Den sovjetiska invasionen av Afghanistan fick stora konsekvenser för förhållandet mellan kalla krigets stormakter. Den politiska avspänning som präglat världen under 1970-talet var plötsligt som bortblåst. Förutom protester och fördömanden från stora delar av världen, ledde invasionen till att många västländer, däribland USA, bojkottade de olympiska spelen i Moskva 1980. Sovjetunionen och en del andra länder inom östblocket svarade i sin tur 1984 med att bojkotta OS i Los Angeles.
Det afghansk-sovjetiska kriget kom också att få enorma konsekvenser för Sovjetunionen, inte minst ekonomiska. När motståndsmännen i mujaheddin, som fick ekonomiskt och militärt stöd från USA, gjorde allt hårdare motstånd blev kriget blodigare och de sovjetiska förlusterna ökade.
Kriget kom alltmer att likna USA:s krig i Vietnam. Trots att de sovjetiska styrkorna hade modernare och kraftfullare vapen hade de svårt att besegra gerillan, som kunde gömma sig och slå till i Afghanistans bergiga terräng. Förlusterna ökade, samtidigt som kriget blev allt dyrare. Till slut blev det omöjligt för Sovjetunionen att fortsätta..
I februari 1989 lämnade Sovjetunionen under president Gorbatjovs ledning Afghanistan. Utan sovjetiskt militärt stöd var den kommunistiska diktaturen i Afghanistan dödsdömd.
Det afghansk-sovjetiska kriget kostade mer än 1,5 miljoner afghaner livet, och ledde till enorma flyktingvågor där flera miljoner afghaner tvingades på flykt till grannländerna Iran och Pakistan.
För Sovjetunionens del medförde det afghansk-sovjetiska kriget att oppositionen i hemlandet mot kommunistregimen ökade. Sovjetunionens invasion av Afghanistan blev därmed en politisk väckarklocka för många sovjetiska medborgare. På så vis bidrog konflikten till de politiska förändringar som ledde till Sovjetunionens sönderfall 1991.
Missilen som förändrade striderna i AfghanistanÅr 1986 började USA i hemlighet förse den afghanska gerillan mujaheddin med Stingerrobotar via Pakistan. Vapnet kunde bäras av en enda soldat och avfyras från marken. Roboten sökte sig mot värmen från ett flygplans eller en helikopters motor, vilket gjorde den särskilt farlig för de fruktade sovjetiska stridshelikoptrarna. Plötsligt kunde gerillakrigare som gömde sig bland Afghanistans berg hota en av Sovjetunionens viktigaste militära fördelar – herraväldet i luften. Stingerrobotarna blev en tydlig symbol för hur kriget i Afghanistan också utgjorde en del av kalla kriget. Sovjetunionen stred öppet i landet, medan USA och andra länder försåg motståndarna med pengar och vapen. Robotarna blev en "game changer" och gjorde de sovjetiska flygoperationerna farligare, men de var inte den enda orsaken till att Sovjetunionen drog sig tillbaka 1989. Kriget hade redan blivit dyrt och impopulärt, och den sovjetiska ledningen hade börjat diskutera ett tillbakadragande innan Stingerrobotarna sattes in.
|
M LÄS MER: Sovjetunionens sönderfall
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
Litteratur:
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
Bra Böckers lexikon 2000, band 1, Bra Böcker AB, 1995
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen
Webbplats: Poetzsch Historica
