och även att göra upp eld. De ortodoxa judarna håller hårdast på sabbatsreglerna medan mer sekulariserade judar ser lättare på alla bestämmelser.

Under sabbaten ska man umgås med familjer och vänner i lugn och ro.
 

Men inom kristendomen...

Inom kristen tradition firas sabbat istället på en söndag. Kristendomen grundar sig i judendomen, men kyrkan ville tidigt markera skillnader mellan de olika religionerna. Redan under 300-talet ansåg kyrkan att Guds bud om sabbaten kan ändras så att en annan dag - söndagen - blir vilodag istället.
 

Pesach

Pesach, den judiska påsken, är en av årets främsta högtider. Judarna firar påsken till minne av befrielsen från slaveriet i Egypten för mer än 3 000 år sedan.

Som alla judiska helger varar pesach från solnedgång till solnedgång och börjar på kvällen före de angivna startdatumen.

Påskhögtiden inleds med sedermåltiden som omfattar en mängd speciella maträtter. På bordet ska finnas grönsaker, bittra örter (t.ex. pepparrot), charoset (en blandning av malda äpplen, nötter och vin) ett stekt märgben av får och ett kokt ägg som bränts på skalet. På bordet ska också finnas vin och osyrat bröd. Alla dessa olika saker på bordet ska påminna om judarnas tid då de var slavar i Egypten.

ANNONS

ANNONS

I firandet ingår sånger, böner och uppläsningar som följer en bestämd ordning. Ordet seder betyder just ordning. Efter denna inledning serveras en god måltid.

Jom kippur

Jom kippur är försoningsdagen och den infaller tio dagar efter nyårsdagen. Detta är en mycket viktig och allvarlig högtid för troende judar.

Under jom kippur ska de troende fasta ett dygn, bekänna sina synder och på nytt söka försoning med alla människor för att därefter nå försoning med Gud. Om man inte försöker försonas med människorna så kan man inte försonas med Gud heller. Samtidigt ska man lova att försöka leva enligt Guds vilja.

Sukkot

Sukkot är lövhyddefesten. Det är en glad skördefest på hösten som varar i åtta dagar. Den firas till minne av hur Gud skyddade israeliterna under deras fyrtioåriga ökenvandring efter uttåget ur Egypten när de fick bo i enkla hyddor.

ANNONS

De judiska helgerna

Shabat (sabbat)
Rosh hashana
Jom kippur
Sukkot
Chanukka
Purim
Pesach
Shavuot
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. När infaller sabbaten?
     
  2. Ge exempel på att sabbaten är en familjehögtid?
     
  3. Vad får man helst inte göra under sabbaten?
     
  4. Nämn fakta om påsken.
     
  5. Nämn fakta om jom kippur.
     
  6. Nämn fakta om sukot.
     


S  LÄS MER: Judiskt vardagsliv (om högtider m.m.)

M  LÄS MER: Judiska traditioner och högtider

M  LÄS MER: Judiska feståret och helgdagar

S  LÄS MER: Pesach - den judiska påsken

L  PODCAST: Pesach - judiska påskfirandet

L  LÄS MER: Judendomen

M  LÄS MER: Den judiska läran

L  LÄS MER: Sabbaten - judendomens heliga vilodag

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Bente Groth, Judendomen. Kultur, historia, tradition, Natur & Kultur, 2002
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
 

FÖRFATTARE:

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
 

Senast uppdaterad: 20 augusti 2025
Publicerad: 3 april 2016

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Judiska riktningar i Sverige

SO-rummet bok
M
av: Görel Byström Janarv
2021-11-19
klocka Lästid 4 minuter

Varför får en religiös jude inte tända lamporna hemma på lördagen? Varför har man två uppsättningar porslin och bestick? Varför äter man inte griskött? Frågorna finns där, och det finns skäl att ställa dem och utifrån ett judiskt perspektiv försöka se dem inifrån, som den troende juden själv ser dem. Den moderna judendomen har idag tre skilda grupperingar där det judiska livet och arvet ter sig rätt olika. Dessa finns också representerade i Sverige och det finns skäl att beskriva dem eftersom det judiska inslaget i vardagslivet i så hög grad beror på vilken av dessa grupper man tillhör...

+ Läs mer

Judiskt familjeliv

SO-rummet bok
M
av: Görel Byström Janarv
2021-09-17
klocka Lästid 10 minuter

Familjen är den plats där det judiska vardagslivet bäst förverkligas och judendomen betraktar äktenskapet och familjelivet som en religiös plikt av stor vikt. Mannen och kvinnan är skapade till Guds avbild och har därför lika värde inför Gud. Däremot skiljer judendomen tydligt mellan mannens religiösa plikter och kvinnans, mellan vem som har huvudansvar för hemmet och vem för försörjningen...

+ Läs mer

Pesach - den judiska påsken

S
av: Lennart Koskinen m.fl.
2021-02-15
klocka Lästid 5 minuter

Den judiska påsken är ett drama i fjorton akter med en oföränderlig rekvisita av fyra bägare vin (plus en extrabägare för profeten Elias), tre osyrade bröd, persilja, pepparrot, kompott på äpplen, mandel, kanel och vin, ett hårdkokt ägg och ett glödstekt ben - ska denna s.k. sederceremoni som utspelas i de judiska hemmen generation efter generation den femtonde i månaden Nissan, föra Israel och hela mänskligheten till fred och frihet? Nej, naturligtvis inte, men det har hjälpt judarna i alla tider att inte förlora hoppet och att inte misströsta på Gud som "har fört oss ut ur träldomen till frihet, ur bedrövelsen till glädje, ur sorgen till fest och ur mörkret till ljus, ur slaveriet till frälsning", som det står i en av lovprisningarna i påskhaggadan (en judisk textsamling)...

+ Läs mer

Sabbaten - judendomens heliga vilodag

SO-rummet bok
L
av: Görel Byström Janarv
2020-09-03
klocka Lästid 5 minuter

Sabbaten är en helig vilodag inom judendomen och följer på varje arbetsvecka, år efter år. Den inleds på fredagskvällen och avslutas på lördagskvällen. Det är en dag av vila och andlig fördjupning och för umgänge med familj och goda vänner, befriad från vardagens rutiner och plikter. Liksom judendomens matvanor är sabbatsfirandet förknippat med en rad religiösa regler som alla rättrogna judar bör följa...

+ Läs mer

Matregler inom judendomen

SO-rummet bok
L
av: Görel Byström Janarv
2020-09-02
klocka Lästid 5 minuter

Den mat som enligt judisk religion är tillåten att äta kallas kosher. Alla levande djur delas i två grupper, tame (orena) och tahor (rena). Men begreppet renhet har inget med smuts eller otjänlighet att göra. Man rättar sig efter Tanaks föreskrifter om vilka som är rena respektive orena. Nötboskap, får och getter är rena. Hästar, svin och rovdjur är orena. Fiskar med fenor och fjäll är rena. Ål och skaldjur är orena...

+ Läs mer

Varför får muslimer och judar inte äta gris?

M
av: Daniel Rydén
2020-05-28
klocka Lästid 9 minuter

Vi är vana vid att fläskkött inte självklart kan serveras till vem som helst, men varför riktades historiens bannstråle mot just grisen, detta renliga husdjur som ger ovanligt mycket kött för insatsen?

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Judiskt vardagsliv

Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar som genomsyrar vardagslivet....

Relaterade taggar

Re
Judisk skrift

Judiska feståret och helgdagar

Det judiska året börjar i slutet av september och de judiska helgerna är fastställda i en kalender...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Judar - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-10-21

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Pesach - judiska påskfirandet

av: Mattias Axelsson
2021-03-29

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i religionskunskap) om pesach eller "det judiska påskfirandet".

+ Lyssna