Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan tidigare hade dock troligen de flesta kunnat läsa tack vare de frivilliga skolor som fanns i många församlingar. Folkskolan förutsatte att barnen skulle lära sig att läsa hjälpligt hemma. När detta visade sig vara svårt i industrialismens alltmer föränderliga samhälle, inrättades från 1863-1864 "småskolor" som förberedande skolor.
Kvaliteten på lärarna skiftade rejält; vid mindre folkskolor krävdes inte examinerade lärare, istället kunde t.ex. äldre soldater anlitas. Kyrkans grepp om folkskolan var starkt genom kyrkoherdens ordförandeskap i skolrådet och kontrollen över lärarseminarierna.
Folkskolan kunde tillgodose flera gruppers krav. Staten ville att underklassens barn skulle kunna läsa, räkna och skriva samt studera katekesen och Bibeln. Bönderna stödde folkskolan men ogillade läroverk och universitet, som betraktades som överklassens skolor, medan liberalernas ideologi var att så småningom ge alla barn samma utvecklingsmöjligheter.
LÄS MER: Sverige under 1800-talet
LÄS MER: Sveriges industrialisering
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Här nedan hittar du material som kan relateras till folkskolan.
Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med det nya samhälle som växte fram. Revolutioner, frihetskrig och tal om alla människors lika värde spred sig över världen. Folket krävde större frihet och ökat politiskt inflytande...
Artikel i tidningen Populär Historia där Mats Sjöberg berättar om läskunnigheten bland folket före folkskolans intåg. Hur vanligt var det att människor i Sverige kunde läsa och skriva innan folkskolan infördes 1842? Och i vilken utsträckning var detta kopplat till klass?
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om när flickor fick utbildning. Innan folkskolan kom 1842 fanns få utbildningsmöjligheter för lärdomstörstande flickor. Ett växande missnöje med denna orättvisa drev på utvecklingen av en ny skolform. Flickskolan blev en viktig språngbräda för ett självständigt yrkesliv och fick stor betydelse för kvinnorörelsen...
Vetenskapsradion Historia om skolans historia, med orättvisor och flumpedagogik i 1800-talets folkskola. Dessutom presenteras arkeologiska bevis för det äldsta London. Programledare är Tobias Svanelid. Programmet är 21 minuter och går att ladda ner (19 MB).
I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om den svenska skolans utveckling under 1900-talet från obligatorisk folkskola till 9-årig skolplikt. Genom ett urval av reportage ur radioarkivet får du följa framväxten av den svenska skolan. Sedan folkskolan blev obligatorisk 1842 har det skett stora förändringar utifrån både arbetslivets behov av arbetskraft och elevernas behov. En av de största förändringarna var enhetsskolan och den 9-åriga skolplikten som följdes av en intensiv diskussion om skoldemokrati och betyg...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den svenska skolans historia. När folkskolan grundades 1842 kom ljuset till den svenska obygden – sägs det. Men folkskolan kan också ses som en ny kontroll- och fostringsapparat som bemöttes med ivriga föräldraprotester...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
