S
Tagg
Glob

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella organisationer vuxit. Främst handlar det om behov av att både göra sig hörd i den internationella arenan men också för att kunna ha inflytande och påverka utvecklingen och besluten som tas internationellt. Detta gör att internationella organisationer blir viktiga för både stormakter - som vill föra fram sin egen agenda i det vidare perspektivet - men kanske ännu viktigare för mindre inflytelserika stater. Småstater som inte kan mäta sig politiskt, militärt eller ekonomiskt med större stater kan därmed gå samman i internationella organisationers regi för att föra fram sin röst. Internationella organisationer kan också agera som skiljedomare och medlare vid uppkomna meningsskillnader och konflikter.

ANNONS

ANNONS

För dessa ändamål har man bildat internationella organisationer som kan hantera allt från internationell rätt och överstatliga domstolar, till samarbeten i humanitära frågor och övervakning och bekämpning av pandemier m.m.

De internationella organisationerna kan delas in i flera olika kategorier varav några nämnas i exemplen nedan.

Mellanstatliga organisationer

Mellanstatliga organisationer är vanligtvis institutioner som är avsedda för styrning och koordinering av staters handlade enligt bestämda normer, regler och lagar. Varje medlemsstat måste uppfylla de uppsatta kraven och teckna ett avtal där de förbinder sig att följa respektive organisations stadgar och att bidra till dess arbete och insatser internationellt. Exempel på sådana mellanstatliga organisationer är FN och EU vars huvudsakliga organisation utgörs av en samling medlemsstaters regerings- och folkvalda representanter. Dessa organisationer hanterar flera olika sakfrågor som handlar om internationell politik och säkerhet men också om humanitär hjälp och kulturella frågor (som t.ex. FN-organet UNESCO). Men de mellanstatliga organisationerna kan i många fall också vara betydligt mer specialiserade och hantera specifika frågor. Exempel på sådana är världshandelsorganisationen WTO, världshälsoorganisationen WHO, Internationella Brottsdomstolen ICC och försvarsorganisationen NATO.

Regionala organisationer

Regionala organisationer är per definition internationella i naturen, men i regel begränsade till ett geografiskt område eller en geopolisk sfär. De är ofta uppbyggda på samma sätt som mellanstatliga organisationer när det gäller medlemskap och villkor, och styrs av internationella normer och lagar, men fokuserar på det närmaste området eller geopolitiska sfären. Exempel på dessa kan vara EU, Afrikanska unionen och Arabförbundet men också icke-statliga organisationer (NGO).

NGO

Internationella organisationer som inte representeras av stater, utan enbart verkar för en viss sakfråga eller aspekt, brukar kallas för NGO (non-governmental organization), d.v.s. icke-statlig organisation. De är oftast icke-vinstdrivande organisationer som främst arbetar med humanitära eller sociala frågor och miljön. Exempel på NGO:s är Röda korset och dess muslimska motsvarighet Röda halvmånen, Läkare utan gränser, Amnesty International, Greenpeace m.fl.

ANNONS

ANNONS

En viktig aspekt hos dessa organisationer är just deras oberoende av stater och regeringars inblandning, vilket gör att allmänheten brukar ha högre tillförlit till NGO jämfört med t.ex. mellanstatliga organisationer som FN. De är därför viktiga opinionsbildare i den internationella arenan och kan påverka stater och mellanstatliga organisationers policy och handlade.

Andra internationella organisationer

Det finns även andra typer av internationella organisationer som inte riktigt passar in i de ovanstående kategorierna men räknas som sådana då de verkar bortom nationsgränser. Ett exempel på dessa är multinationella företag och koncerner som har tillverkning och produktion i flera länder. Dessa företag kan försöka påverka både den lokala politiken och förhållanden (gällande arbetsrätt och lagstiftning men också sådant som kan beröra miljön) som gagnar deras verksamhet och planer, både nationellt men också internationellt. På så sätt kan dessa multinationella företag med sina stora ekonomiska resurser utöva makt (genom t.ex. lobbyarbete) över lokala och internationella bestämmelser och lagar och ha inflytande i länder långt bort från deras egna huvudkontor.
 

Geopolitik är studien av hur politiken förs och analyseras inom och/eller i relation till ett visst geografiskt område. Begreppet är vanligt förekommande inom ämnesområdet som internationella relationer och används ofta för att beteckna de beslut som fattas i relation till enskilda staters särintressen i ett visst geografiskt område.

Lobbyarbete innebär att man inom lagens gränser försöker påverka politiker och andra beslutsfattare att föra fram en viss agenda. Lobbyarbete kan föras av individer och ideella organisationer såväl som av professionella företag som specialiserat sig på att - genom sina kontakter och på uppdrag av en uppdragsgivare - påverka inflytelserika beslutsfattare. Begreppet har dock en negativ klang då det ofta förknippas med hur vissa organisationer kan föra fram sin policy mot betalning (som kan anses som muta eller bryta mot moraliska värderingar).
 


LÄS MER: Internationella relationer

LÄS MER: Internationella organisationer

LÄS MER: Globalisering

LÄS MER: Internationell politik och globala samhällsfrågor


Text: Vahagn Avedian,  fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se

Webbplatser: 
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/

Här nedan hittar du material som kan relateras till internationella organisationer.

Uppdaterad: 17 januari 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Internationella organisationer

Webbkurs om krigsbrott

av: Svenska Röda korset
Gymnasiet

Vet du vad som händer om krigets lagar inte följs? Lär dig mer genom att göra vår webbkurs om arbetet mot krigsbrott.

+ Läs mer

Webbkurs i krigets lagar

av: Svenska Röda Korset
Gymnasiet, Lättläst

Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.

+ Läs mer

Prata EU med unga!

av: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
Högstadiet, Gymnasiet

Du som dagligen möter unga i skolan eller på deras fritid är viktig i arbetet med att öka ungas kunskap om EU och därmed deras möjligheter till ett aktivt och inflytelserikt medborgarskap.

+ Läs mer

Utbildningsmaterial från Amnesty

av: Amnesty International
Gymnasiet

Hos oss hittar du intressant, kostnadsfritt och varierat undervisningsmaterial om mänskliga rättigheter - ladda ner och testa idag!

+ Läs mer

Tema om internationella organisationer

av: Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Gymnasiet

I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.

+ Läs mer

Artiklar om Internationella organisationer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen riktig huvudstad, men många kontor finns i Bryssel. Det finns regler för nya medlemmar i EU, och flera europeiska länder (som idag står utanför) vill gå med. EU har en flagga med tolv stjärnor, och en sång. De använder många språk för att vara rättvisa, även om det kan vara krångligt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

av: Bengt Fredrikson
2024-02-01

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

av: Bengt Fredrikson
2024-01-30

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...

+ Läs mer

S

Natos historia och organisation

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-25

Nato är en försvarsallians mellan 31 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela Nato. Sedan Nato bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer...

+ Läs mer

Podcast om Internationella organisationer

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Stater och nationer

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-10-11

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad en stat och vad en nation är - och hur det går till när nya stater bildas.

+ Läs mer

Länkar om Internationella organisationer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS