Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan tidigare hade dock de flesta kunnat läsa bl.a. tack vare de frivilliga skolor som fanns i många församlingar.
Folkskolan förutsatte att barnen skulle lära sig att läsa hjälpligt hemma. När detta visade sig vara svårt i industrialismens alltmer föränderliga samhälle, inrättades från 1863-1864 "småskolor" som förberedande skolor.
Kvaliteten på lärarna skiftade rejält; vid mindre folkskolor krävdes inte examinerade lärare, istället kunde t.ex. äldre soldater anlitas.
Kyrkans grepp om folkskolan var starkt genom kyrkoherdens ordförandeskap i skolrådet och kontrollen över lärarseminarierna.
Folkskolan kunde tillgodose flera gruppers krav. Staten ville att underklassens barn skulle kunna läsa, räkna och skriva samt studera katekesen och Bibeln. Bönderna stödde folkskolan men ogillade läroverk och universitet, som betraktades som överklassens skolor, medan liberalernas ideologi var att så småningom ge alla barn samma utvecklingsmöjligheter.
Redan vid 1800-talets början kunde 85-90 procent av svenskarna läsa, om än stapplande. Även i fattiga hem fanns oftast bibel, psalmbok och kanske några andaktsböcker. En förklaring till läskunnigheten är den statliga kampanjen, inledd med kyrkolagen 1686, för att föräldrarna skulle lära barnen att läsa med hjälp av prästen, som också vid de årliga husförhören kontrollerade färdigheten.
Att läskunnighet var ett krav för nattvard, i sin tur ett krav för giftermål, påverkade också. Detta sociala tryck försvagades dock genom folkomflyttningar och religiös splittring.
Folkskolan (1842) krävde formellt läskunnighet, men den låga nivån tvingade fram småskolor. Skrivkunnigheten var länge sämre. T.ex. år 1875 saknade en procent av rekryterna (till armén) helt läsförmåga medan elva procent inte kunde skriva.
LÄS MER: Sverige under 1800-talet
LÄS MER: Sveriges industrialisering
LÄS MER: Skolans och läraryrkets historia i Sverige
LÄS MER: Läroverk
LÄS MER: Folkhögskolor
LÄS MER: Flickskolor
LÄS MER: Universitet
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till folkskolan.
Lästid 4 minuter
Mellan 1840 och 1873 genomfördes flera viktiga liberala reformer i Sverige. År 1842 beslutades att varje församling skulle ha minst en skola. Kvinnors rättigheter stärktes med lika arvsrätt 1845, och 1858 blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Bankväsendet utvecklades genom grundandet av affärsbanker som Stockholms Enskilda Bank. Och 1865 reformerades även Sveriges politiska system i grunden när ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Trots dessa liberala reformer var rösträtten fortfarande mycket begränsad samtidigt som många andra sociala orättvisor fanns kvar i samhället...
Lästid 17 minuter
I den här artikeln berättar kulturhistorikern Jane Fredlund om leksaker och hur det var att vara barn i början av 1900-talet. Det var en tid då barndomen ofta var kort och fylld av arbete. Men det fanns också tid för lek. Barn från välbärgade familjer kunde ha riktiga leksaker, medan fattigare barn skapade leksaker av hushållsprylar och enkla naturmaterial. Med tiden blev leksakerna mer avancerade och massproducerade, med klassiker som Märklintåget, gunghästar, teddybjörnar och senare Barbie. Barns lek har förändrats, men behovet av att leka har förblivit detsamma...
Lästid 14 minuter
Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...
Lästid 6 minuter
Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med det nya samhälle som växte fram. Revolutioner, frihetskrig och tal om alla människors lika värde spred sig över världen. Folket krävde större frihet och ökat politiskt inflytande...
Faktafilm (19:41 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om Sverige under mellankrigstiden. Mellankrigstiden utspelar sig mellan två världskrig - det första och det andra. Det är en tid då social och tekniska framsteg förändrar människors vardag i grunden. Hur var det att leva i Sverige under det glada 1920-talet? Hur klarade man sig under det deprimerade 1930-talet? Och hur var det att jobba eller gå i skolan under denna föränderliga period?
Om serien Historia förklarad:
I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
En genomgång (4:53 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om tre liberala reformer på 1800-talet i Sverige: folkskola, näringsfrihet och ny riksdag (1866).
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med familj och boende. Hur levde vi i det här landet på 1900-talet? Hur såg vi ut? Hur bodde vi? Hur såg bilarna, tunnelbanan och telefonerna ut? Här går vi på upptäcktsresa i det svenska 1900-talet och kikar på exempel på vardagsliv, lekar och traditioner som fanns här i landet för länge sedan. Vad har förändrats och vad finns kvar idag?
För årskurs 1-6 i samhällskunskap, geografi, historia och religion.
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med samhällsekonomi och privatekomomi. I det svenska välfärdssamhället skulle alla få det bättre: en skola för alla, trygga jobb och bekväma hem. I filmerna som gjordes under folkhemsåren skildrades ofta arbetarrörelsen, social ingenjörskonst och funktionalismen som den moderna livsstilens fundament. Idag skulle vi kanske snarare beskriva denna tid som en kamp för grundläggande mänskliga rättigheter: rätten till skola, arbete och bostad.
För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.
Artikel på sajten Föreningen svensk undervisningshistoria där Johannes Westberg berättar om vad folkskolestadgan (1842) innebar för Sverige. Den 18 juni 1842 signerade kung Karl XIV Johan, i stadgan betecknad som “med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes och Wendes Konung”, Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkunderwisningen i Riket. Denna stadga har allt sedan sin tillkomst varit omdiskuterad...
På sajten Lärarnas historia finns massor av information om den svenska skolans historia och läraryrkets utveckling genom tiderna. Från folkskolor och läroverk till enhetsskola med grundskola och gymnasium. Vad har hänt på vägen? Hur påverkade lärarna själva utvecklingen? Hur såg lärarnas villkor, yrkesroll och engagemang ut?
På webbplatsen Lärarnas historia kan du läsa en essä (13 sid) i PDF-form av Christina Florin som berättar om först folkskolans och därefter grundskolans tillkomst och utveckling fram till 1962. Folkundervisningen i Sverige inleddes inte med folkskolestadgan 1842. Att undervisa befolkningen hade startat långt tidigare med kyrkans hemundervisning – ett system som hade sina rötter i 1600-talets lutherska ortodoxi. I lutherdomen fanns nämligen en tanke om att varje troende skulle ”med egna ögon” kunna se och tyda Guds ord genom att läsa katekesen, postillan, bibeln eller psalmboken...
Omfattande faktatext på Hans Högmans webbplats där du ges en överblick över den svenska skolans historia från medeltidens universitet till 1600-talets gymnasier, 1800-talets folkskola etc och vår tids skolformer.
Artikel i tidningen Populär Historia där Mats Sjöberg berättar om läskunnigheten bland folket före folkskolans intåg. Hur vanligt var det att människor i Sverige kunde läsa och skriva innan folkskolan infördes 1842? Och i vilken utsträckning var detta kopplat till klass?
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om när flickor fick utbildning. Innan folkskolan kom 1842 fanns få utbildningsmöjligheter för lärdomstörstande flickor. Ett växande missnöje med denna orättvisa drev på utvecklingen av en ny skolform. Flickskolan blev en viktig språngbräda för ett självständigt yrkesliv och fick stor betydelse för kvinnorörelsen...
Vetenskapsradion Historia om skolans historia, med orättvisor och flumpedagogik i 1800-talets folkskola. Dessutom presenteras arkeologiska bevis för det äldsta London. Programledare är Tobias Svanelid. Programmet är 21 minuter och går att ladda ner (19 MB).
I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om den svenska skolans utveckling under 1900-talet från obligatorisk folkskola till 9-årig skolplikt. Genom ett urval av reportage ur radioarkivet får du följa framväxten av den svenska skolan. Sedan folkskolan blev obligatorisk 1842 har det skett stora förändringar utifrån både arbetslivets behov av arbetskraft och elevernas behov. En av de största förändringarna var enhetsskolan och den 9-åriga skolplikten som följdes av en intensiv diskussion om skoldemokrati och betyg...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den svenska skolans historia. När folkskolan grundades 1842 kom ljuset till den svenska obygden – sägs det. Men folkskolan kan också ses som en ny kontroll- och fostringsapparat som bemöttes med ivriga föräldraprotester...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...
Flickskolor var på privat initiativ grundade skolor utanför det allmänna undervisningsväsendet....
Folkhögskolor var i början internatskolor för bondeungdomen. En av de första var Önnestad i Skåne (...
Läroverken var universitetsförberedande skolor och dominerades av klassiska ämnen som latin,...
Universitetens tidiga historia i Sverige präglas av de två lärosätena i Uppsala och Lund vars syfte...
