Folkrörelser
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och med delvis ideella mål. Till de klassiska folkrörelserna hör väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, alla från 1800-talets mitt. Många människor var verksamma i flera av dem samtidigt. Som helhet var folkrörelserna en reaktion mot ett odemokratiskt överhetssamhälle, där industrialismen klippt av många sociala band. Folkrörelserna gav generationer av arbetare, jordbrukare och lägre tjänstemän både skolning i demokrati och en ny gemenskap, byggd på jämlikhet och solidaritet.
Väckelserörelserna kom först med såväl inomkyrkliga rörelser som schartauanismen, laestadianismen, Evangeliska fosterlandsstiftelsen och Svenska missionsförbundet som de fria samfunden metodistkyrkan, baptistkyrkan, pingströrelsen och även Frälsningsarmén. Genom kravet på religiös frihet och den folkliga rekryteringen knöt frikyrkorna nära band till främst liberalismen och nykterhetslogerna, men även till arbetarrörelsen.
ANNONS
ANNONS
Nykterhetsrörelsen hade föregångare tidigare under seklet; ett ledande namn var prästen Peter Wieselgren. Först på 1870-talet uppkom dock en självständig massrörelse med helnykterhet (absolutism) som krav. Loger (som lokalföreningarna efter anglosaxiskt mönster kallades) byggdes upp av Godtemplarorden (IOGT), Nationaltemplarorden (NTO), Kristliga blåbandsförbundet och arbetarrörelsens Verdandi. Som mest fanns en halv miljon medlemmar (340 000 vuxna) i nykterhetsrörelsen (1910). Målet var lokalt veto mot alkoholutskänkning och på sikt rusdrycksförbud. Förbudsomröstningen 1922 förlorades dock knappt. I riksdagen har nykteristerna under hela 1900-talet haft en stark ställning. År 1917 var 64 procent av andra kammarens män nykterister, däribland samtliga vänstersocialister.
Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har äldre anor, i detta fall i 1850-talets radikala hantverksgrupper och liberala arbetarföreningar, som fram till 1890-talet utgjorde en konkurrent till socialdemokratins klasskampslinje.
Rörelsens genombrott kom med 1880-talets strejker. Tidigare hade fackföreningarna, t.ex. typografernas, varit av hantverkskaraktär, nu grundades istället riksomfattande industriförbund inom de flesta branscher. Strejk var i början arbetarnas enda vapen. I decemberöverenskommelsen 1906 mellan LO (grundat 1898) och SAF godtogs kollektivavtalen och föreningsrätten mot att LO erkände arbetsgivarens rätt att leda arbetet.
Socialdemokratiska Arbetarepartiet (SAP) bildades främst av fackföreningar 1889. Genom kollektivanslutningen knöts från början nära band mellan rörelsens två grenar. Närstående organisationer som Arbetarnas bildningsförbund (ABF), nykterhetsföreningen Verdandi, hyresgästföreningen, bostadskooperativa HSB samt i viss mån konsumentkooperationen (idag Coop) markerar dels rörelsens integration i samhället, dels uppbyggandet av en struktur som inom några årtionden skulle komma att dominera Organisationssverige.Andra grenar som liberala, syndikalistiska, anarkistiska och så småningom vänstersocialistiska och kommunistiska har funnits inom arbetarrörelsen men bara i undantagsfall hotat den socialdemokratiska hegemonin (dominansen). När socialdemokratin nådde den stora massan arbetare kring sekelskiftet (1900) tonades de marxistiska dragen successivt ned till förmån för reformistiska krav som rösträtt, åttatimmarsdag och förhandlingsrätt.
LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)
LÄS MER: Frikyrkor
Associationer var organisationer som växte fram vid 1800-talets mitt. Till skillnad från äldre tiders skråväsen var de frivilliga, men jämfört med senare tiders folkrörelser hade associationerna starkare koppling till staten. Dock vände sig särskilt de ekonomiska associationerna mot både statliga regleringar och ohämmad individualism. Några exempel är de statligt stödda hushållningssällskapen, de tidiga nykterhetsorganisationerna, aktiebolagen och Bokförläggareföreningen. Erik Gustaf Geijer hyllade associationsprincipen och medelklassen som skulle uppbära den. |
Folkmöten och reformmöten var nya former för politiskt deltagande som växte fram under 1800-talet. Reformmöten med radikala krav på närmast allmän (manlig) rösträtt anordnades i Örebro 1849 och 1850. Folkmöten, ofta utomhus och mer informella, arrangerades också från 1860-talet och in på 1900-talet då rösträtten stod på dagordningen. |
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Här nedan hittar du material som kan relateras till 1800-talets och 1900-talets folkrörelser.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Folkrörelser
Demokratin står aldrig stilla
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
Vägen till allmän och lika rösträtt
I det här lärarmaterialet hittar du klassrumsövningar som handlar om vägen till allmän och lika rösträtt.
Olika röster - Demonstration för rösträtt 1902
Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?
Varför rösträtt? - Olika faktorer till rösträttens införande
Vad var orsakerna till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Och vilka faktorer var viktigast?
Artiklar om Folkrörelser
Det moderna Sveriges framväxt 1809-1905
Få årtal i den svenska historien är så tydliga nationella brytningspunkter som 1809 och 1905. Båda förknippas med förluster. Med Finland försvann 1809 över en tredjedel av rikets yta och en fjärdedel av dess befolkning. Med den svensk-norska unionens upplösning 1905 förvandlades 1814 års kompensation för Finland till en självständig norsk stat. De båda årtalen pekar emellertid samtidigt framåt. Statskuppen 1809 raserade enväldet, och året därpå inkallades Bernadotte, Napoleons marskalk, som tronföljare. Unionsupplösningen 1905 skedde under fredliga former, även om risken för krigshandlingar hela tiden fanns där. På så sätt blev händelsen också internationellt ett positivt exempel på att mellanstatliga konflikter kunde lösas utan våld...
Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Väckelserörelsen under 1800-talet
1800-talet var ett samhälle i förvandling. Under perioden tilltog den sekularisering som inletts under upplysningen. Individen frigjorde sig än mer från auktoriteter - från kyrkan och staten. Under 1800-talet förändrades dessutom det svenska samhället - jordbrukarsamhället började förvandlas till ett industrisamhälle. I takt med att kyrkans inflytande försvagades växte i de nya industrisamhällena fram ett behov av nya former för gemenskap och samarbete. Detta är en del av bakgrunden till de stora folkrörelsernas uppkomst under 1800-talets senare del. Väckelserörelsen var en av de mest betydelsefulla folkrörelserna...
Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...
Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?
Vad krävs för en fungerande demokrati? Till att börja med måste alla få rösta om vem som ska styra landet. Det har varierat över tid vilka som setts lämpliga att få vara med och bestämma. 1919 beslutade riksdagen om "allmän och lika rösträtt för män och kvinnor", ett viktigt år i Sveriges demokratihistoria...
Tre kvinnliga pionjärer som förändrat historien
Det demokratiska samhälle och de rättigheter vi har idag är resultatet av människors kamp. Enskilda människor har varit viktiga i dessa kamper. Människor som genom sina handlingar eller sin kamp flyttat fram gränserna för vad som är möjligt och som vunnit rättigheter för sig själva och andra. Att vara kvinna och kämpa i en manlig värld var en utmaning. Många kvinnliga pionjärer mötte motstånd både för sina åsikter och för att de var just kvinnor...
Podcast om Folkrörelser
Införandet av allmän och lika rösträtt
Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige. Hur kunde det ske och hur gick det till?
Länkar om Folkrörelser
Sveriges demokratisering: Folkrörelserna
Läxhjälpsfilm (23:06 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om folkrörelserna. Vilka var folkrörelserna och vad kämpade de för? Här berörs väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen samt nämner idrottsrörelsen och kvinnorörelsen. I samband med nykterhetsrörelsen granskas också alkoholstatistik, och du får veta mer om motboken och Systembolaget.
Sveriges demokratisering förklarad
Avsnitt (19:37 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratisering. Idag är det lätt att ta för givet att alla vuxna medborgare har rätt att gå att rösta. Men hur länge har egentligen Sverige varit en demokrati? Och hur gick det till när den infördes? Vi får följa den stundtals dramatiska utvecklingen när Sverige gick från enväldig kung och förlegad ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Folkrörelser formade vår demokrati
På riksdagens jubileumswebbplats Fira demokratin kan du läsa om de svenska folkrörelsernas historia. Den svenska demokratin har i stor utsträckning formats av ett starkt och aktivt föreningsliv. Under senare delen av 1800-talet bildades nykterhetsrörelsen, fackföreningar, frikyrkosamfund, kvinnorörelsen, bildningsförbund och andra föreningar. Alla hade en gemensam grund – människor gick samman för att ställa krav på ett bättre och mer rättvist samhälle. Genom att organisera sig kunde människor tillsammans arbeta och kämpa för samma mål...
ANNONS
ANNONS
Folk i rörelse - arkivdokument ur folkrörelsehistorien fram till 1922
Folk i rörelse är en webbplats där man samlat arkivdokument från Sveriges föreningsarkiv. Urvalet är gjort med tanke på gymnasieskolan, men är givetvis öppet att använda för såväl allmänt intresserade som studiecirklar och andra lärandemiljöer. Här finns massor av material om folkrörelser: politiska rörelser, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och väckelsrörelsen.
Väckelserörelsens historia
Artikel i tidningen Populär Historia där Daniel Braw berättar om när tron blev en privatsak. Väckelsen utgör en central del av den svenska 1800-talshistorien. Vid seklets ingång fanns en enda kyrka i landet, med monopol på förkunnelsen. Vid århundradets slut fanns flera trossamfund att välja mellan och religiositet hade i allt större utsträckning blivit en privat angelägenhet.
Elin Wägner - kvinnorörelsens frontfigur
Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnela Björk berättar om Elin Wägner, journalisten, författaren och akademiledamoten som ihärdigt slogs för kvinnans rättigheter. Hon var en förgrundsfigur i fredsrörelsen och en av de första att ta upp miljöfrågan.
Sverige under 1800-talet : industrialisering, urbanisering och politisk utveckling
Genomgång (6:16 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar kortfattat om 1800-talets Sverige. Här berörs bland annat jordbruk, uppfinningar, industrialisering, folkrörelser, befolkningsutveckling,arbetare och allmän rösträtt.
Sverige 1809–1931, del 2 : Politisk utveckling
Webbföreläsning (10:37 min) av historieläraren Hans Strömhäll som berättar om Sveriges politiska utveckling mellan 1809-1931. Här berörs finska kriget, statskuppen 1809, 1809 års regeringsform, folkskolan, riksdagsreformen 1866, folkrörelser och Sveriges demokratisering.
Svensk 1800- och 1900-talshistoria om vanligt folk, folkrörelser, demokrati m.m.
Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.
Vad är grejen med Sverige under 1800 talet? Del 2
Pedagogisk genomgång (12:00 min) där läraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Sverige under senare hälften av 1800-talet. Här berättas om emigrationen till Amerika, industrialiseringen, folkrörelser och socialismens framväxt.
Folkrörelser
Folkrörelsestudiegruppens hemsida om folkrörelser och protester. Här kan du läsa om det mesta som har med folkrörelser att göra – från dess födelse på 1800-talet till dagens folkrörelser och NGO:s.
Frälsningsarmén
Frälsningsarmén är ett internationellt kristet trossamfund, som kännetecknas av ett starkt socialt engagemang och arbete för dem som har det svårt i samhället. Här på deras svenska hemsida kan du läsa mer.
Kvinnorörelser
På webbsidan Folkrörelser.nu kan du läsa om kvinnorörelser och deras historia. Här finns artiklar som handlar om 1800-talets kvinnorörelser, det tidiga 1900-talets arbetarkvinnorörelser, Kinas kvinnorörelse, och det sena 1900-talets feminism.