Internationella organisationer
Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella organisationer vuxit. Främst handlar det om behov av att både göra sig hörd i den internationella arenan men också för att kunna ha inflytande och påverka utvecklingen och besluten som tas internationellt. Detta gör att internationella organisationer blir viktiga för både stormakter - som vill föra fram sin egen agenda i det vidare perspektivet - men kanske ännu viktigare för mindre inflytelserika stater. Småstater som inte kan mäta sig politiskt, militärt eller ekonomiskt med större stater kan därmed gå samman i internationella organisationers regi för att föra fram sin röst. Internationella organisationer kan också agera som skiljedomare och medlare vid uppkomna meningsskillnader och konflikter.
ANNONS
ANNONS
För dessa ändamål har man bildat internationella organisationer som kan hantera allt från internationell rätt och överstatliga domstolar, till samarbeten i humanitära frågor och övervakning och bekämpning av pandemier m.m.
De internationella organisationerna kan delas in i flera olika kategorier varav några nämnas i exemplen nedan.
Mellanstatliga organisationer
Mellanstatliga organisationer är vanligtvis institutioner som är avsedda för styrning och koordinering av staters handlade enligt bestämda normer, regler och lagar. Varje medlemsstat måste uppfylla de uppsatta kraven och teckna ett avtal där de förbinder sig att följa respektive organisations stadgar och att bidra till dess arbete och insatser internationellt. Exempel på sådana mellanstatliga organisationer är FN och EU vars huvudsakliga organisation utgörs av en samling medlemsstaters regerings- och folkvalda representanter. Dessa organisationer hanterar flera olika sakfrågor som handlar om internationell politik och säkerhet men också om humanitär hjälp och kulturella frågor (som t.ex. FN-organet UNESCO). Men de mellanstatliga organisationerna kan i många fall också vara betydligt mer specialiserade och hantera specifika frågor. Exempel på sådana är världshandelsorganisationen WTO, världshälsoorganisationen WHO, Internationella Brottsdomstolen ICC och försvarsorganisationen NATO.
Regionala organisationer
Regionala organisationer är per definition internationella i naturen, men i regel begränsade till ett geografiskt område eller en geopolisk sfär. De är ofta uppbyggda på samma sätt som mellanstatliga organisationer när det gäller medlemskap och villkor, och styrs av internationella normer och lagar, men fokuserar på det närmaste området eller geopolitiska sfären. Exempel på dessa kan vara EU, Afrikanska unionen och Arabförbundet men också icke-statliga organisationer (NGO).
NGO
Internationella organisationer som inte representeras av stater, utan enbart verkar för en viss sakfråga eller aspekt, brukar kallas för NGO (non-governmental organization), d.v.s. icke-statlig organisation. De är oftast icke-vinstdrivande organisationer som främst arbetar med humanitära eller sociala frågor och miljön. Exempel på NGO:s är Röda korset och dess muslimska motsvarighet Röda halvmånen, Läkare utan gränser, Amnesty International, Greenpeace m.fl.
En viktig aspekt hos dessa organisationer är just deras oberoende av stater och regeringars inblandning, vilket gör att allmänheten brukar ha högre tillförlit till NGO jämfört med t.ex. mellanstatliga organisationer som FN. De är därför viktiga opinionsbildare i den internationella arenan och kan påverka stater och mellanstatliga organisationers policy och handlade.
Andra internationella organisationer
Det finns även andra typer av internationella organisationer som inte riktigt passar in i de ovanstående kategorierna men räknas som sådana då de verkar bortom nationsgränser. Ett exempel på dessa är multinationella företag och koncerner som har tillverkning och produktion i flera länder. Dessa företag kan försöka påverka både den lokala politiken och förhållanden (gällande arbetsrätt och lagstiftning men också sådant som kan beröra miljön) som gagnar deras verksamhet och planer, både nationellt men också internationellt. På så sätt kan dessa multinationella företag med sina stora ekonomiska resurser utöva makt (genom t.ex. lobbyarbete) över lokala och internationella bestämmelser och lagar och ha inflytande i länder långt bort från deras egna huvudkontor.
Geopolitik är studien av hur politiken förs och analyseras inom och/eller i relation till ett visst geografiskt område. Begreppet är vanligt förekommande inom ämnesområdet som internationella relationer och används ofta för att beteckna de beslut som fattas i relation till enskilda staters särintressen i ett visst geografiskt område. Lobbyarbete innebär att man inom lagens gränser försöker påverka politiker och andra beslutsfattare att föra fram en viss agenda. Lobbyarbete kan föras av individer och ideella organisationer såväl som av professionella företag som specialiserat sig på att - genom sina kontakter och på uppdrag av en uppdragsgivare - påverka inflytelserika beslutsfattare. Begreppet har dock en negativ klang då det ofta förknippas med hur vissa organisationer kan föra fram sin policy mot betalning (som kan anses som muta eller bryta mot moraliska värderingar). |
LÄS MER: Internationella relationer
LÄS MER: Internationella organisationer
LÄS MER: Globalisering
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
Här nedan hittar du material som kan relateras till internationella organisationer.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Internationella organisationer
Webbkurs om krigsbrott
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.
Utbildningsmaterial från Amnesty
Hos oss hittar du intressant, kostnadsfritt och varierat undervisningsmaterial om mänskliga rättigheter - ladda ner och testa idag!
Webbkurs i krigets lagar
Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.
Vi handlar, vem betalar?
Ett studiematerial som syftar till att väcka och fördjupa gymnasieelevers intresse för hållbarhetsfrågor. Eleverna får förståelse för vilka möjligheter, men även skyldigheter, företag har för sin påverkan på människor och miljö runt om i världen.
Tema om internationella organisationer
I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.
Artiklar om Internationella organisationer
Natos historia och organisation
Nato är en försvarsallians mellan 31 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela Nato. Sedan Nato bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer...
Förenta nationerna: WHO
Världshälsoorganisationen WHO är verksam över hela världen och arbetar med allt från att vaccinera barn mot polio till att övervaka det internationella hälsoläget. Organisationen är FN:s fackorgan för hälsofrågor och har sitt huvudkontor i Genève...
Förenta nationerna: UNHCR
FN:s flyktingorgan UNHCR har uppdraget att leda och samordna de internationella insatserna till skydd av flyktingar världen över och att finna lösningar på flyktingproblem. UNHCR uppstod efter andra världskriget och den primära uppgiften var ursprungligen att hjälpa alla de miljoner människor som drivits på flykt i det Europa som då låg i ruiner. Tanken bakom organisationen var att låta dess arbete pågå under 3 år för att hjälpa de europeiska flyktingströmmarna...
Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
Efter två världskrig, ett antal folkmord och åtskilliga andra brott mot mänskligheten fanns ett stort behov av en oberoende domstol där krigsförbrytare kunde ställas inför rätta och i mars 2003 invigdes Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i nederländska Haag. För många innebar invigningen den kanske största händelsen inom folkrätten sedan FN-stadgan kom till...
Förenta nationerna: Internationella domstolen
När skiljaktigheter uppstår mellan stater skapas snabbt förutsättningar för en upptrappning av säkerhetsläget. Därför finns Internationella domstolen som dömer i tvister mellan stater. Domstolen är Förenta nationernas främsta rättsliga organ och är en viktig del i FN:s arbete: att med fredliga medel lösa internationella konflikter som hotar internationell fred och säkerhet...
Förenta nationerna: FN:s grunder och organisation
Att skapa fred. Det är och har varit Förenta nationernas inte så obetydliga huvuduppgift sedan organisationen bildades efter andra världskrigets slut 1945. Till grund för världsorganisationen ligger FN-stadgan (antogs den 24 oktober 1945) som har status som folkrätt och är förpliktigande för alla stater som är medlemmar. Enligt stadgan ska staterna ”lösa sina internationella tvister med fredliga medel” och ”avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende”...
Podcast om Internationella organisationer
Vad är NATO?
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
Parisavtalet
I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.
Stater och nationer
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad en stat och vad en nation är - och hur det går till när nya stater bildas.
Länkar om Internationella organisationer
Fakta om krigsbrott
Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Svenska Röda korset lär dig mer genom deras webbkurs om arbetet mot krigsbrott. Materialet består av filmer samt korta övningar som ger dig en grundläggande förståelse om det internationella och nationella arbete som finns för att se till att brott mot krigets lagar straffas. Du får genom tecknade filmer en översikt över vad som är förbjudet i krig och var reglerna finns. Sedan får du träffa polis, åklagare och folkrättsjurister och höra hur de samarbetar.
Vi handlar, vem betalar?
Ett studiematerial från Fair Action som syftar till att väcka och fördjupa gymnasieelevers intresse för hållbarhetsfrågor. Eleverna får förståelse för vilka möjligheter, men även skyldigheter, företag har för sin påverkan på människor och miljö runt om i världen.
Fakta om krigets lagar
Avsnitt på Röda korsets webbplats där du kan läsa om krigets lagar. Även i krig finns det regler som ska följas. Sårade och sjuka ska tas omhand och det är förbjudet att attackera sjukvården. Men krigets lagar handlar också om mycket annat...
ANNONS
ANNONS
FN och överstatliga samarbeten
Genomgång (5:28 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om överstatliga samarbeten och om FN, dess organisation och uppdrag.
Historien bakom Nato
Artikel på svenska Yle (Finlands motsvarighet till UR) där du kan lära dig mer om NATO. Hur grundades alliansen och varför? Allt var inte frid och fröjd i Europa efter andra världskriget. Sovjetunionen styrde de östeuropeiska länderna med hård hand och västeuropa kände att någonting måste göras. Som svar på hotet grundades Nato...
Så funkar EU
Informationsfilm (2:54 min) från Sveriges riksdag. Här får du på 3 minuter en övergripande bild av hur EU funkar. Filmen beskriver kort vad EU och EU:s fördrag är. Här beskrivs också hur tre av EU:s institutioner; Europarlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet, funkar.
Vilka är EU:s samarbetsområden?
Pedagogisk genomgång (7:29 min) av Lärax som berättar om EU:s samarbetsområden: fred- och säkerhetspolitik, fri marknad, EMU, regional politik, kriminalitet och säkerhet, miljö och klimat, gemensamt fiske, jordbruk, flyktingar och migration.
Nyfiken på EU
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 6 delar (6 min per avsnitt) om EU. I de första programmen möter vi Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för NATO och reportern Morten Brink Iwersen på resor i Tyskland, Ungern, Italien, Frankrike, Spanien och Storbritannien. Hur ser dessa länders moderna historia ut? Man talar till exempel om Tysklands eventuella skuld efter andra världskriget. Och hur förhåller sig länderna till unionen i dag? De resterande avsnitten tar, via nyhetsklipp, upp olika aktuella ämnen som till exempel brexit, Gröna västarna och Kataloniens vilja till självständighet.
Fatta EU
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 3 avsnitt (14 min per del) om EU. Hur funkar EU egentligen? Vem gör vad och hur påverkas vi i Sverige av beslut som tas i Bryssel? Programledaren Leila Trulsen får i uppdrag att lära sig mer genom att testa olika yrken som är kopplade till EU. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur allt hänger ihop.
EU i fokus
Programserie i 4 delar (ca 10 min per del) på UR:s webbplats om EU. I fyra fristående delar sätts vi fokus på EU. Det handlar bland annat om EU:s flyktingpolitik, lobbyism, unionens för- och nackdelar och om demokrati. Hur mycket makt ska EU ha över medlemsstaternas demokratiska utveckling?
Vad är utrikespolitik och hur funkar det?
Genomgång (18:50 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om utrikespolitik. Hur fattas utrikespolitiska beslut? Teorier och tankar kring utrikespolitiken.
Fn:s organisation
Genomgång (14:32 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om FN:s organisation. Hur fattas beslut i FN och vad kan och får FN göra? Här berörs bl.a. suveränitetsprincipen och vetorätten.
Vad EU är och hur det är uppbyggt
Pedagogisk genomgång (14:50 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om Europeiska unionen (EU) med fokus på ämnesspecifika begrepp, vad EU är och hur det är uppbyggt.
Fakta om EU-kommissionen (Europeiska kommissionen)
Pedagogisk genomgång (3:40 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om EU-kommissionen (EU:s "regering"). Vad gör den? Hur utses den?
Fakta om Europaparlamentet
Pedagogisk genomgång (5:11 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om Europaparlamentet (EU:s "riksdag").