Folkskolan

En genomgång (4:53 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om tre liberala reformer på 1800-talet i Sverige: folkskola, näringsfrihet och ny riksdag (1866).

Genomgång (9:28 min) med gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om utvecklingen av demokratin i Sverige. Här berörs några av de viktiga nedslagen i svensk historia som haft betydelse för demokratiutvecklingen med utgångspunkt 1809 och tiden därefter.

På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med familj och boende. Hur levde vi i det här landet på 1900-talet? Hur såg vi ut? Hur bodde vi? Hur såg bilarna, tunnelbanan och telefonerna ut? Här går vi på upptäcktsresa i det svenska 1900-talet och kikar på exempel på vardagsliv, lekar och traditioner som fanns här i landet för länge sedan. Vad har förändrats och vad finns kvar idag?

För årskurs 1-6 i samhällskunskap, geografi, historia och religion.

På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med samhällsekonomi och privatekomomi. I det svenska välfärdssamhället skulle alla få det bättre: en skola för alla, trygga jobb och bekväma hem. I filmerna som gjordes under folkhemsåren skildrades ofta arbetarrörelsen, social ingenjörskonst och funktionalismen som den moderna livsstilens fundament. Idag skulle vi kanske snarare beskriva denna tid som en kamp för grundläggande mänskliga rättigheter: rätten till skola, arbete och bostad.

För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

Artikel på sajten Föreningen svensk undervisningshistoria där Johannes Westberg berättar om vad folkskolestadgan (1842) innebar för Sverige. Den 18 juni 1842 signerade kung Karl XIV Johan, i stadgan betecknad som “med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung”, Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkunderwisningen i Riket. Denna stadga har allt sedan sin tillkomst varit omdiskuterad...

På lärarförbundets webbplats kan du se en dokumentär (19:10 min) om skolans och läraryrkets utveckling i Sverige från folkskolans tid fram till 1990-talet. Filmen visar hur lärare historiskt har gått samman och bildat allt slagkraftigare organisationer för att hävda sina fackliga och professionella intressen...

På sajten Lärarnas historia finns massor av information om den svenska skolans historia och läraryrkets utveckling genom tiderna. Från folkskolor och läroverk till enhetsskola med grundskola och gymnasium. Vad har hänt på vägen? Hur påverkade lärarna själva utvecklingen? Hur såg lärarnas villkor, yrkesroll och engagemang ut?

På webbplatsen Lärarnas historia kan du läsa en essä (13 sid) i PDF-form av Christina Florin som berättar om först folkskolans och därefter grundskolans tillkomst och utveckling fram till 1962. Folkundervisningen i Sverige inleddes inte med folkskolestadgan 1842. Att undervisa befolkningen hade startat långt tidigare med kyrkans hemundervisning – ett system som hade sina rötter i 1600-talets lutherska ortodoxi. I lutherdomen fanns nämligen en tanke om att varje troende skulle ”med egna ögon” kunna se och tyda Guds ord genom att läsa katekesen, postillan, bibeln eller psalmboken...

Omfattande faktatext på Hans Högmans webbplats där du ges en överblick över den svenska skolans historia från medeltidens universitet till 1600-talets gymnasier, 1800-talets folkskola etc och vår tids skolformer.

Artikel i tidningen Populär Historia där Mats Sjöberg berättar om läskunnigheten bland folket före folkskolans intåg. Hur vanligt var det att människor i Sverige kunde läsa och skriva innan folkskolan infördes 1842? Och i vilken utsträckning var detta kopplat till klass?