Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer som fanns över hela landet och ofta drevs av idéer om samhällsförändring. Till de klassiska folkrörelserna hör väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, alla från 1800-talets mitt. Många människor var verksamma i flera av dem samtidigt. Som helhet var folkrörelserna en reaktion mot ett odemokratiskt överhetssamhälle, där industrialiseringen hade klippt av många äldre sociala band. Folkrörelserna gav generationer av arbetare, jordbrukare och lägre tjänstemän både träning i demokratiskt arbete och en ny gemenskap, byggd på jämlikhet och solidaritet.
© 2026 SO-rummet.se
Folkrörelser
Lästid 5 minuter
ANNONS
Väckelserörelserna
Väckelserörelserna hörde till de tidiga folkrörelserna. De bestod både av inomkyrkliga rörelser, som schartauanismen, laestadianismen, Evangeliska fosterlandsstiftelsen och Svenska missionsförbundet, och av frikyrkliga samfund, som metodistkyrkan, baptistkyrkan, pingströrelsen och Frälsningsarmén. Genom kravet på religiös frihet och den folkliga rekryteringen knöt frikyrkorna nära band till främst liberalismen och nykterhetslogerna, men även till arbetarrörelsen.
Nykterhetsrörelsen
Nykterhetsrörelsen hade föregångare tidigare under seklet; ett ledande namn var prästen Peter Wieselgren. Först på 1870-talet uppkom dock en självständig massrörelse med krav på helnykterhet, alltså att helt avstå från alkohol. Lokalföreningarna kallades loger efter anglosaxiskt mönster. De byggdes upp av organisationer som Godtemplarorden (IOGT), Nationaltemplarorden (NTO), Kristliga blåbandsförbundet och arbetarrörelsens Verdandi. Som mest fanns en halv miljon medlemmar (340 000 vuxna) i nykterhetsrörelsen (1910). Målet var lokalt veto mot alkoholutskänkning och på sikt rusdrycksförbud. Förbudsomröstningen 1922 förlorades dock knappt. I riksdagen hade nykteristerna under stora delar av 1900-talet en stark ställning. År 1917 var 64 procent av andra kammarens ledamöter nykterister, däribland samtliga vänstersocialister.
Arbetarrörelsen
Arbetarrörelsen, med sin politiska och fackliga gren, har betytt mest av folkrörelserna. Även den har äldre anor, i detta fall i 1850-talets radikala hantverksgrupper och liberala arbetarföreningar, som fram till 1890-talet var konkurrenter till socialdemokratins klasskampslinje.
Rörelsens genombrott kom med 1880-talets strejker. Tidigare hade fackföreningarna, t.ex. typografernas, varit av hantverkskaraktär, nu grundades istället riksomfattande industriförbund inom de flesta branscher. Strejk var i början arbetarnas enda vapen. I decemberöverenskommelsen 1906 mellan LO (grundat 1898) och SAF godtogs kollektivavtalen och föreningsrätten. I gengäld erkände LO arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och avskeda arbetare.
Socialdemokratiska Arbetarepartiet (SAP) bildades 1889, med starkt stöd från fackföreningsrörelsen. Genom kollektivanslutningen knöts från början nära band mellan rörelsens två grenar. Närstående organisationer som Arbetarnas bildningsförbund (ABF), nykterhetsföreningen Verdandi, hyresgästföreningen, bostadskooperativa HSB samt i viss mån konsumentkooperationen (idag Coop) visar dels hur arbetarrörelsen blev en del av samhället, dels hur den byggde upp ett nätverk av organisationer som snart fick stor betydelse i Sverige. Andra grenar, som liberala, syndikalistiska, anarkistiska och så småningom vänstersocialistiska och kommunistiska, har funnits inom arbetarrörelsen, men bara i undantagsfall hotat den socialdemokratiska dominansen. När socialdemokratin nådde den stora massan arbetare kring sekelskiftet 1900 tonades de marxistiska dragen successivt ned till förmån för reformistiska krav, alltså krav på förändringar genom politiska beslut och reformer, som rösträtt, åttatimmarsdag och förhandlingsrätt.
Varför var folkrörelserna viktiga för demokratin?Folkrörelserna blev en slags demokratiskola. I föreningarna fick människor öva på att hålla möten, skriva protokoll, välja styrelser, rösta och argumentera för sina åsikter. Det var viktigt i ett samhälle där många länge saknade politisk makt. Genom väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen lärde sig människor att organisera sig tillsammans och påverka samhället. På så sätt bidrog folkrörelserna starkt till Sveriges demokratisering. |
S LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)
M LÄS MER: Frikyrkor
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
AssociationerAssociationer var föreningar och sammanslutningar som växte fram vid 1800-talets mitt. Till skillnad från äldre tiders skråväsen var de frivilliga, men jämfört med senare tiders folkrörelser hade associationerna starkare koppling till staten. Särskilt de ekonomiska associationerna vände sig dock både mot statliga regleringar och mot ohämmad individualism. Några exempel är de statligt stödda hushållningssällskapen, de tidiga nykterhetsorganisationerna, aktiebolagen och Bokförläggareföreningen. Erik Gustaf Geijer hyllade associationsprincipen och menade att medelklassen skulle bära upp den. |
| Folkmöten och reformmöten var nya former av politiskt deltagande som växte fram under 1800-talet. År 1849 och 1850 hölls reformmöten i Örebro. Där krävde deltagarna i stort sett allmän rösträtt för män, vilket var ett radikalt krav vid den här tiden. Folkmöten, ofta utomhus och mer informella, arrangerades också från 1860-talet och in på 1900-talet då rösträtten stod på dagordningen. |
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Kategorier:
Taggar:
Här nedan hittar du material som kan relateras till 1800-talets och 1900-talets folkrörelser.
© 2026 SO-rummet.se
Uppdaterad:
4 juni 2026
Publicerad:
24 november 2019
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Folkrörelser
Sveriges riksdag: Riksdagshistoria
Högstadiet, Gymnasiet
För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Men riksdagens historia började långt tidigare. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918-1922 och om utvecklingen därefter.
Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati
Gymnasiet
Hur ser demokratin i vardagen ut och hur är vi en del av den? Vilken roll spelar föreningsliv, fackföreningar och folkbildning för en levande demokrati? Vilka är demokratins utmaningar och hur kan de mötas? Det får du svar på i Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati.
Varför rösträtt? – Olika faktorer till rösträttens införande
Högstadiet, Gymnasiet
Vad var orsakerna till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Och vilka faktorer var viktigast?
Olika röster – Demonstration för rösträtt 1902
Högstadiet, Gymnasiet
Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?
Artiklar om Folkrörelser
S
De osynliga träder fram
2024-05-04
Lästid 5 minuter
Via folkrörelserna och Sveriges demokratisering steg många grupper fram ur historiens dunkel: egendomslösa, kvinnor, arbetare, barn, sjuka, etniska minoriteter och många andra hade tidigare varit närmast osynliga. De saknade rättigheter och makt. Ingen förde deras talan...
S
Demokratin och välfärdens motor
2024-05-03
Lästid 9 minuter
Under den första hälften av 1900-talet upplevde folkrörelserna sin storhetstid. Demokratins genombrott 1918-1921 öppnade vägen till ökat politiskt inflytande. De idéer som tidigare hade vänt sig emot staten och kyrkan bidrog nu till att bygga upp ett mer jämlikt välfärdssamhälle, ett folkhem...
S
Folkrörelsernas framväxt
2024-05-03
Lästid 7 minuter
Folkrörelserna växte fram i en tid av stora förändringar. Ståndssamhället var på väg att lösas upp. Industrialisering och urbanisering förde med sig nya sociala och ekonomiska levnadsmönster. Ökad läskunnighet, en växande dagspress, järnvägar och telegrafer medförde revolutionerande möjligheter att nå ut till folkmassorna.
S
Innan folkrörelserna
2024-05-03
Lästid 5 minuter
Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang...
S
Det moderna Sveriges framväxt 1809-1905
2021-12-21
Lästid 17 minuter
Få årtal i den svenska historien är så tydliga nationella brytningspunkter som 1809 och 1905. Båda förknippas med förluster. Med Finland försvann 1809 över en tredjedel av rikets yta och en fjärdedel av dess befolkning. Med den svensk-norska unionens upplösning 1905 förvandlades 1814 års kompensation för Finland till en självständig norsk stat. De båda årtalen pekar emellertid samtidigt framåt. Statskuppen 1809 raserade enväldet, och året därpå inkallades Bernadotte, Napoleons marskalk, som tronföljare. Unionsupplösningen 1905 skedde under fredliga former, även om risken för krigshandlingar hela tiden fanns där. På så sätt blev händelsen också internationellt ett positivt exempel på att mellanstatliga konflikter kunde lösas utan våld...
M
Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag
2021-06-09
Lästid 9 minuter
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
S
Väckelserörelsen under 1800-talet
2021-02-03
Lästid 7 minuter
1800-talet var ett samhälle i förvandling. Under perioden tilltog den sekularisering som inletts under upplysningen. Individen frigjorde sig än mer från auktoriteter – från kyrkan och staten. Under 1800-talet förändrades dessutom det svenska samhället – jordbrukarsamhället började förvandlas till ett industrisamhälle. I takt med att kyrkans inflytande försvagades växte i de nya industrisamhällena fram ett behov av nya former för gemenskap och samarbete. Detta är en del av bakgrunden till de stora folkrörelsernas uppkomst under 1800-talets senare del. Väckelserörelsen var en av de mest betydelsefulla folkrörelserna...
S
Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet
2019-06-01
Lästid 10 minuter
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...
S
Kvinnlig rösträtt i Sverige – hur gick det till?
2018-02-26
Lästid 5 minuter
Vad krävs för en fungerande demokrati? Till att börja med måste alla få rösta om vem som ska styra landet. Det har varierat över tid vilka som setts lämpliga att få vara med och bestämma. 1919 beslutade riksdagen om "allmän och lika rösträtt för män och kvinnor", ett viktigt år i Sveriges demokratihistoria...
S
Tre kvinnliga pionjärer som förändrat historien
2018-02-26
Lästid 5 minuter
Det demokratiska samhälle och de rättigheter vi har idag är resultatet av människors kamp. Enskilda människor har varit viktiga i dessa kamper. Människor som genom sina handlingar eller sin kamp flyttat fram gränserna för vad som är möjligt och som vunnit rättigheter för sig själva och andra. Att vara kvinna och kämpa i en manlig värld var en utmaning. Många kvinnliga pionjärer mötte motstånd både för sina åsikter och för att de var just kvinnor...
M
Demokratins genombrott – när Sverige fick allmän och lika rösträtt
2017-09-10
Lästid 5 minuter
1917 var revolutionen nära i Sverige. Det kokade och jäste intill våra gränser och inom landet blev situationen alltmer kritisk. Det fanns tusentals svältande och arbetslösa svenskar som bokstavligt talat inte hade något att förlora, för vilka revolutionen stod som ett hopp...
M
Pingströrelsen
2014-06-23
Lästid 4 minuter
Pingströrelsen en gren av den protestantiska kyrkan, men med en betoning på alla tre delar av treenigheten – Fadern, Sonen och Den helige anden. Just betoningen på Den helige anden har genomsyrat pingströrelsen alltsedan den föddes i den afroamerikanska miljön i Los Angeles, USA. Pingströrelsen präglas av övertygelsen om att sätta den enskilda människan i centrum, oavsett tillhörighet avseende etnicitet, social ställning och så vidare. Varje människa har unika och icke utbytbara "gåvor". Pingströrelsen har stark betoning på lokala församlingar som växer underifrån, inte en centraliserad kyrklig organisation. Den lyfter fram "det allmänna prästadömet", vanliga medlemmar är bemyndigade att predika...
M
Svenska Missionskyrkan
2014-06-22
Lästid 2 minuter
Paul Petter Waldenström, mannen bakom Svenska Missionskyrkan (fram till 2003 hette de Svenska Missionsförbundet och idag ingår den i Equmeniakyrkan), ansåg att bara de troende skulle vara med i en kristen församling och fira nattvarden. Så var det i den första kristna församlingen. Den Svenska kyrkan är öppen för alla, även icke-troende, och det tyckte inte Waldenström om...
M
Husförhör, kyrklig kontroll och väckelserörelsernas framväxt
2014-01-07
Lästid 8 minuter
I mitten av 1800-talet hade kyrkan och prästerna stor makt. Alla som bodde i Sverige måste tillhöra den evangelisk-lutherska statskyrkan. Alla böcker som trycktes i landet måste klara statens censur. Det som inte stod i överensstämmelse med den lutherska läran fick inte spridas...
Podcast om Folkrörelser
M
Införandet av allmän och lika rösträtt
2016-05-04
Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige. Hur kunde det ske och hur gick det till?
Länkar om Folkrörelser
Sortera efter:
9:16
Genomgång (9:16 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en kort och enkel sammanfattning av Sveriges historia under 1800-talet. Videon tar upp industrialiseringen av Sverige samt framväxten av folkrörelserna. Kort tas även upp om den svenska emigration till USA. Varför var skiftesreformerna så viktiga för Sverige?
Kategorier:
Taggar:
31:48
Genomgång (31:48 min) där SO-läraren "magister Wendin" berättar om de äldre svenska folkrörelserna väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och kvinnorörelsen.
Kategorier:
Taggar:
29:57
Genomgång (29:57 min) där gymnasieläraren Magnus Ehinger berättar om tre viktiga internationella folkrörelser: kvinnorörelsen, medborgarrättsrörelsen och fredsrörelsen.
Kategorier:
Taggar:
ANNONS
ANNONS
23:06
Läxhjälpsfilm (23:06 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om folkrörelserna. Vilka var folkrörelserna och vad kämpade de för? Här berörs väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen samt nämner idrottsrörelsen och kvinnorörelsen. I samband med nykterhetsrörelsen granskas också alkoholstatistik, och du får veta mer om motboken och Systembolaget.
Kategorier:
Taggar:
19:37
Avsnitt (19:37 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratisering. Idag är det lätt att ta för givet att alla vuxna medborgare har rätt att gå att rösta. Men hur länge har egentligen Sverige varit en demokrati? Och hur gick det till när den infördes? Vi får följa den stundtals dramatiska utvecklingen när Sverige gick från enväldig kung och förlegad ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Kategorier:
Taggar:
På riksdagens jubileumswebbplats Fira demokratin kan du läsa om de svenska folkrörelsernas historia. Den svenska demokratin har i stor utsträckning formats av ett starkt och aktivt föreningsliv. Under senare delen av 1800-talet bildades nykterhetsrörelsen, fackföreningar, frikyrkosamfund, kvinnorörelsen, bildningsförbund och andra föreningar. Alla hade en gemensam grund – människor gick samman för att ställa krav på ett bättre och mer rättvist samhälle. Genom att organisera sig kunde människor tillsammans arbeta och kämpa för samma mål...
Kategorier:
Taggar:
Artikel i tidningen Populär Historia där Daniel Braw berättar om när tron blev en privatsak. Väckelsen utgör en central del av den svenska 1800-talshistorien. Vid seklets ingång fanns en enda kyrka i landet, med monopol på förkunnelsen. Vid århundradets slut fanns flera trossamfund att välja mellan och religiositet hade i allt större utsträckning blivit en privat angelägenhet.
Kategorier:
Taggar:
Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnela Björk berättar om Elin Wägner, journalisten, författaren och akademiledamoten som ihärdigt slogs för kvinnans rättigheter. Hon var en förgrundsfigur i fredsrörelsen och en av de första att ta upp miljöfrågan.
Kategorier:
Taggar:
6:16
Genomgång (6:16 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar kortfattat om 1800-talets Sverige. Här berörs bland annat jordbruk, uppfinningar, industrialisering, folkrörelser, befolkningsutveckling,arbetare och allmän rösträtt.
Kategorier:
Taggar:
10:37
Webbföreläsning (10:37 min) av historieläraren Hans Strömhäll som berättar om Sveriges politiska utveckling mellan 1809-1931. Här berörs finska kriget, statskuppen 1809, 1809 års regeringsform, folkskolan, riksdagsreformen 1866, folkrörelser och Sveriges demokratisering.
Kategorier:
Taggar:
Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.
Kategorier:
Taggar:
12:00
Pedagogisk genomgång (12:00 min) där läraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Sverige under senare hälften av 1800-talet. Här berättas om emigrationen till Amerika, industrialiseringen, folkrörelser och socialismens framväxt.
Kategorier:
Taggar:
Folkrörelsestudiegruppens hemsida om folkrörelser och protester. Här kan du läsa om det mesta som har med folkrörelser att göra – från dess födelse på 1800-talet till dagens folkrörelser och NGO:s.
Kategorier:
Taggar:
Frälsningsarmén är ett internationellt kristet trossamfund, som kännetecknas av ett starkt socialt engagemang och arbete för dem som har det svårt i samhället. Här på deras svenska hemsida kan du läsa mer.
På webbsidan Folkrörelser.nu kan du läsa om kvinnorörelser och deras historia. Här finns artiklar som handlar om 1800-talets kvinnorörelser, det tidiga 1900-talets arbetarkvinnorörelser, Kinas kvinnorörelse, och det sena 1900-talets feminism.
Kategorier:
Taggar:
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Hi
Sverige under 1800-talet
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Hi
Sverige under 1900-talet
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Hi
Idrottshistoria
Historia om idrott och olika sporter från antiken till idag. Fokus ligger på svensk idrottshistoria.
Ge
Miljö och hållbarhetsfrågor
Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...
Sh
Liberalism
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.
Sh
Socialism
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Hi
Demokratins historia
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Hi
Sveriges historia
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Sh
Feminism
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...
Sh
Demokratisk påverkan och demokratimodeller
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
ANNONS
Relaterade taggar
Hi
Sveriges demokratisering
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Hi
Arbetsmarknadskonflikter
En arbetsmarknadskonflikt eller arbetskonflikt är en konflikt mellan arbetsgivare och arbetare. En...
Hi
Fackföreningarnas framväxt
Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Re
Frälsningsarmén
Frälsningsarmén var från början en väckelserörelse med social verksamhet på programmet som efter...
Hi
Landsorganisationen (LO)
Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige.LO:s...
Hi
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)
SAF, Svenska arbetsgivareföreningen, var en sammanslutning för privata arbetsgivare grundad 1902...
Hi
ABF
ABF, Arbetarnas bildningsförbund, bildades 1912 på initiativ av bl.a. Rickard Sandler för att ordna...
Hi
Arbetarrörelsen
Arbetarrörelsen har två huvudgrenar: en politisk och en facklig. Den har varit en av Sveriges mest...
Hi
Rösträttsfrågan
Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...
Hi
Idrottsrörelsen
Åren 1900-1910 fick den moderna idrotten – byggd på frivillighet, tävlingar och ett utvecklat...
Re
Lars Levi Læstadius
Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en predikant inom väckelserörelsen. Efter en fattig barndom...
Hi
Skolmaterial om historia
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....