Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella organisationer vuxit. Främst handlar det om behov av att både göra sig hörd i den internationella arenan men också för att kunna ha inflytande och påverka utvecklingen och besluten som tas internationellt. Detta gör att internationella organisationer blir viktiga för både stormakter - som vill föra fram sin egen agenda i det vidare perspektivet - men kanske ännu viktigare för mindre inflytelserika stater. Småstater som inte kan mäta sig politiskt, militärt eller ekonomiskt med större stater kan därmed gå samman i internationella organisationers regi för att föra fram sin röst. Internationella organisationer kan också agera som skiljedomare och medlare vid uppkomna meningsskillnader och konflikter.
Internationella organisationer

ANNONS
För dessa ändamål har man bildat internationella organisationer som kan hantera allt från internationell rätt och överstatliga domstolar, till samarbeten i humanitära frågor och övervakning och bekämpning av pandemier m.m.
De internationella organisationerna kan delas in i flera olika kategorier varav några nämnas i exemplen nedan.
Mellanstatliga organisationer
Mellanstatliga organisationer är vanligtvis institutioner som är avsedda för styrning och koordinering av staters handlade enligt bestämda normer, regler och lagar. Varje medlemsstat måste uppfylla de uppsatta kraven och teckna ett avtal där de förbinder sig att följa respektive organisations stadgar och att bidra till dess arbete och insatser internationellt. Exempel på sådana mellanstatliga organisationer är FN och EU vars huvudsakliga organisation utgörs av en samling medlemsstaters regerings- och folkvalda representanter. Dessa organisationer hanterar flera olika sakfrågor som handlar om internationell politik och säkerhet men också om humanitär hjälp och kulturella frågor (som t.ex. FN-organet UNESCO). Men de mellanstatliga organisationerna kan i många fall också vara betydligt mer specialiserade och hantera specifika frågor. Exempel på sådana är världshandelsorganisationen WTO, världshälsoorganisationen WHO, Internationella Brottsdomstolen ICC och försvarsorganisationen NATO.
Regionala organisationer
Regionala organisationer är per definition internationella i naturen, men i regel begränsade till ett geografiskt område eller en geopolisk sfär. De är ofta uppbyggda på samma sätt som mellanstatliga organisationer när det gäller medlemskap och villkor, och styrs av internationella normer och lagar, men fokuserar på det närmaste området eller geopolitiska sfären. Exempel på dessa kan vara EU, Afrikanska unionen och Arabförbundet men också icke-statliga organisationer (NGO).
NGO
Internationella organisationer som inte representeras av stater, utan enbart verkar för en viss sakfråga eller aspekt, brukar kallas för NGO (non-governmental organization), d.v.s. icke-statlig organisation. De är oftast icke-vinstdrivande organisationer som främst arbetar med humanitära eller sociala frågor och miljön. Exempel på NGO:s är Röda korset och dess muslimska motsvarighet Röda halvmånen, Läkare utan gränser, Amnesty International, Greenpeace m.fl.
En viktig aspekt hos dessa organisationer är just deras oberoende av stater och regeringars inblandning, vilket gör att allmänheten brukar ha högre tillförlit till NGO jämfört med t.ex. mellanstatliga organisationer som FN. De är därför viktiga opinionsbildare i den internationella arenan och kan påverka stater och mellanstatliga organisationers policy och handlade.
Andra internationella organisationer
Det finns även andra typer av internationella organisationer som inte riktigt passar in i de ovanstående kategorierna men räknas som sådana då de verkar bortom nationsgränser. Ett exempel på dessa är multinationella företag och koncerner som har tillverkning och produktion i flera länder. Dessa företag kan försöka påverka både den lokala politiken och förhållanden (gällande arbetsrätt och lagstiftning men också sådant som kan beröra miljön) som gagnar deras verksamhet och planer, både nationellt men också internationellt. På så sätt kan dessa multinationella företag med sina stora ekonomiska resurser utöva makt (genom t.ex. lobbyarbete) över lokala och internationella bestämmelser och lagar och ha inflytande i länder långt bort från deras egna huvudkontor.
Geopolitik är studien av hur politiken förs och analyseras inom och/eller i relation till ett visst geografiskt område. Begreppet är vanligt förekommande inom ämnesområdet som internationella relationer och används ofta för att beteckna de beslut som fattas i relation till enskilda staters särintressen i ett visst geografiskt område. Lobbyarbete innebär att man inom lagens gränser försöker påverka politiker och andra beslutsfattare att föra fram en viss agenda. Lobbyarbete kan föras av individer och ideella organisationer såväl som av professionella företag som specialiserat sig på att - genom sina kontakter och på uppdrag av en uppdragsgivare - påverka inflytelserika beslutsfattare. Begreppet har dock en negativ klang då det ofta förknippas med hur vissa organisationer kan föra fram sin policy mot betalning (som kan anses som muta eller bryta mot moraliska värderingar). |
S LÄS MER: Internationella relationer
S LÄS MER: Internationella organisationer
S LÄS MER: Globalisering
S LÄS MER: Internationell politik och globala samhällsfrågor
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
Här nedan hittar du material som kan relateras till internationella organisationer.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Internationella organisationer
Webbkurs i krigets lagar
Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.
Webbkurs om krigsbrott
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.
Tema om internationella organisationer
I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.
Artiklar om Internationella organisationer
EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...
Euro - EU:s officiella valuta

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...
EU och medlemsländerna

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen riktig huvudstad, men många kontor finns i Bryssel. Det finns regler för nya medlemmar i EU, och flera europeiska länder (som idag står utanför) vill gå med. EU har en flagga med tolv stjärnor, och en sång. De använder många språk för att vara rättvisa, även om det kan vara krångligt...
Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...
Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...
NATO:s historia och organisation

NATO är en försvarsallians mellan 32 länder i Nordamerika och Europa. NATO bildades 1949 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela NATO. Sedan NATO bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer...
Förenta nationerna: WHO

Världshälsoorganisationen WHO är verksam över hela världen och arbetar med allt från att vaccinera barn mot polio till att övervaka det internationella hälsoläget. Organisationen är FN:s fackorgan för hälsofrågor och har sitt huvudkontor i Genève...
Förenta nationerna: UNHCR

FN:s flyktingorgan UNHCR har uppdraget att leda och samordna de internationella insatserna till skydd av flyktingar världen över och att finna lösningar på flyktingproblem. UNHCR uppstod efter andra världskriget och den primära uppgiften var ursprungligen att hjälpa alla de miljoner människor som drivits på flykt i det Europa som då låg i ruiner. Tanken bakom organisationen var att låta dess arbete pågå under 3 år för att hjälpa de europeiska flyktingströmmarna...
Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

Efter två världskrig, ett antal folkmord och åtskilliga andra brott mot mänskligheten fanns ett stort behov av en oberoende domstol där krigsförbrytare kunde ställas inför rätta och i mars 2003 invigdes Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i nederländska Haag. För många innebar invigningen den kanske största händelsen inom folkrätten sedan FN-stadgan kom till...
Förenta nationerna: Internationella domstolen

När skiljaktigheter uppstår mellan stater skapas snabbt förutsättningar för en upptrappning av säkerhetsläget. Därför finns Internationella domstolen som dömer i tvister mellan stater. Domstolen är Förenta nationernas främsta rättsliga organ och är en viktig del i FN:s arbete: att med fredliga medel lösa internationella konflikter som hotar internationell fred och säkerhet...
Förenta nationerna: FN:s grunder och organisation

Att skapa fred. Det är och har varit Förenta nationernas inte så obetydliga huvuduppgift sedan organisationen bildades efter andra världskrigets slut 1945. Till grund för världsorganisationen ligger FN-stadgan (antogs den 24 oktober 1945) som har status som folkrätt och är förpliktigande för alla stater som är medlemmar. Enligt stadgan ska staterna ”lösa sina internationella tvister med fredliga medel” och ”avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende”...
Globalisering - orsaker och följder

Globaliseringen har ”krympt” världen och ändrat många människors sätt att leva. Globaliseringens främsta kännetecken är gränslöshet. Människor, varor och pengar rör sig idag betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Vi blir en allt mer integrerad del av ett globalt ekonomiskt och teknologiskt nätverk. Och allt mer beroende av varandra, vilket bl.a. vår tids finansiella kriser är exempel på. De får snabbt återverkningar över hela världen...
Migration, demokrati och globalisering

Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och utlänningar. Idag är det självklart att både kvinnor och män har rösträtt, oavsett hur rika eller fattiga de är. Men hur ska beslut fattas när så många av världens problem är globala? Och var ska man ha rösträtt i en värld där så många människor rör sig över nationsgränserna?
Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) togs i bruk 2002 och fungerar som ett komplement till den Internationella domstolen i Haag som är ett av FN:s sex huvudorgan. ICC skapades för att kunna utreda och döma för folkmord och brott mot mänskligheten...
Internationell säkerhetspolitik och FN:s roll

Världsfred skulle kunna uppnås genom en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. I den här artikeln kan du läsa om FN:s roll samt om andra viktiga frågor som berör internationell säkerhetspolitik...
Historien bakom Nationernas förbund och Förenta nationerna

Efter första världskriget började stämningar göra sig hörda som förespråkade mänskliga rättigheter och en demokratisering av Europa. Man ville inte ha mer krig och skapade därför en organisation som skulle kunna förhindra detta i framtiden - Nationernas förbund (NF)...
Folkrätt - om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser

Vad betyder egentligen folkmord? Vad är en humanitär intervention? Vad innebär statens suveränitet? Vad är brott mot mänskligheten? I den här artikeln kan du läsa en sammanställning kring ämnet folkrätt som svarar på frågorna.
Förenta nationerna (FN)

Förenta nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation kan sägas företräda alla världens länder på det sätt som FN gör...
Europeiska unionen (EU)

EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2025) omfatta 27 länder (Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020). Från början handlade det om att gemensamt kontrollera kol- och stålproduktion. Idag ingår många fler frågor i EU-ländernas samarbete...
Internationella organisationer

I takt med att världen blivit mer sammanlänkad, har antalet internationella organisationer ökat från omkring 500 st vid tiden kring första världskriget, till över 6 000 st idag. Små stater har hittat styrka i mellanstatliga organisationer, medan individer och grupper med gemensamma intressen har slutit sig samman i s.k. NGO:er (Non Government Organisations) med makt att utmana traditionella maktstrukturer...
FN:s historia - vägen till bildandet av FN

FN-dagen firas 24 oktober varje år till minne av att FN-stadgan trädde i kraft. Högtidsdagen instiftades för att främja syftena, målsättningarna och resultaten som FN står för internationellt. FN-dagen har firats sedan 1948, men grundandet av FN ägde rum redan 1945. Här kan du läsa historien bakom bildandet av FN...
Podcast om Internationella organisationer
Vad är NATO?
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
Parisavtalet
Direkt när Trump tillträdde som president i januari 2025 lämnade USA Parisavtalet för andra gången.
I podden förklarar Mattias Axelsson vad det står i Parisavtalet. Podden är producerad i samarbete med Naturskyddsföreningen (april 2021).
Stater och nationer
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad en stat och vad en nation är - och hur det går till när nya stater bildas.
Länkar om Internationella organisationer
Avsnitt på Röda korsets webbplats där du kan läsa om krigets lagar. Även i krig finns det regler som ska följas. Sårade och sjuka ska tas omhand och det är förbjudet att attackera sjukvården. Men krigets lagar handlar också om mycket annat...
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Svenska Röda korset lär dig mer genom deras webbkurs om arbetet mot krigsbrott. Materialet består av filmer samt korta övningar som ger dig en grundläggande förståelse om det internationella och nationella arbete som finns för att se till att brott mot krigets lagar straffas. Du får genom tecknade filmer en översikt över vad som är förbjudet i krig och var reglerna finns. Sedan får du träffa polis, åklagare och folkrättsjurister och höra hur de samarbetar.
Genomgång (18:47 min) på Magister Mitterers youtubekanal där lärarna Emma och Janne förklarar vad politisk globalisering är. Här berörs bland annat vår gemensamma världsekonomi, staten, organisationer, ett mera öppet samhälle, säkerhetspolitiskt samarbete mellan länder, nya krig och terrorism.
ANNONS
ANNONS
Genomgång (25:12 min) där gymnasieläraren Elisabeth Wigenius berättar om FN:s organisation. Här berörs bl.a. FN:s organ, avdelningar, FN:s tre pelare, FN:s inverkan på världen och kritik mot FN.
Genomgång (19:36 min) där gymnasieläraren Elisabeth Wigenius berättar om FN:s grunder och dess historia.
Genomgång (5:28 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om överstatliga samarbeten och om FN, dess organisation och uppdrag.
Artikel på svenska Yle (Finlands motsvarighet till UR) där du kan lära dig mer om NATO. Hur grundades alliansen och varför? Allt var inte frid och fröjd i Europa efter andra världskriget. Sovjetunionen styrde de östeuropeiska länderna med hård hand och västeuropa kände att någonting måste göras. Som svar på hotet grundades Nato...
Informationsfilm (2:54 min) från Sveriges riksdag. Här får du på 3 minuter en övergripande bild av hur EU funkar. Filmen beskriver kort vad EU och EU:s fördrag är. Här beskrivs också hur tre av EU:s institutioner; Europarlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet, funkar.
Pedagogisk genomgång (7:29 min) av Lärax som berättar om EU:s samarbetsområden: fred- och säkerhetspolitik, fri marknad, EMU, regional politik, kriminalitet och säkerhet, miljö och klimat, gemensamt fiske, jordbruk, flyktingar och migration.
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 3 avsnitt (14 min per del) om EU. Hur funkar EU egentligen? Vem gör vad och hur påverkas vi i Sverige av beslut som tas i Bryssel? Programledaren Leila Trulsen får i uppdrag att lära sig mer genom att testa olika yrken som är kopplade till EU. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur allt hänger ihop.
Genomgång (18:50 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om utrikespolitik. Hur fattas utrikespolitiska beslut? Teorier och tankar kring utrikespolitiken.
Genomgång (14:32 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om FN:s organisation. Hur fattas beslut i FN och vad kan och får FN göra? Här berörs bl.a. suveränitetsprincipen och vetorätten.
Pedagogisk genomgång (14:50 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om Europeiska unionen (EU) med fokus på ämnesspecifika begrepp, vad EU är och hur det är uppbyggt.
Pedagogisk genomgång (3:40 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om EU-kommissionen (EU:s "regering"). Vad gör den? Hur utses den?
Pedagogisk genomgång (5:11 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om Europaparlamentet (EU:s "riksdag").