Dag Hammarskjöld (1905-1961), son till Hjalmar Hammarskjöld (statsminister 1914-1917), var en svensk nationalekonom och diplomat. Under sin karriär som ämbetsman och diplomat arbetade han bland annat inom Regeringskansliet och blev senare statsråd (minister) innan han blev FN:s generalsekreterare.
Dag Hammarskjöld uppfattade sig, i likhet med sin far, som en opolitisk tjänsteman både när han var statsråd i regeringen och när han var generalsekreterare i FN. Men i praktiken var han med om att fatta politiska beslut både i Sverige och inom FN.
Hammarskjöld blev FN:s generalsekreterare 1953 som en typisk kompromisskandidat – relativt okänd i Sverige och ännu mer okänd internationellt. Han uppfattades till en början som en något färglös ämbetsman, men vann respekt i sin strävan att skapa ett starkare FN samt genom försöken att ge generalsekreteraren en mer central position. Han sökte också värna om de små staterna och kom därmed att bli alltmer omstridd bland säkerhetsrådets permanenta ledamöter som representerade stormakterna.
Hammarskjölds bakgrund som ekonom, jurist och ämbetsman påverkade hur han arbetade i FN. Han ville att FN:s generalsekreterare inte bara skulle vara en administrativ chef, utan också en person som kunde agera självständigt i internationella kriser. Det gjorde honom viktig för många mindre stater, men ibland också omstridd bland stormakterna.
Genom ett skickligt agerande lyckades Hammarskjöld få flera amerikanska piloter frigivna från Kina 1955, vilket gjorde att han togs på allvar, åtminstone i USA.
År 1956 var han med och skapade den första fredsbevarande FN-styrkan som ett led i försöken att få slut på kriget mellan Egypten och Israel.
År 1960 bröt en allvarlig kris ut i det nyligen självständiga Kongo, och Hammarskjöld ingrep med stor kraft – kanske alltför stor – för att få slut på stridigheterna. FN-trupper med rätt att ingripa i striderna sattes in. Hans försök avbröts dock när flygplanet han färdades i störtade nära Ndola i dåvarande Nordrhodesia, dagens Zambia, under en medlingsresa med koppling till Kongokrisen. Olika teorier har framförts om orsakerna till olyckan. En del har hävdat att bränslet till planet tog slut, andra att Hammarskjöld utsattes för attentat av politiska grupperingar som ogillade hans verksamhet – precis vad som hände med Folke Bernadotte i Israel 1948. Någon säker förklaring finns fortfarande inte, men senare utredningar har gjort att misstanken om yttre påverkan har stärkts.
Hammarskjölds begravning i Uppsala domkyrka blev en nationell sorgehögtid, och han hyllades på ett sätt som få svenskar har gjort i modern tid. Han tilldelades 1961 Nobels fredspris postumt, alltså efter sin död.
Dag Hammarskjölds fick stor betydelse i världspolitiken. Som FN:s generalsekreterare försökte han stärka organisationens roll i konflikter och skydda mindre staters intressen. Hans död under uppdraget i Afrika gjorde honom till en symbol för FN:s fredsarbete, men också till en person vars död fortfarande väcker frågor.
S LÄS MER: Dag Hammarskjöld – den gåtfulle världsmedborgaren
S LÄS MER: Kongokrisen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
