För dessa ändamål har man bildat internationella organisationer som kan hantera allt från internationell rätt och överstatliga domstolar, till samarbeten i humanitära frågor och övervakning och bekämpning av pandemier m.m.
De internationella organisationerna kan delas in i flera olika kategorier varav några nämnas i exemplen nedan.
Mellanstatliga organisationer
Mellanstatliga organisationer är vanligtvis institutioner som är avsedda för styrning och koordinering av staters handlade enligt bestämda normer, regler och lagar. Varje medlemsstat måste uppfylla de uppsatta kraven och teckna ett avtal där de förbinder sig att följa respektive organisations stadgar och att bidra till dess arbete och insatser internationellt. Exempel på sådana mellanstatliga organisationer är FN och EU vars huvudsakliga organisation utgörs av en samling medlemsstaters regerings- och folkvalda representanter. Dessa organisationer hanterar flera olika sakfrågor som handlar om internationell politik och säkerhet men också om humanitär hjälp och kulturella frågor (som t.ex. FN-organet UNESCO). Men de mellanstatliga organisationerna kan i många fall också vara betydligt mer specialiserade och hantera specifika frågor. Exempel på sådana är världshandelsorganisationen WTO, världshälsoorganisationen WHO, Internationella Brottsdomstolen ICC och försvarsorganisationen NATO.
Regionala organisationer
Regionala organisationer är per definition internationella i naturen, men i regel begränsade till ett geografiskt område eller en geopolisk sfär. De är ofta uppbyggda på samma sätt som mellanstatliga organisationer när det gäller medlemskap och villkor, och styrs av internationella normer och lagar, men fokuserar på det närmaste området eller geopolitiska sfären. Exempel på dessa kan vara EU, Afrikanska unionen och Arabförbundet men också icke-statliga organisationer (NGO).
NGO
Internationella organisationer som inte representeras av stater, utan enbart verkar för en viss sakfråga eller aspekt, brukar kallas för NGO (non-governmental organization), d.v.s. icke-statlig organisation. De är oftast icke-vinstdrivande organisationer som främst arbetar med humanitära eller sociala frågor och miljön. Exempel på NGO:s är Röda korset och dess muslimska motsvarighet Röda halvmånen, Läkare utan gränser, Amnesty International, Greenpeace m.fl.
En viktig aspekt hos dessa organisationer är just deras oberoende av stater och regeringars inblandning, vilket gör att allmänheten brukar ha högre tillförlit till NGO jämfört med t.ex. mellanstatliga organisationer som FN. De är därför viktiga opinionsbildare i den internationella arenan och kan påverka stater och mellanstatliga organisationers policy och handlade.
Andra internationella organisationer
Det finns även andra typer av internationella organisationer som inte riktigt passar in i de ovanstående kategorierna men räknas som sådana då de verkar bortom nationsgränser. Ett exempel på dessa är multinationella företag och koncerner som har tillverkning och produktion i flera länder. Dessa företag kan försöka påverka både den lokala politiken och förhållanden (gällande arbetsrätt och lagstiftning men också sådant som kan beröra miljön) som gagnar deras verksamhet och planer, både nationellt men också internationellt. På så sätt kan dessa multinationella företag med sina stora ekonomiska resurser utöva makt (genom t.ex. lobbyarbete) över lokala och internationella bestämmelser och lagar och ha inflytande i länder långt bort från deras egna huvudkontor.
Geopolitik är studien av hur politiken förs och analyseras inom och/eller i relation till ett visst geografiskt område. Begreppet är vanligt förekommande inom ämnesområdet som internationella relationer och används ofta för att beteckna de beslut som fattas i relation till enskilda staters särintressen i ett visst geografiskt område. Lobbyarbete innebär att man inom lagens gränser försöker påverka politiker och andra beslutsfattare att föra fram en viss agenda. Lobbyarbete kan föras av individer och ideella organisationer såväl som av professionella företag som specialiserat sig på att – genom sina kontakter och på uppdrag av en uppdragsgivare – påverka inflytelserika beslutsfattare. Begreppet har dock en negativ klang då det ofta förknippas med hur vissa organisationer kan föra fram sin policy mot betalning (som kan anses som muta eller bryta mot moraliska värderingar).
|
S LÄS MER: Internationella relationer
S LÄS MER: Internationella organisationer
S LÄS MER: Globalisering
S LÄS MER: Internationell politik och globala samhällsfrågor
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
