S
Tagg
Glob

Internationella organisationer

klocka
Lästid 6 minuter

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella organisationer vuxit. Främst handlar det om behov av att både göra sig hörd i den internationella arenan men också för att kunna ha inflytande och påverka utvecklingen och besluten som tas internationellt. Detta gör att internationella organisationer blir viktiga för både stormakter - som vill föra fram sin egen agenda i det vidare perspektivet - men kanske ännu viktigare för mindre inflytelserika stater. Småstater som inte kan mäta sig politiskt, militärt eller ekonomiskt med större stater kan därmed gå samman i internationella organisationers regi för att föra fram sin röst. Internationella organisationer kan också agera som skiljedomare och medlare vid uppkomna meningsskillnader och konflikter.

ANNONS

För dessa ändamål har man bildat internationella organisationer som kan hantera allt från internationell rätt och överstatliga domstolar, till samarbeten i humanitära frågor och övervakning och bekämpning av pandemier m.m.

De internationella organisationerna kan delas in i flera olika kategorier varav några nämnas i exemplen nedan.

Mellanstatliga organisationer

Mellanstatliga organisationer är vanligtvis institutioner som är avsedda för styrning och koordinering av staters handlade enligt bestämda normer, regler och lagar. Varje medlemsstat måste uppfylla de uppsatta kraven och teckna ett avtal där de förbinder sig att följa respektive organisations stadgar och att bidra till dess arbete och insatser internationellt. Exempel på sådana mellanstatliga organisationer är FN och EU vars huvudsakliga organisation utgörs av en samling medlemsstaters regerings- och folkvalda representanter. Dessa organisationer hanterar flera olika sakfrågor som handlar om internationell politik och säkerhet men också om humanitär hjälp och kulturella frågor (som t.ex. FN-organet UNESCO). Men de mellanstatliga organisationerna kan i många fall också vara betydligt mer specialiserade och hantera specifika frågor. Exempel på sådana är världshandelsorganisationen WTO, världshälsoorganisationen WHO, Internationella Brottsdomstolen ICC och försvarsorganisationen NATO.

Regionala organisationer

Regionala organisationer är per definition internationella i naturen, men i regel begränsade till ett geografiskt område eller en geopolisk sfär. De är ofta uppbyggda på samma sätt som mellanstatliga organisationer när det gäller medlemskap och villkor, och styrs av internationella normer och lagar, men fokuserar på det närmaste området eller geopolitiska sfären. Exempel på dessa kan vara EU, Afrikanska unionen och Arabförbundet men också icke-statliga organisationer (NGO).

NGO

Internationella organisationer som inte representeras av stater, utan enbart verkar för en viss sakfråga eller aspekt, brukar kallas för NGO (non-governmental organization), d.v.s. icke-statlig organisation. De är oftast icke-vinstdrivande organisationer som främst arbetar med humanitära eller sociala frågor och miljön. Exempel på NGO:s är Röda korset och dess muslimska motsvarighet Röda halvmånen, Läkare utan gränser, Amnesty International, Greenpeace m.fl.

ANNONS

ANNONS

En viktig aspekt hos dessa organisationer är just deras oberoende av stater och regeringars inblandning, vilket gör att allmänheten brukar ha högre tillförlit till NGO jämfört med t.ex. mellanstatliga organisationer som FN. De är därför viktiga opinionsbildare i den internationella arenan och kan påverka stater och mellanstatliga organisationers policy och handlade.

Andra internationella organisationer

Det finns även andra typer av internationella organisationer som inte riktigt passar in i de ovanstående kategorierna men räknas som sådana då de verkar bortom nationsgränser. Ett exempel på dessa är multinationella företag och koncerner som har tillverkning och produktion i flera länder. Dessa företag kan försöka påverka både den lokala politiken och förhållanden (gällande arbetsrätt och lagstiftning men också sådant som kan beröra miljön) som gagnar deras verksamhet och planer, både nationellt men också internationellt. På så sätt kan dessa multinationella företag med sina stora ekonomiska resurser utöva makt (genom t.ex. lobbyarbete) över lokala och internationella bestämmelser och lagar och ha inflytande i länder långt bort från deras egna huvudkontor.
 

Geopolitik är studien av hur politiken förs och analyseras inom och/eller i relation till ett visst geografiskt område. Begreppet är vanligt förekommande inom ämnesområdet som internationella relationer och används ofta för att beteckna de beslut som fattas i relation till enskilda staters särintressen i ett visst geografiskt område.

Lobbyarbete innebär att man inom lagens gränser försöker påverka politiker och andra beslutsfattare att föra fram en viss agenda. Lobbyarbete kan föras av individer och ideella organisationer såväl som av professionella företag som specialiserat sig på att - genom sina kontakter och på uppdrag av en uppdragsgivare - påverka inflytelserika beslutsfattare. Begreppet har dock en negativ klang då det ofta förknippas med hur vissa organisationer kan föra fram sin policy mot betalning (som kan anses som muta eller bryta mot moraliska värderingar).
 


S  LÄS MER: Internationella relationer

S  LÄS MER: Internationella organisationer

S  LÄS MER: Globalisering

S  LÄS MER: Internationell politik och globala samhällsfrågor

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.


FÖRFATTARE

Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser: 
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/

Här nedan hittar du material som kan relateras till internationella organisationer.

Uppdaterad: 29 juli 2025
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Internationella organisationer

Webbkurs i krigets lagar

av: Svenska Röda Korset
Gymnasiet, Lättläst

Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.

+ Läs mer

Webbkurs om krigsbrott

av: Svenska Röda korset
Gymnasiet

Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.

+ Läs mer

Tema om internationella organisationer

av: Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Gymnasiet

I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.

+ Läs mer

Artiklar om Internationella organisationer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01
klocka Lästid 4 minuter

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01
klocka Lästid 3 minuter

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01
klocka Lästid 8 minuter

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen riktig huvudstad, men många kontor finns i Bryssel. Det finns regler för nya medlemmar i EU, och flera europeiska länder (som idag står utanför) vill gå med. EU har en flagga med tolv stjärnor, och en sång. De använder många språk för att vara rättvisa, även om det kan vara krångligt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01
klocka Lästid 7 minuter

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

av: Bengt Fredrikson
2024-01-30
klocka Lästid 4 minuter

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...

+ Läs mer

S

NATO:s historia och organisation

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-25
klocka Lästid 9 minuter

NATO är en försvarsallians mellan 32 länder i Nordamerika och Europa. NATO bildades 1949 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela NATO. Sedan NATO bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: WHO

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-24
klocka Lästid 3 minuter

Världshälsoorganisationen WHO är verksam över hela världen och arbetar med allt från att vaccinera barn mot polio till att övervaka det internationella hälsoläget. Organisationen är FN:s fackorgan för hälsofrågor och har sitt huvudkontor i Genève...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: UNHCR

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-24
klocka Lästid 3 minuter

FN:s flyktingorgan UNHCR har uppdraget att leda och samordna de internationella insatserna till skydd av flyktingar världen över och att finna lösningar på flyktingproblem. UNHCR uppstod efter andra världskriget och den primära uppgiften var ursprungligen att hjälpa alla de miljoner människor som drivits på flykt i det Europa som då låg i ruiner. Tanken bakom organisationen var att låta dess arbete pågå under 3 år för att hjälpa de europeiska flyktingströmmarna...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-24
klocka Lästid 4 minuter

Efter två världskrig, ett antal folkmord och åtskilliga andra brott mot mänskligheten fanns ett stort behov av en oberoende domstol där krigsförbrytare kunde ställas inför rätta och i mars 2003 invigdes Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i nederländska Haag. För många innebar invigningen den kanske största händelsen inom folkrätten sedan FN-stadgan kom till...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: Internationella domstolen

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-24
klocka Lästid 3 minuter

När skiljaktigheter uppstår mellan stater skapas snabbt förutsättningar för en upptrappning av säkerhetsläget. Därför finns Internationella domstolen som dömer i tvister mellan stater. Domstolen är Förenta nationernas främsta rättsliga organ och är en viktig del i FN:s arbete: att med fredliga medel lösa internationella konflikter som hotar internationell fred och säkerhet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: FN:s grunder och organisation

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-24
klocka Lästid 6 minuter

Att skapa fred. Det är och har varit Förenta nationernas inte så obetydliga huvuduppgift sedan organisationen bildades efter andra världskrigets slut 1945. Till grund för världsorganisationen ligger FN-stadgan (antogs den 24 oktober 1945) som har status som folkrätt och är förpliktigande för alla stater som är medlemmar. Enligt stadgan ska staterna ”lösa sina internationella tvister med fredliga medel” och ”avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende”...

+ Läs mer

S

Globalisering - orsaker och följder

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-23
klocka Lästid 7 minuter

Globaliseringen har ”krympt” världen och ändrat många människors sätt att leva. Globaliseringens främsta kännetecken är gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en allt mer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk. Och allt mer beroende av varandra, vilket bl.a. vår tids finansiella kriser är exempel på. De får snabbt återverkningar över hela världen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Migration, demokrati och globalisering

av: Riksdagsförvaltningen
2019-04-26
klocka Lästid 7 minuter

Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och utlänningar. Idag är det självklart att både kvinnor och män har rösträtt, oavsett hur rika eller fattiga de är. Men hur ska beslut fattas när så många av världens problem är globala? Och var ska man ha rösträtt i en värld där så många människor rör sig över nationsgränserna?

+ Läs mer

S
ICC:s symbol

Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

av: Robert de Vries
2017-07-09
klocka Lästid 11 minuter

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) togs i bruk 2002 och fungerar som ett komplement till den Internationella domstolen i Haag som är ett av FN:s sex huvudorgan. ICC skapades för att kunna utreda och döma för folkmord och brott mot mänskligheten...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Internationell säkerhetspolitik och FN:s roll

av: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02
klocka Lästid 6 minuter

Världsfred skulle kunna uppnås genom en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. I den här artikeln kan du läsa om FN:s roll samt om andra viktiga frågor som berör internationell säkerhetspolitik...

+ Läs mer

S

Historien bakom Nationernas förbund och Förenta nationerna

av: Robert de Vries (red)
2014-03-02
klocka Lästid 4 minuter

Efter första världskriget började stämningar göra sig hörda som förespråkade mänskliga rättigheter och en demokratisering av Europa. Man ville inte ha mer krig och skapade därför en organisation som skulle kunna förhindra detta i framtiden - Nationernas förbund (NF)...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Folkrätt - om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser

av: Svenska FN-förbundet
2014-03-02
klocka Lästid 4 minuter

Vad betyder egentligen folkmord? Vad är en humanitär intervention? Vad innebär statens suveränitet? Vad är brott mot mänskligheten? I den här artikeln kan du läsa en sammanställning kring ämnet folkrätt som svarar på frågorna.

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna (FN)

av: Per Jacoby, Svenska FN-förbundet
2014-03-02
klocka Lästid 10 minuter

Förenta nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation kan sägas företräda alla världens länder på det sätt som FN gör...

+ Läs mer

M

Europeiska unionen (EU)

av: EU-upplysningen
2014-03-02
klocka Lästid 4 minuter

EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2025) omfatta 27 länder (Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020). Från början handlade det om att gemensamt kontrollera kol- och stålproduktion. Idag ingår många fler frågor i EU-ländernas samarbete...

+ Läs mer

S

Internationella organisationer

av: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02
klocka Lästid 3 minuter

I takt med att världen blivit mer sammanlänkad, har antalet internationella organisationer ökat från omkring 500 st vid tiden kring första världskriget, till över 6 000 st idag. Små stater har hittat styrka i mellanstatliga organisationer, medan individer och grupper med gemensamma intressen har slutit sig samman i s.k. NGO:er (Non Government Organisations) med makt att utmana traditionella maktstrukturer...

+ Läs mer

S

FN:s historia - vägen till bildandet av FN

av: Svenska FN-förbundet
2013-10-16
klocka Lästid 6 minuter

FN-dagen firas 24 oktober varje år till minne av att FN-stadgan trädde i kraft. Högtidsdagen instiftades för att främja syftena, målsättningarna och resultaten som FN står för internationellt. FN-dagen har firats sedan 1948, men grundandet av FN ägde rum redan 1945. Här kan du läsa historien bakom bildandet av FN...

+ Läs mer

Podcast om Internationella organisationer

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

Direkt när Trump tillträdde som president i januari 2025 lämnade USA Parisavtalet för andra gången.

I podden förklarar Mattias Axelsson vad det står i Parisavtalet. Podden är producerad i samarbete med Naturskyddsföreningen (april 2021).

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Stater och nationer

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-10-11

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad en stat och vad en nation är - och hur det går till när nya stater bildas.

+ Läs mer

Länkar om Internationella organisationer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS