Orättvisorna gjorde att dåtidens arbetare började sluta sig samman i tron på att samhället måste förändras. Allt fler tyckte att arbetarna utnyttjades i fabrikerna och att de borde få större del av det kapitalisterna tjänade på deras arbete när varorna de tillverkat i fabrikerna såldes. Socialistiska idéer började växa fram, och de byggde på att människor – arbetarna – skulle gå samman och äga och förvalta produktionsmedlen (t.ex. fabrikerna) gemensamt.
Ordet socialism kommer från latinets socius som betyder samhälle. Socialister menar att det är bättre att lösa ekonomiska och sociala problem tillsammans än att var och en ska klara av det själv.
Det kommunistiska manifestet
1848 skrev Karl Marx tillsammans med Friedrich Engels det Kommunistiska manifestet som fick stor betydelse för socialismens och den senare kommunismens framväxt. Kommunism kommer av latinets "communis" som betyder gemensam. Enligt Marx var historien en följd av den ekonomiska utvecklingen och klasskampen. Industrisamhället kallade han kapitalismen och under denna pågick en klasskamp mellan arbetarna och kapitalisterna, som till slut skulle leda till en revolution där arbetarklassen skulle ta makten över produktionsmedlen. Socialismen skulle därmed uppstå. Först därefter, menade Marx, kan man påbörja processen som leder fram till det klasslösa samhället.
Marx idéer utgör grunden för marxismen, som menade sig vara både en vetenskaplig teori – alltså en förklaringsmodell för hur samhället utvecklas – och ett program för hur arbetarklassen skulle ta den politiska makten.
Revolutionärer och reformister
Inom arbetarrörelsen i Europa utvecklades en motsättning mellan reformister och revolutionärer. Reformisterna ville mer stegvis förändra samhället och genomföra olika förbättringar för arbetarna. Kampen för allmän och lika rösträtt fick en framträdande plats och de såg också fackföreningarna som viktiga för socialismen. Revolutionärerna menade däremot att all kraft skulle inriktas på att ta makten över produktionsmedlen och göra revolution. De socialistiska partierna splittrades i reformister och revolutionärer efter den ryska revolutionen 1917 och de kommunistiska eller marxist-leninistiska partierna uppstod.
Reformisternas idéer ligger till grund för socialdemokratin (demokratiska socialister). Efter splittringen blev socialdemokraterna ännu tydligare i sin tro på demokratin som ett medel för samhällsomdaningen och avståndstagande från användande av varje form av våld i denna.
Kommunismen
Kommunisternas drömsamhälle (utopi) är ett klasslöst samhälle där all egendom ägs gemensamt och fördelas åt var och en efter behov, och där staten inte längre behövs. Kommunismen tar sin utgångspunkt i Marx läror, men i den uttolkning och med de tillägg Lenin gjorde. Vladimir Lenin tog genom en blodig revolution makten i Ryssland 1917, och han menade att det kommunistiska partiet ska ha en ledande roll i samhällsutvecklingen. Partiet ska bestå av yrkesrevolutionärer skolade i marxism-leninism. Denna elit ska organisera revolutionen och ha stor makt under det första stadiet, innan man når det kommunistiska stadiet – det ideala klasslösa samhället. Partiet skulle enligt Lenin vara hemligt organiserat och väpnat våld behövs för att störta kapitalismen.
Efter Lenins död kämpade Josef Stalin och Leo Trotskij om makten. Trotskij landsförvisades och mördades på Stalins order. Hans anhängare, trotskisterna, har utgjort en särskild inriktning inom kommunismen. Under både Lenin och hans efterföljare Stalin utvecklades Sovjetunionen, som det ryska imperiet döpts om till, till en skoningslös diktatur där miljoner mördades och deporterades.
Kommunisterna tog makten i Kina 1949. Kinas kommunister utvecklade maoismen under Mao Zedongs ledning. Enligt maoismen stod inte kampen främst mellan industriarbetarna och fabriksägarna. Revolutionen skulle istället bygga på bönderna på landsbygden. De västliga industriländerna, världens ”städer”, skulle inringas och erövras via revolutioner i de underutvecklade länderna, världens ”landsbygd”. Enligt maoismen fortsätter också klasskampen även i det socialistiska samhälle som kommer efter revolutionen.
