Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan tidigare hade dock troligen de flesta kunnat läsa tack vare de frivilliga skolor som fanns i många församlingar. Folkskolan förutsatte att barnen skulle lära sig att läsa hjälpligt hemma. När detta visade sig vara svårt i industrialismens alltmer föränderliga samhälle, inrättades från 1863-1864 "småskolor" som förberedande skolor.
Kvaliteten på lärarna skiftade rejält; vid mindre folkskolor krävdes inte examinerade lärare, istället kunde t.ex. äldre soldater anlitas. Kyrkans grepp om folkskolan var starkt genom kyrkoherdens ordförandeskap i skolrådet och kontrollen över lärarseminarierna.
Folkskolan kunde tillgodose flera gruppers krav. Staten ville att underklassens barn skulle kunna läsa, räkna och skriva samt studera katekesen och Bibeln. Bönderna stödde folkskolan men ogillade läroverk och universitet, som betraktades som överklassens skolor, medan liberalernas ideologi var att så småningom ge alla barn samma utvecklingsmöjligheter.
LÄS MER: Sverige under 1800-talet
LÄS MER: Sveriges industrialisering
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Här nedan hittar du material som kan relateras till folkskolan.
Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med det nya samhälle som växte fram. Revolutioner, frihetskrig och tal om alla människors lika värde spred sig över världen. Folket krävde större frihet och ökat politiskt inflytande...
Artikel på sajten Föreningen svensk undervisningshistoria där Johannes Westberg berättar om vad folkskolestadgan (1842) innebar för Sverige. Den 18 juni 1842 signerade kung Karl XIV Johan, i stadgan betecknad som “med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung”, Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkunderwisningen i Riket. Denna stadga har allt sedan sin tillkomst varit omdiskuterad...
På lärarförbundets webbplats kan du se en dokumentär (19:10 min) om skolans och läraryrkets utveckling i Sverige från folkskolans tid fram till 1990-talet. Filmen visar hur lärare historiskt har gått samman och bildat allt slagkraftigare organisationer för att hävda sina fackliga och professionella intressen...
På sajten Lärarnas historia finns massor av information om den svenska skolans historia och läraryrkets utveckling genom tiderna. Från folkskolor och läroverk till enhetsskola med grundskola och gymnasium. Vad har hänt på vägen? Hur påverkade lärarna själva utvecklingen? Hur såg lärarnas villkor, yrkesroll och engagemang ut?
På webbplatsen Lärarnas historia kan du läsa en essä (13 sid) i PDF-form av Christina Florin som berättar om först folkskolans och därefter grundskolans tillkomst och utveckling fram till 1962. Folkundervisningen i Sverige inleddes inte med folkskolestadgan 1842. Att undervisa befolkningen hade startat långt tidigare med kyrkans hemundervisning – ett system som hade sina rötter i 1600-talets lutherska ortodoxi. I lutherdomen fanns nämligen en tanke om att varje troende skulle ”med egna ögon” kunna se och tyda Guds ord genom att läsa katekesen, postillan, bibeln eller psalmboken...
Omfattande faktatext på Hans Högmans webbplats där du ges en överblick över den svenska skolans historia från medeltidens universitet till 1600-talets gymnasier, 1800-talets folkskola etc och vår tids skolformer.
Artikel i tidningen Populär Historia där Mats Sjöberg berättar om läskunnigheten bland folket före folkskolans intåg. Hur vanligt var det att människor i Sverige kunde läsa och skriva innan folkskolan infördes 1842? Och i vilken utsträckning var detta kopplat till klass?
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om när flickor fick utbildning. Innan folkskolan kom 1842 fanns få utbildningsmöjligheter för lärdomstörstande flickor. Ett växande missnöje med denna orättvisa drev på utvecklingen av en ny skolform. Flickskolan blev en viktig språngbräda för ett självständigt yrkesliv och fick stor betydelse för kvinnorörelsen...
Vetenskapsradion Historia om skolans historia, med orättvisor och flumpedagogik i 1800-talets folkskola. Dessutom presenteras arkeologiska bevis för det äldsta London. Programledare är Tobias Svanelid. Programmet är 21 minuter och går att ladda ner (19 MB).
I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om den svenska skolans utveckling under 1900-talet från obligatorisk folkskola till 9-årig skolplikt. Genom ett urval av reportage ur radioarkivet får du följa framväxten av den svenska skolan. Sedan folkskolan blev obligatorisk 1842 har det skett stora förändringar utifrån både arbetslivets behov av arbetskraft och elevernas behov. En av de största förändringarna var enhetsskolan och den 9-åriga skolplikten som följdes av en intensiv diskussion om skoldemokrati och betyg...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den svenska skolans historia. När folkskolan grundades 1842 kom ljuset till den svenska obygden – sägs det. Men folkskolan kan också ses som en ny kontroll- och fostringsapparat som bemöttes med ivriga föräldraprotester...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
