Afghansk-sovjetiska kriget
Det afghansk-sovjetiska kriget varade mellan 27 december 1979 och 15 februari 1989.
Det hela började redan 1978 med att det kommunistiska partiet i Afghanistan tog makten genom en statskupp. Den nya afghanska kommunistledaren Amin införde därefter en radikal politik i landet, utan sovjetiskt medgivande. Han var därför illa ansedd av makthavarna i Sovjetunionen. När sedan Amin fått problem med en muslimsk revolt, ledd av den muslimska gerillan Mujahedin, invaderade Sovjetunionen i slutet av december 1979 Afghanistan. President Amin mördades av ryssarna och ersattes med en marionettregim som följde Moskvas order.
ANNONS
ANNONS
Sovjet invaderar Afghanistan
Den sovjetiska invasionen av Afghanistan fick stora konsekvenser för förhållandet mellan kalla krigets stormakter. Den politiska avspänning som präglat världen under 1970-talet var plötsligt som bortblåst. Förutom protester och fördömanden från stora delar av världen, ledde invasionen till att många västländer, däribland USA, 1980 bojkottade de olympiska spelen i Moskva. Sovjetunionen och en del andra länder inom östblocket svarade i sin tur 1984 med att bojkotta OS i Los Angeles.
Det afghansk-sovjetiska kriget kom också att få enorma konsekvenser för Sovjetunionen, inte minst ekonomiska. I takt med att de afghanska motståndsmännen i Mujahedin - med ekonomiskt och militärt stöd från USA - bjöd ett allt större motstånd, blev kriget också mer blodigt med större ryska förluster som följd.
Kriget utvecklades alltmer till ett sovjetiskt Vietnamkrig där hundratusentals ryska soldater - trots en vapenteknisk överlägsenhet - med allt sämre resultat bekämpade en gerillakrigföring vilken gynnades av terrängen i Afghanistans bergiga landskap. Det blev därför i längden ohållbart för den sovjetiska staten att upprätthålla kriget.
I februari 1989 lämnade Sovjetunionen under president Gorbatjovs ledning Afghanistan.
Utan sovjetiskt militärt stöd var den kommunistiska diktaturen i Afghanistan dödsdömd.
Det afghansk-sovjetiska kriget kostade mer än 1,5 miljoner afghaner livet, och ledde till gigantiska flyktingvågor där flera miljoner afghaner tvingades på flykt till grannländerna Iran och Pakistan.
För Sovjetunionens del medförde det afghansk-sovjetiska kriget att oppositionen i hemlandet mot kommunistregimen ökade. Sovjetunionens invasion av Afghanistan blev därmed en politisk väckarklocka för många sovjetiska medborgare. På så vis bidrog konflikten till de politiska förändringar som ledde till Sovjetunionens sönderfall 1991.
LÄS MER: Sovjetunionens sönderfall
Litteratur:
Niklas Ericsson m.fl., Samband Historia : Historia Plus, Sanoma Utbildning, 2009
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Hans Nyström m.fl., Perspektiv på historien, Gleerup, 2011
Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen
Webbplats: Poetzsch Historica
Här nedan hittar du material som kan relateras till det afghansk-sovjetiska kriget.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Afghansk-sovjetiska kriget
Gerilla
Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös - medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...
Podcast om Afghansk-sovjetiska kriget
Talibanernas historia
I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?
Länkar om Afghansk-sovjetiska kriget
Afghanistan 1979-1989 - den omöjliga invasionen
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om afghansk-sovjetiska kriget. När Sovjetarmén stormade in i Kabul förväntade man sig att Afghanistan snabbt skulle pacificeras. Men det vidsträckta och bergiga landet är extremt lämpat för gerillakrigföring – gång på gång avslöjade mujahedin-krigarna stormaktens svagheter...
Mujahedin - Afghanistans heliga krigare
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om gerillagrupperna inom mujahedin. 1979 bildades gerillagrupper i det Sovjetockuperade Afghanistan, som började kalla sig för mujahedin – ett arabiskt ord med betydelsen »en som kämpar (för tron, det heliga kriget)». Dessa islamistiska kämpar beväpnade med automatkarbiner och raketgevär uppnådde något som de tyska pansardivisionerna inte lyckades med – att knäcka Sovjetunionen.
Sovjetunionens sönderfall och vägen mot elfte septemberattackerna
Webbföreläsning (20:53 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström som berättar om Sovjetunionens kollaps och hur det kalla kriget ledde till nya konflikter som t.ex. elfte september och al-Qaida. Fram till 13:40 handlar det om kalla krigets slut och Sovjetunionens sönderfall. Därefter förklaras orsaker till och konsekvenser av elfte septemberattackerna.
ANNONS
ANNONS
Nutida konflikter: Afghanistan
Globalis är en webbplats som drivs av Svenska FN-förbundet. Här kan du bl.a. läsa om Afghanistan. Det har varit krig i Afghanistan i över 30 år vilket har gjort landet till ett av världens fattigaste länder. USA invaderade landet 2001, utländska styrkor finns fortfarande kvar men trupperna har minskat i antal. Konflikten mellan talibanerna och väststödda regimen fortgår...
Sovjets invasion av Afghanistan 1979
Genomgång (3:35 min) av SO-läraren Håkan som berättar kortfattat om Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979.
Kalla krigets konflikter och händelser
Webbföreläsning (7:11 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om några av kalla krigets konflikter och händelser. Här berörs Koreakriget, Ungernrevolten, Kubakrisen, Kennedymordet, Vietnamkriget, och Sovjetunionens invasion av Afghanistan.
Afghansk-sovjetiska kriget
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Sovjets långa krig i Afghanistan under 1980-talet. Afghanska-sovjetiska kriget var ett krig mellan 1979 och 1989 mellan Sovjetunionen, som stödde den marxist-leninistiska regeringen i Afghanistan, mot den afghanska islamiska mujahedin rörelsen. Rebellerna stöddes av USA, som såg det som en del av det kalla kriget...
Afghanistans moderna historia
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Afghanistans historia med fokus på 1900-talet. Afghanistan, med sitt läge mellan den indiska subkontinenten, Centralasien och den iranska högplatån har länge varit en korsväg för folkvandringar, handelskaravaner och invaderande arméer...
Miljökonsekvenser vid krig och konflikter
På Totalförsvarets forskningsinstituts webbplats hittar du ett faktahäfte i pdf-format (79 sid) som handlar om hur krig och väpnade konflikter påverkar miljön. Krig innebär katastrofala konsekvenser för människor, men får också effekter på miljön...
Från terrorbalans till terrorism
Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om efterkrigstidens koloniala frigörelse, kalla krigets slut, Sovjetunionens sönderfall och terrorsattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.
Kortfattad fakta om Afghanistan
På Globalis webbplats kan du läsa om Afghanistan ur olika perspektiv. Här berättas också om landets konfliktfyllda nutidshistoria. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.
Landfakta om Afghanistan
Sveriges ambassads landfakta om Afghanistan. Här kan du läsa kortfattat om landets geografi, samhälle, politik, historia m.m.
Afghanistans historia
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om Afghanistans brokiga historia. Med sitt läge i korsningen mellan viktiga handelsvägar har Afghanistan i årtusenden stått i centrum för världspolitiken...