Skotten i Ådalen eller Ådalshändelserna som incidenten också kallas var oroligheter i samband meden arbetskonflikt inom sågverks- och massaindustrin i Ådalen i Ångermanland våren 1931.
De strejkande protesterade mot lönesänkningar och mot att arbetsgivaren under pågående konflikt hade tillkallat strejkbrytare (personer som arbetar trots att andra strejkar) för att utföra lastning av pappersmassa ombord på fartyg. Strejkerna i Ådalen hade från början varit sympatistrejker till stöd för arbetare vid Marmaverken i Hälsingland, där arbetsgivaren ville sänka lönerna.
Oroligheterna och skotten i Lunde
Den 13 maj 1931 avslutades ett protestmöte mot strejkbryteriet med ett demonstrationståg som gick till Sandviken vid Kramfors, där strejkbrytarna arbetade. Några av demonstranterna tog sig in på området och misshandlade flera strejkbrytare.
Militär kallades in från Sollefteå för att skydda strejkbrytarna. Följande dag, den 14 maj, på Kristi himmelsfärdsdag, hölls ett nytt möte som också utmynnade i ett demonstrationståg mot Lunde.
Demonstrationståget bestod av flera tusen människor som gick omkring fem kilometer från Frånö till Lunde. Längst fram gick en musikkår och personer som bar arbetarrörelsens fanor. Soldaterna hade placerats ut för att skydda strejkbrytarna.
När demonstrationståget närmade sig soldaterna försökte befälet få folkmassan att stanna. Situationen slutade med att militären öppnade eld. Fyra demonstranter och en åskådare dödades, och ytterligare fem personer skadades.
Varför militären öppnade eld har diskuterats i efterhand, men demonstranterna var obeväpnade. Händelsen visade hur farligt det kunde bli när militär sattes in för att hantera konflikter mellan arbetare och arbetsgivare.
Skotten i Ådalen väckte debatt och splittring i politiken
Händelserna i Ådalen skapade stor upprördhet i landet. De gav också anledning till en debatt i riksdagen – trots att Ådalen inte stod på dagordningen. Socialdemokraten Ernst Wigforss har i sina memoarer kallat Ådalsdebatten för "den mest lidelsefulla [hetsigaste] uppgörelsen mellan partierna som jag under min riksdagstid kan erinra mig".
Striden stod inte endast mellan den liberala statsministern C.G. Ekman och den socialistiska oppositionen utan där fanns också starka motsättningar mellan socialdemokrater och kommunister. Socialdemokraterna tog tydligt avstånd från våldet mot strejkbrytarna, medan kommunisterna framförallt riktade hård kritik mot myndigheternas och militärens agerande.
Skotten i Ådalen fick också betydelse för hur arbetskonflikter skulle hanteras i framtiden. Händelsen väckte frågan om det verkligen var lämpligt att använda militär för att upprätthålla ordningen vid strejker och demonstrationer. Under de följande åren förändrades reglerna för militärens användning vid inre oroligheter. Samtidigt växte insikten om att konflikter mellan arbetsgivare och arbetare behövde lösas genom förhandlingar istället för våld. År 1938 slöt fackföreningsrörelsen LO och arbetsgivarnas organisation SAF det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Det blev en viktig grund för den svenska modellen, där arbetsgivare och fackföreningar själva förhandlar om löner och arbetsvillkor.
Trumpetaren som fick militären att sluta skjutaVisste du att en trumpetare i demonstrationståget spelade en viktig roll när militären öppnade eld i Ådalen? Tore Andersson, som senare tog efternamnet Alespong, var sågverksarbetare och spelade trumpet på fritiden. Den 14 maj 1931 deltog han i demonstrationståget mot Lunde tillsammans med en musikkår. När soldaterna började skjuta mot demonstranterna tog Tore fram sin trumpet och blåste den militära signalen ”eld upphör”. Det var en signal som soldaterna kände igen och som betydde att de skulle sluta skjuta. Enligt Tores egen berättelse bidrog trumpetstöten till att skottlossningen upphörde. Men istället för att bli hyllad blev Tore åtalad för att ha tagit befälet över militär personal utan tillstånd. Han friades senare i domstol, men berättade att händelsen påverkade honom under resten av livet. Tore Alespong avled 1995. Hans insats har blivit en uppmärksammad del av berättelsen om Ådalshändelserna 1931. |
S LÄS MER: Arbetsmarknadskonflikter
S LÄS MER: Saltsjöbadsavtalet
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).