Ytterligare en stor kärnkraftsolycka inträffade i Japan 2011 vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi. En kraftig jordbävning följdes av en tsunami som slog ut viktiga delar av elförsörjningen och kylsystemen. Det ledde till härdsmältor i tre reaktorer och utsläpp av radioaktiva ämnen.
Kärnkraften står för en stor del av Sveriges el
Sverige har sex kärnkraftsreaktorer i drift vid tre kärnkraftverk. Tre finns i Forsmark (Uppland), en i Oskarshamn (Småland) och två i Ringhals (Halland). Kärnkraften står idag för ungefär 30 procent av Sveriges elproduktion.
Den svenska kärnkraften byggdes framförallt ut under 1970- och 1980-talen. Mellan 1972 och 1985 togs sammanlagt tolv stora reaktorer i drift, och under en period stod kärnkraften för omkring hälften av landets elproduktion. Sex av dessa reaktorer har senare stängts. De sex återstående är fortfarande en viktig del av det svenska elsystemet och producerar stora mängder el under stora delar av året.
Mycket el med låga utsläpp
Förespråkare för kärnkraft lyfter fram att kärnkraftverken kan producera stora mängder el oberoende av väder och att själva elproduktionen i reaktorn inte bygger på förbränning av fossila bränslen. Sett till hela livscykeln, där bland annat uranbrytning och byggandet av kärnkraftverket räknas in, är utsläppen av växthusgaser låga jämfört med elproduktion från fossila bränslen.
En annan fördel är att kärnkraftverk kan producera el under stora delar av året. Samtidigt måste reaktorer ibland stängas av för underhåll, bränslebyte eller reparationer. När en reaktor tas ur drift kan därför en stor del av elproduktionen försvinna på kort tid.
Kärnkraft räknas dock som en icke-förnybar energikälla på grund av att uran, som utgör drivmedlet i kärnkraftverken, inte återskapas. Däremot är tillgången på uran i världen stor. Uran finns och bryts från gruvor och dagbrott i bland annat Kazakstan, Kanada, Namibia och Australien. Världens kända urantillgångar bedöms kunna täcka behovet under lång tid, men nya gruvor och investeringar behövs om användningen av kärnkraft skulle öka kraftigt.
Radioaktivt avfall och risken för olyckor
Det radioaktiva avfallet från kärnkraftverken måste hanteras mycket varsamt och kan vara skadligt för både människor, djur och natur under mycket lång tid.
Motståndarna till kärnkraft pekar på att risken för allvarliga olyckor måste ställas mot kärnkraftens fördelar. De lyfter också fram problemen med det långlivade radioaktiva avfallet och de stora kostnaderna för att bygga och avveckla kärnkraftverk. Frågan om kärnkraft handlar därför både om klimat, energiförsörjning, ekonomi, säkerhet och vilket ansvar dagens samhälle har för framtida generationer.
Förvaringen ska skydda människor i 100 000 årNär kärnbränsle tas ut ur en svensk reaktor är det fortfarande mycket radioaktivt och avger stark värme. Först kyls det i vattenbassänger vid kärnkraftverket. Därefter transporteras det till mellanlagret Clab i Oskarshamn, där det förvaras i stora vattenbassänger under flera årtionden. Under tiden minskar både strålningen och värmeutvecklingen kraftigt. Men delar av avfallet förblir farliga under mycket lång tid. Strålsäkerhetsmyndigheten räknar med att det använda kärnbränslet behöver hållas isolerat från människor och miljö i över hundratusen år. Sverige har därför börjat bygga ett slutförvar nära Forsmarks kärnkraftverk. Det första spadtaget togs i januari 2025. Tanken är att det använda kärnbränslet ska kapslas in och placeras omkring 500 meter ner i urberget. När anläggningen är fullt utbyggd planeras den bestå av mer än sex mil tunnlar och rymma omkring 12 000 ton använt kärnbränsle. Det speciella med ett sådant slutförvar är tidsperspektivet. Anläggningen ska skydda människor som lever så långt in i framtiden att våra egna samhällen, språk och nationsgränser kan ha förändrats fullständigt. Kärnavfallet visar därför tydligt en av kärnkraftens största utmaningar. Elen används idag, medan en del av avfallet måste hanteras med tanke på människor som kommer att leva hundra tusen år efter oss.
|
´M LÄS MER: Energikällor
S LÄS MER: Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet
M PODCAST: Kärnkraft – fördelar och nackdelar
M PODCAST: Energi och energikällor
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Källor:
Bob Everett, Energy systems and sustainability, OUP Oxford, 2011
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/karnkraft/
https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/elfakta/energiproduktion/elproduktion_1208518.html
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radioaktivt-avfall/slutforvar/slutforvar-for-anvant-karnbransle/
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
