Tagg om folkrörelser

Folkrörelser

S
Demonstration 1890 för allmän rösträtt.

Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och med delvis ideella mål. Till de klassiska folkrörelserna hör väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, alla från 1800-talets mitt. Många människor var verksamma i flera av dem samtidigt. Som helhet var folkrörelserna en reaktion mot ett odemokratiskt överhetssamhälle, där industrialismen klippt av många sociala band. Folkrörelserna gav generationer av arbetare, jordbrukare och lägre tjänstemän både skolning i demokrati och en ny gemenskap, byggd på jämlikhet och solidaritet.

Väckelserörelserna kom först med såväl inomkyrkliga rörelser som schartauanismen, laestadianismen, Evangeliska fosterlandsstiftelsen och Svenska missionsförbundet som de fria samfunden metodistkyrkan, baptistkyrkan, pingströrelsen och även Frälsningsarmén. Genom kravet på religiös frihet och den folkliga rekryteringen knöt frikyrkorna nära band till främst liberalismen och nykterhetslogerna, men även till arbetarrörelsen.

ANNONS

ANNONS

Nykterhetsrörelsen hade föregångare tidigare under seklet; ett ledande namn var prästen Peter Wieselgren. Först på 1870-talet uppkom dock en självständig massrörelse med helnykterhet (absolutism) som krav. Loger (som lokalföreningarna efter anglosaxiskt mönster kallades) byggdes upp av Godtemplarorden (IOGT), Nationaltemplarorden (NTO), Kristliga blåbandsförbundet och arbetarrörelsens Verdandi. Som mest fanns en halv miljon medlemmar (340 000 vuxna) i nykterhetsrörelsen (1910). Målet var lokalt veto mot alkoholutskänkning och på sikt rusdrycksförbud. Förbudsomröstningen 1922 förlorades dock knappt. I riksdagen har nykteristerna under hela 1900-talet haft en stark ställning. År 1917 var 64 procent av andra kammarens män nykterister, däribland samtliga vänstersocialister.

Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har äldre anor, i detta fall i 1850-talets radikala hantverksgrupper och liberala arbetarföreningar, som fram till 1890-talet utgjorde en konkurrent till socialdemokratins klasskampslinje.

Rörelsens genombrott kom med 1880-talets strejker. Tidigare hade fackföreningarna, t.ex. typografernas, varit av hantverkskaraktär, nu grundades istället riksomfattande industriförbund inom de flesta branscher. Strejk var i början arbetarnas enda vapen. I decemberöverenskommelsen 1906 mellan LO (grundat 1898) och SAF godtogs kollektivavtalen och föreningsrätten mot att LO erkände arbetsgivarens rätt att leda arbetet.

ANNONS

Socialdemokratiska Arbetarepartiet (SAP) bildades främst av fackföreningar 1889. Genom kollektivanslutningen knöts från början nära band mellan rörelsens två grenar. Närstående organisationer som Arbetarnas bildningsförbund (ABF), nykterhetsföreningen Verdandi, hyresgästföreningen, bostadskooperativa HSB samt i viss mån konsumentkooperationen (idag Coop) markerar dels rörelsens integration i samhället, dels uppbyggandet av en struktur som inom några årtionden skulle komma att dominera Organisationssverige.

Andra grenar som liberala, syndikalistiska, anarkistiska och så småningom vänstersocialistiska och kommunistiska har funnits inom arbetarrörelsen men bara i undantagsfall hotat den socialdemokratiska hegemonin (dominansen). När socialdemokratin nådde den stora massan arbetare kring sekelskiftet (1900) tonades de marxistiska dragen successivt ned till förmån för reformistiska krav som rösträtt, åttatimmarsdag och förhandlingsrätt.

LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

LÄS MER: Frikyrkor

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till 1800-talets och 1900-talets folkrörelser.

Uppdaterad: 4 oktober 2020
Publicerad:
24 november 2019

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Folkrörelser

Demokratin står aldrig stilla

av: Sveriges riksdag
Högstadiet, Gymnasiet

För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?

+ Läs mer

Demokrati 100

av: Kungliga biblioteket
Högstadiet, Gymnasiet

I det här lärarmaterialet hittar du klassrumsövningar som handlar om vägen till allmän och lika rösträtt.

+ Läs mer

Olika röster - Demonstration för rösträtt 1902

av: Stockholmskällan
Högstadiet, Gymnasiet

Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?

+ Läs mer

Artiklar om Folkrörelser

SO-rummet bok
M

Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

av: Riksdagsförvaltningen
2019-06-01

I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...

+ Läs mer

M

Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

av: Sofia Dahlquist
2018-02-26

Vad krävs för en fungerande demokrati? Till att börja med måste alla få rösta om vem som ska styra landet. Det har varierat över tid vilka som setts lämpliga att få vara med och bestämma. 1919 beslutade riksdagen om "allmän och lika rösträtt för män och kvinnor", ett viktigt år i Sveriges demokratihistoria...

+ Läs mer

M

Tre kvinnliga pionjärer som förändrat historien

av: Sofia Dahlquist
2018-02-26

Det demokratiska samhälle och de rättigheter vi har idag är resultatet av människors kamp. Enskilda människor har varit viktiga i dessa kamper. Människor som genom sina handlingar eller sin kamp flyttat fram gränserna för vad som är möjligt och som vunnit rättigheter för sig själva och andra. Att vara kvinna och kämpa i en manlig värld var en utmaning. Många kvinnliga pionjärer mötte motstånd både för sina åsikter och för att de var just kvinnor...

+ Läs mer

M

Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt

av: Herman Lindqvist
2017-09-10

1917 var revolutionen nära i Sverige. Det kokade och jäste intill våra gränser och inom landet blev situationen alltmer kritisk. Det fanns tusentals svältande och arbetslösa svenskar som bokstavligt talat inte hade något att förlora, för vilka revolutionen stod som ett hopp...

+ Läs mer

M

Pingströrelsen

av: Carsten Ryytty
2014-06-23

När pingstvännerna grips av hänförelse kan de ibland börja be högljutt på ett obegripligt språk. Då säger man att de ”talar i tungor”. Själva anser de att de fylls av en helig ande och därför kan framföra gudomligt budskap på främmande språk...

+ Läs mer

Podcast om Folkrörelser

SO-rummet podcast icon
M

Införandet av allmän och lika rösträtt

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-04

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige.  Hur kunde det ske och hur gick det till?

+ Läs mer

Länkar om Folkrörelser

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS